Vad är martyrer och helgon för något
Helgon
- För andra betydelser, titta Helgon (olika betydelser).
Helgon existerar heliga personer likt existerar objekt på grund av respekt (douleia), särskilt efter sin död.
Termen används främst inom samband tillsammans kristendomen dock företeelsen existerar känd inom dem flesta religioner. PrefixetSankt (på svenska kortat S:t) används framför manliga helgons namn, samt Sankta (S:ta) används framför kvinnliga helgon. Bägge besitter sitt ursprung inom detta latinska termen sanctus.
Kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Ett helgon existerar inom kristendomen enstaka avliden individ vilket från katolska[1] alternativt någon från dem ortodoxt kristna kyrkorna[2] anses äga levt inom särskilt djup gudsgemenskap samt såsom efter olika prövningar från instanser inom dessa kyrkors hierarki kanoniserats.
Sankt alternativt sankta/sankte (av detta latinska termen sanctus) betyder helig, samt förkortas vid svenska S:t respektive S:ta. Dessa prefix vilket tillsammans tillsammans med prefixen Helige/Heliga används inom landet framför en helgons namn. ett ytterligare inhemsk svensk förkortning inom landet existerar "Hl." (Heliga/Helige) på grund av för att beteckna mot modell "Heliga Birgitta från Vadstena" (Hl.
Birgitta från Vadstena) alternativt "Helige Erik från Stockholm" (Hl.
Erik från Stockholm). vid andra tungomål finns termen inom former likt bland andra Saint, Sainte, San samt Santa, var då förkortningen istället blir "St.".
En individ såsom blivit saligförklarad får prefixet "Sl." inom landet (eller vid engelska "bl." till blessed). en modell existerar "Sl. (salige) Nils Hermansson".
De inledande kristna helgonen
[redigera | redigera wikitext]Den katolska helgonkultens ursprung existerar firandet från martyrerna. dem kristna firade martyrernas dödsdagar, varvid nattvarden/kommunionen frambars nära deras gravar. detta äldsta kända exemplet existerar Polykarpus, vars dödsdag firades från församlingen inom Smyrna.[3] då förföljelseperioderna, vilket startade tillsammans kejsar Neros förföljelser runt tid 60 efter Kristus, plats ovan inom start från talet byggde man ofta kyrkor ovan deras gravar.
tillsammans tiden började man dela vid martyrernas kvarlevor på grund av för att flera kyrkor skulle erhålla ett helgonrelik. då allt färre dog martyrdöden började man även helgonförklara liknande munkar, nunnor, jungfrur, eremiter, asketer samt således kallade bekännare likt levt en särskilt heligt liv.
Termen används främst i samband med kristendomen men företeelsen är känd inom de flesta religionerHelgon inom Romersk-katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från Kanonisering&#;§&#;Romersk-katolska religiös kanoniseringsprocess.
Inom Romersk-katolska kyrkan äger man sedan högmedeltiden ett formell procedur till för att erkänna någon liksom helgon.
Man skiljer mot modell mellan beatifikation (saligförklaring) samt kanonisation (helgonförklaring).[4]
Det inledande steget inom ett helgonförklaringsprocess existerar för att kyrkan redogör kandidaten vilket vördnadsvärd, vilket betyder för att enstaka djupgående granskning genomförts från kyrkan till för att titta ifall detta finns samt inom sålunda fall bekräfta därför kallade "heroiska dygder".
för att någon förklarats vilket vördnadsvärd innebär för att detta existerar tillåtet till dem troende inom enstaka provins alternativt en stift för att vörda kandidaten.
För för att vandra vidare mot nästa steg – saligförklaringen – behövs en vetenskapligt undersökt samt bekräftat mirakel inom kandidatens namn. detta behövs ytterligare en undersökt samt bevisat mirakel inom den saligförklarades namn till för att vederbörande skall behärska helgonförklaras från påven.
Före varenda steg genomförs rigorösa utredningar ifall personens liv. detta tar oftast flera tid, ibland decennier alternativt rentav sekler innan någon blir beatificerad/saligförklarad alternativt kanoniserad/helgonförklarad. Undantag existerar dock, titta mot modell Moder Teresa.[5]
Helgon inom dem ortodoxa kyrkorna
[redigera | redigera wikitext]Inom dem ortodoxa kyrkorna besitter man enstaka mindre grundlig process på grund av helgonförklaring.
Katekesen förklarar att helgonen ”skådar Gud, lovprisar honom och upphör inte att bära omsorg om dem som är kvar på jordenVanligen skall den bara godkännas från patriark alternativt kyrkoledning.
Några välkända helgon inom dem ortodoxa kyrkorna existerar Hl. Anna från Novgorod[6], Hl. Serafim från Sarov[7] samt Sankt Sava. ett register står för att hitta vid exempelvis Fader Alexanders sida,[8] beneath den ortodoxa kyrkan inom land.
Helgon inom anglikanska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Alla upplagor från Den allmänna bönboken, den officiella anglikanska gudstjänstordningen, besitter sedan innehållit ett helgonkalender tillsammans med obligatoriska helgondagar för att fira – sedan även ytterligare samt frivilliga helgondagar. Inledningsvis återgavs endast dem helgondagar likt ägde existerat även före reformationen, dock infogades Karl inom från England, vars avrättning ansågs artikel enstaka martyrdöd från anglikanerna (i polemik mot puritanerna).
Detta firande upphörde för att existera ett obligatorisk firningsdag, dock bland somliga anglikaner fortsatte den för att firas vid frivillig grund. beneath talets lopp äger andra efterreformatoriska gestalter infogats inom dem anglikanska kyrkornas helgonkalendrar, dock urvalet varierar ifrån medlemskyrka mot medlemskyrka. inom somliga anglikanska sångböcker, exempelvis New English Hymnal, förekommer anrop från helgonens förbön.
inom anglokatolska församlingar förekommer dessutom bruket från rosenkransen samt allhelgonalitanian.
Helgon inom protestantiska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]I dem protestantiska kyrkorna samt samfunden, avvisar man tanken vid för att helgonen skulle äga förtjänster inom frälsningsavseende, "överloppsgärningar", liksom skulle behärska tillgodoräknas idag levande samt möjliggöra botgöringslättnader.
Martyrer är kristna som ger sina liv för att troget följa Jesus Kristustillsammans inledande Timotheosbrevet&#; såsom bas, "Gud existerar ett, samt enstaka existerar förmedlaren mellan Gud samt människor, människan Kristus Jesus", avvisar man nödvändigheten från andra kanaler mot Gud än Jesus egen. Däremot ser man ofta helgonen såsom goda föredömen samt efterföljansvärda modell.
I evangelisk-lutherska kyrkor, mot modell Svenska Kyrkan förmå "helgon" dels syfta vid samtliga kristna, dels vid dem förebilder likt besitter egna firningsdagar beneath kyrkoåret.
nära reformationen inom land behölls nitton helgondagar beneath kyrkoåret, dock dem reducerades mot sex stycken, inom avsikt för att öka statens skatteintäkter.
I Svenska kyrklig nuvarande kyrkoår ihågkoms dem bibliska helgonen, mot modell Jungfru Maria (på Fjärde söndagen inom advent), Sankt Stefan (26 december), Johannes döparen (på ett vilodag nära 24 juni), Sankt Petrus samt Sankt Paulus (på Apostladagen) tillsammans med flera vid särskilda dagar, medan dem övriga äger enstaka gemensam helgdag inom start vid november, samtliga helgons solens tid.
Kollektbönen vid denna dygn uttrycker Svenska religiös officiella hållning, då man säger för att Gud omger sig "med helgonens skara, låt deras förebild uppväcka oss mot en helgat liv, därför för att oss ej bara firar deras minne utan även följer dem inom tro samt goda gärningar".
Det är aldrig för sent för att omvända sig till Herren, som är barmhärtig och rik på kärlek (jfr Ps )Svenska församlings Centralstyrelse antog ett officiell helgonkalender till Svenska Kyrkan. vid liknande sätt äger ELCA enstaka helgonkalender tillsammans mindre samt frivilliga firningsdagar. ett evangelisk-luthersk läroskrift ifrån talet, den Augsburgska bekännelsens apologi art. XXI, tillåter för att Maria ber till Kyrkan, dock betraktar ej andra Mackabeerboken&#; (om profeten Jeremias förbön) såsom en tillräckligt tungt bibelargument till för att utföra anrop från helgonens förböner mot en obligatoriskt kyrkobruk.
Svenska Kyrkan anropar helgonen inom bland annat Den svenska psalmboken&#;, samt inom dem mariaantifoner vilket ingår inom Tidegärden – kyrklig Dagliga Bön.
Den reformerta definitionen vid helgon existerar enstaka helt ytterligare än den romersk katolska, samt hänvisar, noggrann vilket bibeln, mot dem troende inom allmänhet samt ej mot enskilda individer såsom tillsammans med tro samt papper besitter utmärkt sig.
Antitrinitariska rörelser äger inom regel identisk ögonkontakt vid helgon liksom dem reformerta kyrkorna.
Lokalhelgon
[redigera | redigera wikitext]Lokalhelgon existerar personer kring vilka detta uppstått enstaka område kult. Kulten är kapabel existera begränsad mot ett kyrkoprovins, en biskopsdöme, enstaka socken alternativt bara ett enskild kyrka.
Lokalhelgon besitter vanligen ej kanoniserats från påven - dock ofta från enstaka plats biskop.
Kända svenska helgon
[redigera | redigera wikitext]Helgon såsom existerar viktiga till land existerar bland annat Hl. Birgitta, vilket i enlighet med Katolska Kyrkan skall räknas såsom Sveriges skyddshelgon samt likt även besitter utnämnts mot en från Europas tre kvinnliga skyddshelgon, Hl.
Erik från huvudstaden, Hl. Elin från Skövde, Sankta Ingrid från Skänninge, Hl. Botvid samt Hl. Katarina från Vadstena samt Ansgar, Sigfrid samt Eskil såsom i enlighet med traditionen bidrog mot Sveriges kristnande. Våren saligförklarade påven den svenska nunnan Sl. Elisabeth Hesselblad, likt grundade ett fräsch kvist från birgittinorden [9] denna helgonförklarades sedan från påven Franciscus inom 5 juni
Det finns många modell vid endast lokalt alternativt nationellt erkända helgon vilka ej kanoniserats tillsammans nutida procedur, utan vid detta sätt kanoniseringar skedde före , nämligen vid stifts- alternativt provinsnivå.
inom land gäller detta exempelvis "nationalhelgonet" Erik den helige, liksom även denne brukar betraktas såsom skyddshelgon på grund av landet inom enlighet tillsammans den lokala tradition likt fanns redan före reformationen.
Till dem svenska helgonen skall även Finlands skyddshelgon Sankt Henrik räknas, eftersom denne hörde mot den svenska församlings biskopar då land i norden utgjorde ett sektion från detta svenska riket.
Det fanns även inom land flera helgon vilket bara vördades lokalt dock likt ändå ägde enstaka kyrka samt ofta ett källa uppkallad åt sig. Några modell existerar helgonet Arild, Sankt Torgil inom Kumla, Torsten inom Bjurum, Karlung från Roslagen, Magnhild från Fulltofta, Hl. Romfar, samt Sven från Arboga.
Namnhelgon
[redigera | redigera wikitext]Namnhelgon kallas en helgon, då detta existerar valt vilket enstaka enskild persons personliga skyddshelgon genom för att man besitter givit personen identisk namn såsom helgonet inom fråga.
Det grekiska ordet»martyr«betyder»vittne«Seden tillsammans med namnhelgon, liksom knappast förekommer inom Norden efter reformationen, förmå ändå utgöra en ursprung mot firandet från namnsdagar, eftersom man firade sitt namnhelgon vid helgonets högtidsdag, liksom angavs inom almanackan.
Islam
[redigera | redigera wikitext]Inom islam kallas heliga personer ofta på grund av awliya’ (plural till arabiskawali – "vän", detta önskar yttra "Gudsvän").
en modell vid ett känd wali existerar Rabia al-Adawiyya. Den persiska sufinFarid ad-din Attar äger skrivit en prosaverk vilket samlar flera biografier ovan berömda awliyah' – Tazkiratú l-awliya.[10]
Den helige utför bland annat mirakel samt profeterar. Pilgrimsfärder mot helgongravar samt särskilda firanden från helgon existerar många utbrett.
Tankarna kring heliga personer skiljer uppenbart mellan för att ära en helgon samt den dyrkan liksom bara tillkommer Gud. Föreställningen ifall heliga män samt kvinnor samt den praxis liksom knyts mot deras gravplatser existerar utan ljus stabilisering eller fastsättning inom Koranen, dock tolereras från flera rättslärda.[11] inom vers inom Koranen beskrivs detta för att monoteister sagt för att man skulle bygga ett moské ovan grottfolket (Sju sovare) utan för att detta kritiserats.[12][13]
Hinduismen
[redigera | redigera wikitext]I hinduismen finns ingen vass gräns mellan detta gudomliga samt detta mänskliga.
Gud är kapabel visa sig såsom människa alternativt människor är kapabel bli betraktade vilket uppenbarelser från Gud. inom den folkliga hinduismen agerar heliga pedagog samt diktare ett huvud roll. Deras oförbehållsamma hängivenhet mot gudomen utför dem mot förebilder på grund av mänsklig fullkomlighet. inom modern period besitter flera hinduiska pedagog samt mystiker blivit firade vilket heliga, mot modell Ramakrishna.
Mohandas Gandhi betraktas ej bara liksom politisk chef utan även vilket en helgon samt kallas därför mahatma (den store anden).[14]
Buddhismen
[redigera | redigera wikitext]Buddhismen lär för att människan besitter chansen mot för att nå fullkomning samt därmed bli ”helig”. detta finns dock olika uppfattningar angående vad denna fullkomning består i.[15]
Den helige inom theravada-riktningen kallas arhat (ärevördig).
ett sådan individ äger nått identisk fullkomna förståelse samt frihet ifrån lidande likt Buddha egen samt blir därför ej att vara född igenofta andligt eller symboliskt. Både kvinnor samt män besitter blivit arhat, dem flesta medan Buddha ännu levde. Uppfattningen existerar delad om detta existerar möjligt för att numera bli arhat.
Inom mahayana-riktningen kallas den helige bodhisattva (uppvakningsväsen).
I martyrskapet vittnar man om sin tro på Kristus, eftersom man är beredd att dö i stället för att överge sin tro i tider av förföljelseenstaka sådan äger avlagt löfte angående för att nå identisk visdom likt Buddha, dock inom stället till för att sikta mot sin personlig frälsning (nirvana) såsom han utför, förpliktar denne sig mot för att ständig återfödas på grund av för att verka till varenda levande väsens välfärd. enstaka bodhisattvas främsta egenskap existerar därför medlidandet samt detta framhävas för att denne ej ser någon skillnad mellan sig egen samt sina medmänniskor.
Både munkar samt lekmän kunna artikel bodhisattva.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ball, Ann, Faces of Holiness: Modern Saints in photos and words.
Huntington, Indiana: Our Sunday Visitor Books ISBN
- Chervin, Ronda dem Sola, Treasury of Women Saints. Ann Arbor, Michigan: Servant Publications ISBN
- Dahlby, Frithiof, Helgondagar. Stockholm: Svenska kyrklig diakonistyrelses bokförlag
- Farmer, David Hugh, The Oxford Dictionary of Saints. 3rd ed. Kanoniseringen "gör" alltså inte någon till helgon, utan bekräftar bara vad Gud redan har gjort
Oxford: Oxford University Press ISBN
- Newland, Mary Reed, The Saints and Our Children. Rockford, Illinois: TAN Books and Publishers ISBN
- The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell ISBN
- Woodward, Kenneth L., Making Saints: How the Catholic Church determines who becomes a Saint, who doesn't, and why.
New York: Simon and Schuster ISBN