Läkemedel man kan bli sjuk av adhd

Kärnsymtomen nära ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) existerar bristande uppmärksamhet samt impulskontroll samt hyperaktivitet. Syftet tillsammans behandlingsinsatserna nära ADHD existerar för att minska dessa symtom samt på det sättet utveckla patientens funktion inom vardagen.

detta råder inom dygn enstaka samsyn kring således kallade multimodala behandlingsinsatser nära ADHD, även ifall detta finns kunskapsluckor [1]. Detta innebär för att patienten erbjuds flera olika slags stödinsatser, både farmakologiska samt icke-farmakologiska.

Psykoedukation samt psykoterapi sker liksom regel inom gruppform på grund av för att patienten bör behärska byta erfarenheter tillsammans med andra inom identisk situation.

Detta reducerar vanligt förekommande känslor från utanförskap samt stigmatisering. detta existerar även resurseffektivt.

I dygn rekommenderas ett multimodal behandling inom Socialstyrelsens samt Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer [2, 3], detta nationella vård- samt insatsprogrammet [4] samt dem flesta regionala vårdprogram [5].

Psykoedukation

Psykoedukation rekommenderas till varenda patienter tillsammans med ADHD, gärna tillsammans tillsammans närstående.

Den innefattar data ifall diagnosen, orsaker samt prognos, vilka behandlingsalternativ liksom står mot buds samt miljöfaktorer såsom förmå påverka hur symtomen kommer mot formulering inom olika situationer. Patienterna får även insikt angående möjligheter mot olika former från samhällsstöd, råd angående litteratur samt vilka intresseföreningar såsom finns.

Ofta utformar berörda mottagningar eget informationsmaterial utifrån lokala förutsättningar, dock detta finns även färdiga »kurspaket«, mot modell Pegasus (Psychoeducational groups for adults with adhd and their significant others/family members) [6].

Även ifall Pegasus inom senare studier demonstrerat vid goda effekt både då detta gäller genomförbarhet [7] samt jämfört tillsammans med väntelista [8] plats detta vetenskapliga underlaget kvar otillräckligt då SBU nyligen granskat kunskapsläget inför Socialstyrelsens pågående jobb tillsammans med nationella riktlinjer på grund av vård samt stöd nära ADHD samt autism [9].

Socialstyrelsens arbetsgrupp (där artikelförfattare Tomas Larson ingår) besitter därför hänskjutit frågan ifall rekommendation mot ett konsensuspanel från yrkesverksamma samt erfarna kliniker inom området.

Arbetsterapeutiska insatser

De multimodala stödinsatserna går både in inom samt kompletterar varandra. enstaka patient likt äger svårt för att organisera, rangordna samt strukturera behöver ett fåtal stöd.

Detta kunna ske efter kartläggning från arbetsterapeut, vilket är kapabel förskriva alternativt ge råd angående olika kognitiva redskap för hjälp. detta är kapabel artikel kalendrar, scheman, tidshjälpmedel samt appar liksom förmå existera mot stöd nära arrangemang, prioritering samt struktur på grund av för att underlätta patientens dagligt liv [10].

Arbetsterapeuter ansvarar även till gruppbehandlingar.

en modell existerar »Ha koll« [11], likt omfattar 10–16 gruppträffar samt syftar mot för att öka förmågan för att hantera period samt strukturera samt strukturera vardagliga aktiviteter [12]. Dessa färdigheter förmå även ingå inom dem psykoterapeutiska metoderna.

Psykoterapi

Psykoterapiforskning existerar rent allmänt behäftad tillsammans med flertalet metodologiska bekymmer jämfört tillsammans läkemedelsstudier.

Ofta existerar psykoterapistudier förhållandevis små samt saknar rimliga jämförelsebehandlingar samt kontrollgrupper. detta existerar även svårt för att helt särskilja terapimetod ifrån vårdare [13].

Man kan ofta behandla hjärtfriska barn, ungdomar och unga vuxna utan förhöjd kardiovaskulär risk som följd

Även inom randomiserade, kontrollerade jämförelsestudier existerar detta svårt för att känna till vad man egentligen mäter – på grund av för att bedöma psykoterapeutiska interventioner behövs sannolikt andra ansatser [14]. Senare psykoterapistudier, likt behandlar dem problemområden liksom existerar vanliga nära ADHD, utgår inom stort sett enbart ifrån strukturerade samt manualbaserade terapiformer, även angående detta liksom sagt ej löser samtliga svårigheter tillsammans studiedesign.

Gemensamt existerar dock enstaka energisk, undervisande samt stödjande vårdare såsom inom huvudsak tar sin utgångspunkt inom kognitiva samt beteende­terapeutiska principer [15].

Kognitiv beteendeterapi

Olika varianter från kognitiv beteendeterapi (KBT), såväl individuellt likt inom assemblage, besitter demonstrerat sig verksamma till vuxna tillsammans med ADHD – detta existerar dock fortsatt oklart vilken konsekvens KBT besitter jämfört tillsammans med ytterligare behandling samt placebo.

Den samlade bedömningen existerar dock för att detta vid gruppnivå, inom jämförelse tillsammans med väntelista alternativt liksom tillägg mot ytterligare behandling, finns enstaka påverkan från KBT vid ADHD-symtom [16]. detta finns emellertid även inom detta manualbaserade fältet enstaka massiv heterogenitet mellan dem studier vilket försökt bedöma KBT nära ADHD [17, 18].

Gemensamt till insatser likt baseras vid KBT existerar ett klar målformulering samt för att patienten regelbundet får hemuppgifter till för att tillämpa färdigheter inom vardagen.

detta finns flera olika KBT-manualer anpassade till ADHD, varav »KBT nära ADHD«, utarbetad från Safren et al [19], existerar ett från dem maximalt utspridda.

Patienten får lära sig strategier till förbättrad organisations- samt planeringsförmåga samt minskad distraherbarhet samt uppskjutandebeteende mot förmån på grund av en mer adaptivt tänkande. Ofta existerar detta exekutiva svårigheter samt arbetsminnesproblem vilket orsakar detta största lidandet till den vuxna patienten.

Figur 1 visar hur Safren et al tänker sig för att ADHD påverkar vuxenlivet [19].

i enlighet med modellen existerar kärnsymtomen nära ADHD biologiskt grundade (neuropsykiatriska). Behandlingen inriktar sig vid för att utveckla kompensatoriska strategier på grund av för att minska upplevelsen från misslyckanden samt underprestationer samt negativa funderingar vilket påverkar humör samt sinnesstämning.

Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi (DBT) existerar ett variant från KBT vilket ursprungligen utvecklats till individer tillsammans emotionell instabilitet samt självskadebeteende.

Den besitter dock demonstrerat sig artikel användbar även till patienter tillsammans med ADHD, mot modell till för att utveckla impulskontrollen. många talar även på grund av för att emotionell instabilitet existerar en vanligt symtom även hos patienter tillsammans med ADHD [20]. inom land används ofta DBT-manualen »Psykoterapi till vuxna tillsammans med ADHD« [21], liksom även äger utvärderats inom flera svenska studier [22, 23], samt enstaka massiv tysk multi­centerstudie [24].

inom jämförelse tillsammans med aktiva kontroll­grupper visade den senare studien endast vid god resultat avseende en klinikerskattat utfallsmått likt mätte generell förbättring, dock ej vid ADHD-symtomen inom sig. DBT besitter inom högre grad än traditionell KBT inslag från färdighetsträning på grund av för att reglera känslor, hantera relationer samt förbättrad lära sig acceptans från känslor samt motgångar.

Medveten närvaro alternativt »mindfulness« existerar ett huvud komponent inom DBT, dock ingår även liksom ett sektion inom flera andra terapiprogram alternativt utgör ibland enstaka självständig behandlingsinsats.

Även angående flera studier rapporterar goda konsekvens [25, 26], således finns även denna plats dem metodologiska mätproblemen.

KBT samt DBT kunna tillsammans fördel kombineras tillsammans med medicin, såsom reducerar kärnsymtomen samt ökar patientens förmåga för att ta mot sig ett ofta uppmärksamhetskrävande behandling.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling individualiseras utifrån patientens symtom, funktionsnedsättning samt övriga faktorer från klinisk signifikans, mot modell samsjuklighet.

Symtomprofil, interaktioner samt fara på grund av biverkningar påverkar valet från preparat [2].

Tydliga samt realistiska behandlingsmål formuleras tillsammans tillsammans patienten.

Många läkare och sjuksköterskor har lång klinisk erfarenhet av ADHD-läkemedel och kan därför intyga att dessa mediciner ofta är både effektiva och säkra

Dessa är kapabel handla angående hur länge patienten kunna upprätthålla koncentration samt hantera impulsivitet alternativt ifall patientens funktionsförmåga samt sociala liv. Genom för att tydliggöra samt följa upp behandlingsmålen förmå man att fatta beslut eller bestämma något ifall läkemedelsbehandlingen varit lyckad alternativt angående den behöver justeras. Skattningsskalor såsom mot modell ASRS (WHO Adult ADHD Self-Report Scale) förmå användas till för att bedöma behandlingen [2].

Närstående kunna tillsammans med fördel engageras inom för att bedöma behandlings­effekten.

En individuell finjustering från dos behöver ofta göras, var eventuellt ökad utfall vägs mot ett högre fara på grund av biverkningar [2]. Klinisk upplevelse talar till för att dosen behöver justeras efter några månaders behandling.

I landet finns på grund av närvarande fem godkända läkemedelssubstanser till behandling från ADHD: metylfenidat, dexamfetamin, lisdexamfetamin, atomoxe­tin samt guanfacin.

Dexamfetamin samt guanfacin existerar dock endast godkända till behandling från unge samt ungdomar [2].

Metylfenidat existerar på grund av närvarande förstahandsval på grund av både små människor, ungdomar samt vuxna. Lisdexamfetamin existerar en andrahandsval till vuxna, samt förmå framför allt övervägas mot patienter tillsammans otillräcklig utfall och/eller biverkningar från metylfenidat.

Atomoxetin kunna övervägas då dessa besitter haft otillräcklig utfall alternativt gett biverkningar, alternativt då detta finns fara till otillbörlig spridning från centralstimulantia (CS) [2].

Centralstimulantia

Den fullständiga verkningsmekanismen på grund av CS (metylfenidat, lisdexamfetamin samt dexamfetamin) existerar ej helt klarlagd.

Rådande hypoteser existerar för att CS reducerar återupptaget samt ökar frisättningen från noradrenalin samt dopamin inom centrala nervsystemet. Detta leder mot enstaka förstärkt signalstyrka inom frontala cortex, vilket utför för att exekutiva funktioner förstärks och
ADHD-symtomen minskar.

Enbart specialistläkare inom samtliga psykiatriska specialiteter, neurologi samt barn- samt ungdomsneurologi tillsammans habilitering äger inom ljus chans för att förskriva CS.

Dock kunna ST-läkare inom dessa specialiteter, samt specialister inom allmänmedicin alternativt barn- samt ungdomsmedicin, ansöka angående dispens på grund av förskrivning.

Biverkningar

Det existerar vanligt tillsammans med biverkningar nära CS-behandling, dock dem flesta existerar lindriga samt övergående.

Personer med ADHD har ofta svårigheter inom flera olika livsområden såsom i skolan, vardagen, på jobbet och i sina relationer

Preparaten förmå genom utfall vid autonoma nervsystemet öka blodtryck samt hjärtfrekvens, varför dessa bör monitoreras nära placering av pengar från preparat samt upptrappning från dos. Aptitnedsättning är kapabel leda mot viktnedgång samt är kapabel behöva följas upp, framför allt hos underviktiga individer. Övriga vanliga biverkningar existerar huvudvärk, magsmärtor, ökad bekymmer samt insomni.

Klinisk kunskap talar till för att insomni ibland förmå åtgärdas tillsammans med melatonin.

Fruktade dock ovanliga biverkningar från CS innefat­tar kardiomyopati, rytmrubbningar, kramper samt psykos/manier. Innan behandling inleds bör man därför efterforska riskfaktorer till kardiovaskulär samt cerebrovaskulär sjuklighet (tidigare alternativt pågående behandling, svimning nära kroppslig hårt arbete, släkthistoria).

nära konstaterad hjärt–kärlsjukdom, diabetes, hypertoni alternativt ärftlighet till arytmi alternativt hjärtmuskelsjukdom bör enstaka exakt avvägning mellan fara samt nytta samt konsultation tillsammans kardiolog ske [2]. nära epilepsi bör neurolog konsulteras innan CS ordineras.

Vid psykisk samsjuklighet (affektiv sjukdom, psykossjukdom, beroendeproblem) görs ett exakt granskning från om nyttan tillsammans med CS överväger riskerna.

Innan CS sätts in bör behandling tillsammans med mot modell liti­um samt antipsykotika optimeras.

Metylfenidat

Metylfenidat existerar vilket tidigare angivits förstahandsval i enlighet med Läkemedelsverket. detta ger ofta god symtomlindring samt existerar kostnadseffektivt. Metylfenidat finns liksom kortverkande, medellångverkande samt långverkande.

Endast detta medellångverkande besitter tecken till vuxna. Övrig förskrivning sker »off label«.

Den kortverkande varianten behöver tas flera gånger per solens tid på grund av för att ett fåtal tillräcklig effektduration.

Det kan också innebära att man har svårt att sitta stilla och att hejda impulser

Klinisk upplevelse säger för att detta tillsammans fördel förmå användas inom upptitreringssyfte till för att känna till då samt hur många metylfenidat patienten behöver på grund av för att erhålla optimal utfall samt minimalt tillsammans biverkningar. då detta existerar bekräftat kunna man sedan vandra ovan mot mer långverkande beredningsformer.

nära bristande resultat alternativt biverkningar kunna ibland ett ytterligare beredningsform från metylfenidat prövas tillsammans gott påverkan (se även Tabell 1).

Dexamfetamin samt lisdexamfetamin

Dexamfetamin medicindos (Attentin) existerar den högra enantiomeren (spegelbilden) från amfetamin; en kortverkande preparat tillsammans med snabbt tillslag samt omsättning.

Därför föreligger även enstaka högre fara på grund av skadligt bruk. Attentin existerar ej godkänt till behandling från ADHD hos vuxna inom landet [2].

Lisdexamfetamin (Elvanse, Elvanse Vuxen) existerar ett långverkande struktur från dexamfetamin samt ett således kal­lad prodrog, vilket innebär för att substansen existerar inaktiv nära intag samt hydrolyseras mot energisk substans inom blodet.

Den får på det sättet enstaka längre samt jämnare farmakokinetisk profil. ett nätverksstudie ifrån tyder vid för att långverkande amfetaminer (till modell lisdexamfetamin) är kapabel äga förbättrad konsekvens än metylfenidat hos just vuxna [27]. Elvanse myndig existerar godkänt vilket en andrahandsval mot vuxna då metylfenidat besitter bedömts artikel kliniskt otillräckligt alternativt besitter gett biverkningar [2].

Atomoxetin

Atomoxetin (Audalis, Strattera) besitter tecken till vuxna tillsammans ADHD samt existerar enstaka återupptagshämmare från noradrenalin såsom verkar äga omväg verkan vid dopa­min inom prefrontala kortex [28].

Klinisk upplevelse talar på grund av för att effekten dröjer några veckor samt ej existerar lika kraftfull såsom på grund av CS, även angående enstaka nätverksstudie [27] tyder vid ungefär identisk utfall (och tolerabilitet) likt metylfenidat. Muntorrhet samt sexuella biverkningar förekommer.

Det är ganska vanligt att känna av biverkningar i början av en läkemedelsbehandling för ADHD

Preparatet används därför då CS äger gett biverkningar, haft bristande resultat alternativt nära fara till skadligt bruk alternativt beroende [2]. Atomoxetin existerar ej narkotikaklassat samt äger ej begränsad förskrivningsrätt.

Guanfacin

Guanfacin (Intuniv) existerar enstaka selektiv alfa-2A-agonist tillsammans med antihypertensiva attribut.

Verkningsmekanismen nära ADHD existerar ej klarlagd, dock preparatet tycks förstärka signaleringen inom prefrontala kortex [29]. Guanfacin verkar äga enstaka viss inverkan hos ungar tillsammans ADHD [27], dock ett svagare konsekvens än CS. Guanfacin existerar därför en tredjehandsval hos små människor [2].

Avseende behandling från vuxna finns en många begränsat underlag, även ifall numeriskt värde studier från identisk författare tyder vid måttlig resultat [30, 31].

Klinisk upplevelse talar till för att guanfacin inom särskilt utvalda fall kunna användas på grund av vuxna mot framför allt hyperaktivitet, ångest samt sömnstörningar. eftersom guanfacin existerar antihypertensivt förmå kombinationsbehandling tillsammans med CS existera gynnsam. Vanliga biverkningar existerar yrsel, muntorrhet samt sömnighet.

Det varierar hur stora problem olika personer med adhd har

nära plötslig utsättning från läkemedlet finns fara till blodtrycksstegring, varför preparatet bör trappas in samt ut långsamt [31].

Eftersom guanfacin ej existerar godkänt till behandling från vuxna tillsammans med ADHD sker all förskrivning mot vuxna »off label«, utanför tecken samt gällande rekommendationer [2]. Preparatet existerar ej narkotikaklassat samt besitter ej begränsad förskrivningsrätt.

Uppföljning

Tidpunkterna for uppföljning behöver anpassas individuellt, oftast fanns tredjeplats mot sjätte kalendermånad efter dostitrering.

Tätare kontroller kunna existera motiverade nära dosjustering alternativt nära biverkningar. nära uppföljning bör övervakning från hjärtfrekvens, blodtryck samt vikt göras, liksom skattning från utfall samt eventuella biverkningar. Samsjuklighet, patientens psykosociala situation samt följsamhet mot behandlingen bör även följas upp. Förskrivaren bör minimalt enstaka gång per kalenderår ta ställning mot ifall detta finns tecken till fortsatt behandling [2].

Vikten från uppföljning belyses från enstaka svensk forskning vilket följde vuxna diagnostiserade tillsammans ADHD.

Den visade för att enstaka tredjedel från patienterna ej uppfyllde kriterierna på grund av ADHD (remission) efter sex kalenderår, samt ungefär hälften ägde slutat tillsammans med medicinering. detta fanns ingen klar koppling mellan remission samt läkemedelsbehandling [32]. Den vanligaste orsaken mot avbrott från behandling plats bristande påverkan från läkemedlet [33].

enstaka lärande ifrån Socialstyrelsen pekar även vid för att flera ADHD-patienter vid eget bevåg avbryter medicinering alternativt tar den intermittent [34].

Förskrivningsmönster

Enligt Socialstyrelsens läkemedelsdatabas besitter användningen från ADHD-läkemedel hos vuxna fortsatt för att öka dem senaste år [35] (se Figur 2). Särskilt lisdexamfetamin besitter ökat sedan Antalet vuxna tillsammans ADHD-­diagnos ökar årligen [36].

Troligtvis kommer detta för att leda mot enstaka fortsatt ökad förskrivning.

Det finns stora geografiska skillnader. Exempelvis hämtas dubbelt sålunda många ADHD-läkemedel per myndig invånare ut vid Gotland jämfört tillsammans Kronoberg [37]. Dessa skillnader beror sannolikt vid regionala skillnader inom diagnostik samt behandling från ADHD hos vuxna, vilket bland annat föranlett för att Socialstyrelsen på grund av närvarande arbetar tillsammans med för att ta fram nationella riktlinjer [9].

Helhetssyn

ADHD besitter ofta enstaka omfattande inflytande vid patientens liv.

ADHD-symtomen ökar risken till för att patienten misslyckas tillsammans studier samt yrkesliv. Patienter tillsammans med ADHD riskerar därför för att hamna inom en socialt utan­förskap samt erhålla enstaka dålig självkänsla såsom kunna artikel svår för att avbryta [38].

Klinisk upplevelse talar dock till för att enstaka multimodal behandling ökar den vuxne patientens möjligheter mot förbättrad funktionsförmåga samt livskvalitet.

Allvarliga biverkningar är mycket ovanliga

Den sjukvårdande behandlingen måste dock ses inom sitt sammanhang: samverkan tillsammans andra myndigheter samt aktörer existerar flera gånger centrala på grund av för att hjälpa den enskilde patienten rätt.

Problemens svårighetsgrad samt komplexitet varierar ofta ovan period samt påverkas från livsomständigheter. detta innebär även för att behandlingsinsatsernas innehåll samt omfattning kunna variera inom olika skeenden från livet.

Läkartidningen.

;

Läkartidningen 8/

(uppdaterad )