Hur går reningen av avloppsvattnet till

Reningsverk existerar ett anläggning var avloppsvatten renas innan detta släpps ut inom naturen (recipienten). Avloppsvattnet distribueras tillsammans med hjälp från avloppsledningar samt kloaker mot reningsverket. inom en traditionellt avloppsreningsverk sker reningen inom tre steg: Mekanisk, biologisk samt kemisk rening.

Mekanisk rening

[redigera | redigera wikitext]

Den mekaniska reningen syftar mot för att avlägsna allt fast ämne ur avloppsvattnet vilket skulle behärska störa processen inom dem senare stegen inom reningsverket.

I ett traditionellt avloppsreningsverk sker reningen i tre steg: Mekanisk, biologisk och kemisk rening

Rensgaller

[redigera | redigera wikitext]

I rensgallret avskiljs fasta objekt likt pappersrulle, plastpåsar, kondomer tillsammans mera. detta fasta avfallet skrapas sedan från ifrån rensgallret samt körs mot deponi alternativt förbränning. vid senare kalenderår äger detta blivit vanligt för att tvätta renset vid ställe på grund av för att minska kvittblivningsvolymen, eftersom deponiavgifterna existerar enstaka kostsam sektion inom driftskostnaderna.

Sandfång

[redigera | redigera wikitext]

För för att minska slitaget vid pumpar samt ytterligare utrustning vid reningsverket därför skiljer man från småsten, småsten samt andra hårda partiklar. inom sandfånget håller man enstaka kontrollerad vattenhastighet därför för att all småsten samt småsten sedimenterar dock bara ett mindre mängd biologiskt ämne.

vid flera reningsverk tvättas även den avskilda sanden på grund av för att minska kvantiteten organiskt ämne mot deponi samt minska luktproblem då sanden deponeras.

Försedimentering

[redigera | redigera wikitext]

I försedimenteringen låter man dem största biologiska partiklarna sedimentera. Slammet likt bildas pumpas försvunnen mot slamhanteringen.

Vanligtvis existerar sedimenteringsbassängen även försedd tillsammans med ytskrapor vilket samlar in fett samt olja liksom samlas vid ytan.

Biologisk rening

[redigera | redigera wikitext]

Den biologiska reningen syftar mot för att tillsammans hjälp från mikroorganismer avbryta ner samt koncentrera organiskt ämne vilket existerar löst inom avloppsvattnet samt såsom ej kunna sedimenteras försvunnen direkt.

Broschyren ges ut vartannat år och har uppdaterats med senaste statistiken från 2020 angående utsläpp och slam från avloppsreningsverk

Genom för att mikroorganismerna lever samt förökar sig genom för att förbruka lösta näringsämnen inom avloppsvattnet därför är kapabel man sedan avskilja mikroorganismerna, inom mot modell enstaka eftersedimentering. Även separation från kvävenärsalter sker vid biologisk väg var närsalterna inom flera steg förändras mot kvävgas, genom nitrifikation samt denitrifikation.

Små mängder bensin, motorolja alternativt andra gifter är kapabel dock försämra reningsverkets reningsförmåga genom för att giftet dödar mikroorganismerna.^[1]

Aktivt slam

[redigera | redigera wikitext]

I stora luftningsbassänger får bakterier samt protozoer avbryta ner biologiskt ämne. inom den efterföljande sedimenteringsbassängen avskiljs slammet, enstaka sektion från slammet pumpas åter mot luftningsbassängerna på grund av för att behålla ett bakteriestam inom processen, detta kallas returslam.

återstående slam pumpas mot slamhanteringen, detta kallas överskottsslam. detta renade vattnet leds mot detta kemiska reningssteget. Luftningen, liksom existerar den maximalt energikrävande processen vid reningsverket, behövs till för att mikroorganismerna bör behärska förbruka detta organiska materialet liksom finns upplöst inom vattnet, aerob.

Avloppsvattnet distribueras med hjälp av avloppsledningar och kloaker till reningsverket

Luften trycks vanligen ned inom poolen tillsammans med stora kompressorer samt blåses ut vilket bubblor genom perforerade rör, gummimembran alternativt keramiska ämne.

Ett vanligt förekommande sedimenteringsproblem existerar sålunda kallad slamsvällning, såsom förmå orsakas från filamentbildande (trådformiga) bakterier. Dessa påverkar slammet således för att detta ej blir tillräckligt kompakt nära sedimenteringen, samt är kapabel leda mot för att slam följer tillsammans utgående dricksvatten samt överbelastar efterföljande filtreringssteg.

Detta bekymmer förmå leda mot för att kostnaderna på grund av rening från närsalter samt organiskt ämne ökar, samt för att förlusten från den aktiva biomassan (bakterier samt protozoer) ut ur systemet kunna försämra den biologiska reningen.

Ett försök tillsammans för att behandla returslam tillsammans ozon till för att bekämpa filament skedde beneath 2006–2007 nära Himmerfjärdsverket inom huvudstaden.

Resultaten blev ovan förväntan samt den nya ozontekniken installerades beneath 2008 såsom ordinarie behandling inom avloppsreningsverket, på grund av för att ett fåtal bukt tillsammans filamenten såsom ställer mot tillsammans med sedimenteringsproblem.

Kväverening

[redigera | redigera wikitext]

Aktivslamprocessen är kapabel innefatta kväverening, t.ex.

vid kommunala reningsverk var avloppsvattnet innehåller många kväve. Kväverening sker genom för att kvävet inom detta inkommande avloppsvattnet (framförallt ammoniumkväve, NH₄) genom nitrifikation samt denitrifikation omvandlas mot kvävgas (N₂). Nitrifikation kräver syresatta förhållanden, samt denitrifikation kräver syrefria förhållanden. Nitrifikationssteget existerar därför luftat.

Kvävereningen förmå konfigureras/designas vid olika sätt: nitrifikation följt från denitrifikation, alternativt denitrifikation följt från nitrifikation (det senare kallas fördenitrifikation). inom denitrifikationssteget behövs organiskt kol.

Totalt renas 1,5 miljarder kubikmeter avloppsvatten varje år

nära processutformningen nitrifikation → denitrifikation konsumeras många från detta inom avloppsvattnet naturligt förekommande organiska kolet inom nitrifikationssteget, samt ett extern kolkälla behövs då inom denitrifikationssteget. nära fördenitrifikation återförs vattnet ifrån nitrifikationssteget mot denitrifikationssteget.

nära fördenitrifikation är kapabel detta organiska kolet inom vattnet utnyttjas inom denitrifikationen, dock metoden ger ej lika upphöjd separation från kväve likt nitrifikation följt från denitrifikation.^[2]

Driftparametrar

[redigera | redigera wikitext]

Uppehållstid

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver hur utdragen tidsperiod likt vattnet behandlas inom poolen.

Uppehållstid (h)

• V = volym vid luftningsbassängen (m³)
• Q_in = inkommande flöde (m³/h) returslamflödet ej medräknat.

Slambelastning

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver förhållandet mellan tillförd mängd organiskt ämne BOD₇ per dygn samt befintlig mängd mikroorganismer (slammängd) inom luftningsbassängen.

tillsammans med andra mening således existerar detta en mått vid hur många näring likt tillförs varenda mikroorganism per dygn.

Rening av avloppsvatten är viktigt för både människor och miljö

kg BOD₇/(m³ SS dygn)

• V = volym vid luftningsbassängen (m³)
• Q = dygnstillrinningen (m³/d)
• BOD_{7 in}=BOD₇-halt inom tillströmning mot luftningsbassängen (kg BOD₇/m³)
• SS_m=medelslamhalten inom luftningsbassängen. kg SS/m³

Aktivslamprocessen uppdelas vanligen inom tre grupper tillsammans avseende vid slambelastningens nivåer i enlighet med nästa ^[3]

• Högbelastad = 0,7–1,5 kg BOD₇/(m³ SS dygn)
• Normalbelastad = 0,3–0,7 kg BOD₇/(m³ SS dygn)
• Lågbelastad = 0,05–0,3 kg BOD₇/(m³ SS dygn)

BOD-belastning

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver förhållandet mellan tillförd mängd organiskt ämne BOD₇ per dygn samt volymen vid luftningsbassängen.

• V = volym vid luftningsbassängen (m³)
• Q = dygnstillrinningen (m³/d)
• BOD_{7 in}=BOD₇-halt inom tillströmning mot luftningsbassängen (kg BOD₇/m³)

För enstaka normalbelastad aktivslamprocess ligger BOD-belastningen vid mellan 1 samt 1,5 kg BOD₇/(m³ dygn)^[3]

Slamålder

[redigera | redigera wikitext]

Slamålder

• V = volym vid luftningsbassängen (m³)
• Q_ut = utgående avloppsvattenflöde ifrån biosteget.

  (m³/h)

• Q_o = överskottsslamflöde (m³/h)
• SS_m= medelslamhalten inom luftningsbassängen.
• SS_o= solidsubstanshalt inom överskottsslammet.
• SS_ut= solidsubstanshalt inom utgående vatten.

För ett normalbelastad aktivslamprocess således ligger slamåldern vid cirka 3–4 dygn, högbelastade anläggningar besitter ett slamålder vid mellan 0,5 samt 1,5 dygn.

I reningsverket tar det 10-24 timmar att rena avloppsvattnet, beroende på reningsprocess och vattenflöde

till för att genomföra bota kväveavskiljningen direkt inom aktivslamprocessen behövs ett slamålder vid 10–15 dygn. nära slamåldrar ovan 20 dygn behövs ingen stabilisering från överskottsslammet^[3].

Biobädd

[redigera | redigera wikitext]

I ett biobädd renas avloppsvattnet beneath aeroba förhållanden. Reningen sker genom för att avloppsvattnet får sippra genom enstaka bädd från berg alternativt plastkroppar liksom existerar täckta från ett hinna från mikroorganismer.

Driftparametrar

[redigera | redigera wikitext]

BOD-belastning

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver förhållandet mellan tillförd mängd organiskt ämne BOD₇ per dygn samt volymen vid biobädden.

• V = bäddvolym (m³)
• Q = dygnstillrinningen (m³/d)
• BOD_{7 in}=BOD₇-halt inom tillströmning mot biobädden (kg BOD₇/m³)

BOD-belastningen på grund av ett högbelastad biobädd existerar normal cirka 1 kg BOD₇/(m³ dygn)^[3] till ett bädd tillsammans med stenfyllning samt cirka 2–3 kg BOD₇/(m³ dygn) på grund av plastfyllning.

Kemisk rening

[redigera | redigera wikitext]

Efter mekanisk samt biologisk rening återstår nästan varenda fosfater ifrån bland annat avföring, tvättmedel samt avloppsvatten ifrån industrier.^[4] till för att ett fåtal försvunnen dessa tillsätter man kemikalier vilket mot modell järnklorid alternativt aluminiumjoner, vilket existerar vanligast för att man använder, såsom binder fosfaterna.

detta bildas då enstaka fällning likt sjunker mot bottnen inom enstaka sedimentationsbassäng.^[5] Slammet ifrån den kemiska reningen pumpas mot slamhanteringen var detta efterbehandlas tillsammans tillsammans med slam ifrån övriga processer.

Slamhantering

[redigera | redigera wikitext]

Syftet tillsammans slamhanteringen existerar för att minska volymen vid slammet, hindra spridning från smittoämnen samt för att minska luktproblemen vid detta fasta ämne vilket måste deponeras alternativt vid annat sätt återanvändas.

Slambehandlingen inleds normalt tillsammans ett förtjockning till för att öka torrsubstanshalten. Den vanligaste typen från förtjockare existerar sedimenteringsförtjockaren. Förtjockningen reducerar betydligt volymen från slammet såsom bör behandlas. Därefter vidtar själva stabiliseringen från slammet till för att avbryta ner organiskt ämne således för att slammets volym reducerar samt förhindra förruttnelseprocesser inom slamlagret.

numeriskt värde primära metoder till stabilisering förekommer.

Anaerob stabilisering

[redigera | redigera wikitext]

Genom ett anaerob (syrelös) process kallad rötning omvandlas detta organiska materialet inom slammet inom ett rötkammare mot utrötat slam, slamvatten samt rötgas. Rötgasen består från koldioxid, metan samt mindre mängder svavelväte.

inom äldre tider således eldades rötgasen upp inom fackla utan för att någon energi blev tagna tillvara, endast inom avsikt för att bli kvitt den potentiellt explosiva gasen.

Det motsvarar lika mycket vatten som skulle behövas för att fylla nästan 2 500 Globen

inom modernare reningsverk därför strävar man efter för att tillvarata energiinnehållet inom rötgasen. detta enklaste sättet existerar helt enkelt för att förbränna gasen inom ett värmepanna liksom förser verket tillsammans med processvärme samt värme mot verkets byggnader. ifall gasen renas således för att den är kapabel användas på grund av för att driva enstaka förbränningsmotor sålunda är kapabel man tillsammans med ett fast installerad motor driva enstaka elektrisk maskin såsom förser verket tillsammans med enstaka sektion från nödvändigheten från elenergi.

Den renade gasen är kapabel även distribueras samt användas såsom fordonsbränsle (biogas).

Aerob stabilisering

[redigera | redigera wikitext]

Vid aerob stabilisering (slamluftning) sker omvandlingen från organiskt ämne inom närvaro från syre. Processen existerar enklare för att driva än rötningen dock ger ej chans för att tillvarata den energirika rötgasen.

Processen drivs vanligtvis inom liknande pooler eller vattentankar vilket aktivslamprocessen.

Avvattning

[redigera | redigera wikitext]

Det stabiliserade slammet avvattnas sedan enstaka sista gång till för att minska slamvolymen. Vattnet såsom skiljs ut ifrån slammet kallas rejektvatten samt återförs mot den biologiska reningen.

Om avloppsvattnet är förorenat i för hög utsträckning riskerar det att skapa stora problem i våra hav och vattendrag

Vanligtvis används centrifuger alternativt olika typer från pressar till för att avvattna slammet. detta avvattnade slammet förmå användas vilket gödsel ifall halterna från tungmetaller existerar låga, annars deponeras alternativt förbränns slammet.

Andra reningssteg

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]