Accelerationen är a r w 2 mekanik

Acceleration existerar ett fysikalisk betydelse, såsom anger förändring från hastighet per tidsenhet. Förändringen är kapabel existera såväl positiv (ökad hastighet) likt negativ (minskad hastighet, retardation/deceleration) alternativt innebära enstaka modifierad riktning.

nära acceleration ortogonalt mot rörelseriktningen fås enstaka krökt väg eller spår utan förändring från hastighet alternativt kinetisk energi. ifall accelerationen inom sidled existerar konstant blir banan enstaka cirkel.

1

SI-enheten till acceleration existerar m/s².

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet acceleration formaliserades från Pierre Varignon (1654–1722) den 20 januari 1700 liksom enstaka oändligt små skillnad inom hastighet inom tiden nära ett oändligt små tidsskillnad. Begreppet bygger vid den teori Leibniz (1646-1716) utvecklat numeriskt värde kalenderår tidigare.

Exempel

[redigera | redigera wikitext]

En automobil såsom startar ifrån stillastående samt accelererar rakt fram besitter ett acceleration vars riktning sammanträffar tillsammans med dess hastighet samt farten ökar. då accelerationen reducerar mot noll avslutas fartökningen samt bilen får enstaka konstant hastighet vidare.

ifall idag vägen svänger dock bilens hastighet längs vägen existerar densamma, hastighetsmätaren visar konstant hastighet, sålunda kommer ändå hastighetens riktning för att variera. på grund av för att detta skall ske behövs ett acceleration inom sidled. Då vägen samt bilen svänger mot vänster existerar accelerationen alltså riktad rakt åt vänster inom förhållande mot bilen samt tvärtom nära ett högersväng.

1 Newtonsförstalagen Accelerationen Accelerationenärlikamed, 0= 3D 3B = 32A 3B2

Den acceleration inom sidled liksom behövs beror vid vägens krökning, enstaka skarpare kurva, alternativt sektion från kurva, kräver enstaka större acceleration inom sidled. Låt oss sedan anta för att bilen, kvar tillsammans konstant hastighet längs vägen, når enstaka raksträcka samt dess acceleration existerar noll. ifall bilen skall stanna längs raksträckan, bromsar föraren samt genererar enstaka acceleration vilket existerar parallell tillsammans med bilens hastighet dock motriktad samt bilens hastighet reducerar, alternativt olik uttryckt, bilen retarderar.

Notera för att detta inom detta modell ej gjorts några antaganden ifall hur bilens acceleration uppkommer.

Medi övning Learn with flashcards, games, and more — for free

vid verkliga fordon uppstår accelerationer genom dem krafter vilket verkar vid bilens däck ifrån marken samt bilens motor, samt krafter ifrån den omgivande luften samt gravitationskrafter inom detta gravitationsfält bilen befinner sig inom.

Ett annat praktiskt modell vid acceleration inom sidled existerar omloppsbanor vilket den månen beskriver kring jorden.

Månen besitter enstaka hastighet vidare dock påverkas kurera tiden från jordens tyngdacceleration likt verkar ortogonalt mot månens väg eller spår. detta utför för att månens hastighet läka tiden förändras således för att månen inom praktiken kretsar kring jorden.

Beteckningar

[redigera | redigera wikitext]

Acceleration betecknas vanligen a.

1) Följ lösningsgång för att bestämma hastighet 2) Accelerationen ges av: aA= asp + acor + arel 3) asp = ao' + w(ring) x rrel + w x (w x rrel) 4) acor = 2(w x vrel) 5) arel = V(ring) rel = r(ringring)rel 6) Utför accelerations additionen

Vid granskning inom mer än ett dimension, vilket existerar vanligt inom mot modell mekanik samt vetenskapsfält, existerar detta naturligt för att företräda acceleration tillsammans ett vektor, vanligen betecknad a alternativt a.

SI-enheten till acceleration existerar meter per sekundtvå,^[1]m/s² (även meter per sekundkvadrat alternativt meter per kvadratsekund)^[2].

En vanlig acceleration existerar tyngdaccelerationen liksom accelererar allting inom riktning mot Jordens centrum. Tyngdaccelerationen nära jordens yta existerar ungefär 9,8 m/s² samt förekommer sålunda ofta inom beräkningar för att den äger ett personlig beteckning, g.

då man nära rymdfärder, kollisioner samt liknande talar ifall en visst antal g liksom uppnåtts anger man alltså enstaka multipel från tyngdaccelerationen. ett individ tillsammans massan 100 kg vilket utsätts på grund av 3 g upplever således för att den balanserar 300 kg.

Härledningar

[redigera | redigera wikitext]

Acceleration definieras vilket tidsderivatan från hastigheten i enlighet med

där a existerar accelerationen, vhastigheten samt t tiden.

Acceleration existerar alltså förändringen från hastighet per tidsenhet.

Vidare existerar hastighet derivatan från sträckan liksom funktion från tiden. Således existerar acceleration andraderivatan från sträckan.^[3]

Notera för att både hastighet samt acceleration existerar attribut liksom definieras relativt enstaka viss referensram. till bilen inom exemplet ovan existerar enstaka naturlig referensram den omgivning inom vilken vägen ligger.

på grund av andra struktur existerar kanske andra referensramar från nyfikenhet. till enstaka raket vars uppgift existerar månen kommer hastighet samt acceleration relativt både jorden samt månen för att existera från nyfikenhet, åtminstone inom olika faser från resan. Foucaults pendel existerar en annat modell vid en struktur var flera referensramar existerar från innebörd.

till för att förutsäga dess rörelse på grund av några erhålla svängningar existerar detta tillräckligt tillsammans med för att betrakta jorden vilket enstaka lämplig referensram, dock på grund av för att förstå rörelsen beneath ett längre period behövs för att ett förbättrad lämpad referensram används, exempelvis enstaka var jordensmasscentrum existerar fixt tillsammans tillsammans med riktningarna mot några fixstjärnor.

inom ännu svårare fall är kapabel krävas för att solsystemets masscentrum samt några lämpliga riktningar anses fixa, alternativt rentav Vintergatansmasscentrum samt riktningarna mot några andra lämpliga galaxer.

Likformig rörelse

Förhållandet mellan acceleration samt kraft

[redigera | redigera wikitext]

Newtons rörelselagar beskriver förhållandet mellan acceleration samt kraft (om massan existerar konstant):

där a existerar accelerationen, F existerar summan från varenda krafter samt m existerar massan.

Ovanstående ger för att accelerationen existerar proportionell mot kraften samt omvänt proportionell mot massan vid detta accelererade föremålet.

Medelacceleration nära likformigt accelererad rörelse

[redigera | redigera wikitext]

För kalkyl från medelacceleration används vanligen en från tre samband. Vilket likt används beror vid vilka variabler likt existerar kända.

Likformigt accelererad rörelse

inom sambanden nedan existerar a acceleration, v existerar den slutliga hastigheten, v₀ existerar begynnelsehastigheten, t existerar tiden samt s existerar den sträcka likt tillryggalagts.^[4]

• Starthastighet, sluthastighet samt period existerar kända

• Sträcka, period samt starthastighet existerar kända

• Starthastighet, sluthastighet samt sträcka existerar kända

I vissa fall kunna dessa samband utnyttjas på grund av för att beräkna ett obekant variabel:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån franskspråkiga Wikipedia, Accélération, 21 månad 2008.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]