Varför var spanjorerna så överlägsna ursprungsbefolkningen i strid

Den spanska koloniseringen från Amerika (La Conquista) plats ett grundlig europeisk kolonisering från Amerika vilket leddes från den spanska staten ifrån slutet från 1400-talet fram mot 1800-talet. Den spanska koloniseringen inleddes tillsammans med Christoffer Columbus expedition tid 1492 då han samt hans besättning nådde Amerika.

Koloniseringen avtog beneath 1800-talets start då olika nationalism(er) fick fäste inom Latinamerika samt flera kolonier bröt sig loss genom konflikt samt uppror.^[1]

Bakgrunden mot den spanska expansionen västerut står för att hitta dels inom för att den ekonomiska samt politiska kontexten inom omvärlden förändrades beneath 1400-talet, dels inom invanda beteendemönster ifrån den spanska historien.

ej minimalt arvet ifrån reconquista samt detta redan etablerade systemet tillsammans encomienda kom för att prägla koloniseringen från Amerika.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Situationen till Spanien samt staterna inom västra Medelhavsområdet beneath 1400-talet präglades mot massiv sektion från detta Osmanska rikets framväxt.

dem viktiga handelsförbindelserna tillsammans med Kina samt Indien vilket gick via den östra delen från Medelhavet försvårades avsevärt. detta denna plats medförde ett finansiell minskning till dem italienska städerna, samtidigt vilket Portugal samt Spanien - tillsammans flera - såg sin inflytande växa sig starkare inom relation mot Italien.

Italienska exploratör liksom Christofer Columbus, Amerigo Vespucci samt Giovanni Caboto (John Cabot) kontaktade väststaternas chef på grund av för att möjliggöra sina upptäcktsresor.

Med spanjorernas ankomst till Amerika i början av hösten 1492 förändrades historien för alltid

detta ekonomiska läget inom södra Spanien tillsammans med hård beskattning samt enstaka centralisering från jordägandet, samt ett befolkning såsom bestod från fler krigare jämfört tillsammans andra delar från landet, skapade grogrunden på grund av fler spanjorer för att söka stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt ära vid andra sidan Atlanten liksom conquistador.^[2]

För Spaniens sektion påverkade reconquista (återerövring) både samhällets struktur samt den spanska statens identitet.

Krigen mot dem muslimska morerna vid den Iberiska halvön skapade en samhälle tillsammans med flera krigare samt missionärer, samtidigt liksom dessa gruppers handlingar värderades högt samt sågs vilket ärofyllda. Något såsom spanjorerna tog tillsammans med sig mot den nya världen plats encomiendasystemet. inom korthet innebar detta för att då arabiska områden ägde erövrats därför "fördelades" araber mot dem spanska krigarna, araberna kunde sedan användas vilket tvångsarbetskraft.^[2] inom praktiken fanns encomienda enstaka mellanform mellan slaveri samt livegenskap.^[3]

Expeditioner, erövringar samt conquistadorer

[redigera | redigera wikitext]

Christofer Columbus utflykt mot Amerika 1492 plats enstaka från dem inledande kontakterna mellan Europa (gamla världen) samt Amerika (nya världen).

då denne vid sin inledande utflykt nådde ön Hispaniola - ön vilket idag delas mellan Haiti samt Dominikanska republiken - trodde han för att han kommit mot Asiens östkust. mot dess för att han dog vägrade Columbus erkänna för att denne ägde nått ett kontinent liksom ej plats Asien. Kuba trodde denne plats "Cipangu", detta namn såsom Marco Polo kallade Japan.

ett från anledningarna mot Columbus utflykt 1492 i enlighet med hans personlig dagbok plats sökandet efter guld. Guldet fanns tänkt mot för att finansiera konflikt mot Osmanska riket samt inom slutändan till för att erövra "det Heliga landet". Columbus drog även paralleller mellan sin utflykt samt den spanska erövringen från Iberiska halvön. Intressant nog existerar 1492 ej bara året till Columbus utflykt, utan även året till den spanska erövringen från Granada, samt inrättandet från den spanska inkvisitionen.^[4]

Det fanns vid Hispaniola liksom spanjorernas inledande kolonier skulle etableras.

Härifrån spred sig sedan kolonisatörerna mot dem närbelägna öarna, inledningsvis samt främst Puerto Rico samt Kuba samt sedan vidare utmed Karibiska havets kuster. Genom expeditioner ifrån Kuba blev Yucatánhalvöns, Mexikos samt södra Nordamerikas kuster kända samt, inom massiv utsträckning, erövrade. inom förlängningen ledde den spanska koloniseringen från Amerika även mot för att den spanska staten hittade enstaka väg mot kryddöarna (Moluckerna) samt kunde lägga detta beneath den spanska kronan.

För för att reglera den spanska samt portugisiska koloniseringen från Amerika slöt dem båda länderna, tillsammans sanktion från påve Alexander oss, 1494 Tordesillasfördraget. inom fördraget slog man fast för att Spanien ägde riktig för att ensamt erövra samt kolonisera allt nation likt nedsänkt väster ifall den gränslinje likt nedsänkt vid längdgraden 370 leguas väster ifall Kap Verde-öarna.

Portugal fick å sin blad riktig mot allt nation vilket nedsänkt öster ifall gränslinjen.^[5]

Spanjorerna ägde högt ställda förväntningar vid dem nyligen erövrade territorierna, samt detta troddes allmänt för att detta inom Nya världen nedsänkt guld samt andra ädla metaller vid själva marken. Man ansåg för att detta fanns en särskilt guldland, en "El Dorado".

Tusentals människor strömmade mot Amerika ifrån Europa inom väster vid jaktverksamhet efter lyckan. dem kom ofta vilket krigare alternativt missionärer, snarare än åkerbrukare alternativt köpmän. Deras ambitioner samt uppgift plats för att vinna ära samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet, samt för att lägga nya landområden beneath den spanska kronan samt för att konvertera ursprungsbefolkningen mot kristendomen.

I jakten efter nya landområden företogs resor samt krigståg från diverse conquistadorer, spanska krigare.

maximalt kända existerar Hernán Cortés liksom intog aztekrikets huvudstad Tenochtitlán samt Francisco Pizarro likt invaderade Inkariket, dock detta fanns flera andra. ej sällan följde plundring, slaveri, död samt sjukdomar inom deras spår, dock detta finns även modell vid mer fredliga möten mellan dem europeiska kolonisterna samt olika amerikanska urfolk.

Sjukdomarnas roll

[redigera | redigera wikitext]

Spanjorernas samt conquistadorernas våldsamma erövringar ägde mindre tillsammans med armé överlägsenhet för att utföra, samt mer tillsammans med specifika sjukdomar ifrån Europa samt Asien för att utföra.

eftersom Amerika samt Eurasien varit biologiskt isolerade ifrån varandra beneath flera tusen kalenderår, sålunda ägde ej invånarna inom Amerika kommit inom förbindelse tillsammans sjukdomar likt t.ex. sjukdom samt därmed ej byggt upp motståndskraft mot sjukdom mot dessa. då européer strömmade mot Amerika sålunda utsattes urinvånarna var till smittsamma samt dödliga sjukdomar.

detta denna plats ledde mot ett social samt demografisk sammanbrott, i enlighet med vissa bedömningar kunna således flera likt 90-95 % från Amerikas befolkning äga dött inom allvarliga sjukdomar. detta existerar mot bakgrund från detta denna plats man bör förstå erövringen från dem avancerade kulturerna inom aztekriket samt inkariket.

Decimeringen från befolkningen vilket sjukdomarna innebar underlättade avsevärt till conquistadorerna för att invadera samt erövra massiv landområden utan större militärt motstånd.^[6]

Utbytet från mikrober (som bl.a. orsakade sjukdomar), vilt samt växter mellan Nya världen (Syd- samt Nordamerika) samt Gamla världen (Europa, Asien samt Afrika) äger kommit för att kallas på grund av detta kolumbianska utbytet.

Beräkningar liksom besitter gjorts från hur utdragen period detta tar på grund av ett befolkning för att förbättra motståndskraft mot sjukdom alternativt motståndskraft mot nya sjukdomar uppskattar ca 150 tid på grund av förloppet. detta denna plats förmå förklara den snabba demografiska nedgången inom antalet urinvånare, samt den gradvisa återhämtning vilket noteras från efter kalenderår 1700.^[1]

Kolonierna samt resorna inom Amerika

[redigera | redigera wikitext]

Vid Columbus död 1506 kände spanjorerna mot dem Stora Antillerna, flertalet från dem Små Antillerna, Bahamas, samt enstaka sektion från fastlandet runt detta centralamerikanska havsområdet.

Omkring kalenderår 1600 sträckte sig dem spanska kolonierna ifrån Floridas kust inom Nordamerika ovan Mexiko, Centralamerika samt Antillerna vilket en brett bälte längs Andernas kust- samt högfjällsområde mot Osorno inom Chile, tillsammans ett utstickare österut inom Venezuelas samt La Platas flodland. dem spanska områdena inom Amerika sönderföll inom numeriskt värde vicekungars maktområden: Nya Spanien samt Peru.

mot detta förra hörde sedan 1590 även Filippinerna samt Marianerna, vilka européerna upptäckt genom Ferdinand Magellans upptäckt.

Kuba

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande europeiska upptäckten från Kuba plats 1492, då Columbus expedition besökte ön samt hävdade Spaniens riktig mot området. nära den tidpunkten plats taíno- samt guanajatabey-civilisationerna redan etablerade vid ön.

Taíno-folket fanns jordbrukare vilket odlade maniok samt sötpotatis samt reste ovan havet inom stora havskanoter. Guanajatabey levde inom grottor vid öns västra blad. Symptomatiskt på grund av dåtidens kristna världsbild ansåg Columbus för att dem vänliga taíno skulle "göra sig utmärkt såsom tjänare".^[7]

Den spanska erövringen dröjde mot 1511 innan Diego Velázquez dem Cuéllar tog ovan ön till för att därefter styra var likt guvernör.^[8] Ön samt ursprungsbefolkningen fördelades mellan erövrarna.

Florida samt Nordamerika

[redigera | redigera wikitext]

1513 begav sig Ponce dem León norrut ifrån Kuba, samt nådde Floridas kust. León möttes från dem lokala urfolkens motstånd, samt nära en nytt försök 1520 blev denne dödad.

Conquistadoren Hernando dem Soto gav sig 1539 från ifrån Kuba på grund av för att undersöka Florida samt leta efter den mytomspunna staden Cibola vilket sades existera gjord från guld.

nära expeditionens sammanträde tillsammans med Timucuan-folket attackerade spanjorerna timucuanerna, vilka dock ägde förvarnats ifall spanjorernas motiv från grannfolk. inom jakten vid Cibola irrade dem Soto vidare inom nordöstlig riktning. denne passerade både staden Ichisi inom norra Georgia samt staden Cofitachequi. då krigarna upptäckte för att detta fanns pärlor inom Cofitachequi plundrade dem staden innan dem begav sig vidare mot dagens Texas.

Framme var dog dem Soto. Armén gav upp sitt plundringståg samt lämnade landremsa vid havet 1542.^[1]. detta fanns inledningsvis 1565 liksom spanjorerna fick en fäste inom Florida, vilket skedde genom grundandet från St. Augustine.

Rykten ifall stora guldområden förmådde vicekungen från Nya Spanien Antonio dem Mendoza för att 1540 sända Francisco Coronado tillsammans ett små denna plats norrut inom den sålunda kallade Coronado-expeditionen.

han fann ej guld, dock denne kunde konstatera för att nedre Kalifornien fanns ett halvö. denne samt hans expedition fanns dem inledande européerna såsom fick titta Grand Canyon. Expeditionen ledde vidare ovan prärierna, ända tills ett massiv älv vilket rann österut tvingade honom för att utföra halt. troligen plats detta Arkansasfloden alternativt Missourifloden.

Alonso Álvarez dem Pineda plats ett ytterligare exploratör vilket utforskade norra stranden från Mexikanska golfen. nära denna påträffade han ett väldig flöde av vatten såsom ursprungsbefolkningen kallade "vattnens fader", detta önskar yttra Mississippifloden.

Mexiko samt aztekerna

[redigera | redigera wikitext]

Det aztekiska riket plats enstaka från detta förkoloniala Amerikasstormakter.

inom riket fanns detta ett centraliserad förvaltning, ett kraftfull krigarklass samt helt monarki. Kungen fanns tillika den främste översteprästen. Rikets stora städer kunde enkelt mäta sig tillsammans dem till tiden största städerna inom världen. Huvudstaden Tenochtitlán beräknas 1519 äga haft ett befolkning vid 400 000 personer.^[9] Detta är kapabel jämföras tillsammans Londons befolkning vid 50 000 kalenderår 1500.^[10] Ungefär 200 tid tidigare, vid 1300-talet, ägde aztekerna invandrat samt underkuvat övriga människor inom området samt upprättat en rike vilket gick ifrån Karibiska havet inom öst mot Stilla havet inom väst.

Inom riket producerades ett mängd varor: majs, bomull, spansk kryddig, kakao samt vanilj existerar några. Invånarna plats kompetenta inom framställningen från brokigt kattun, rikt utsirade bildhuggeriarbeten samt guldarbeten. Deras höga pyramidtempel (teocalli) påminner angående liknande byggnadsverk hos babylonier samt egyptier. dem stred tillsammans med svärd från berg samt kände ej mot vare sig hästar alternativt eldvapen, vilket gav spanjorerna enstaka armé fördel inom sin konflikt tillsammans dem.

År 1517 styrde numeriskt värde skepp beneath Francisco Hernández dem Córdobas officer västerut ifrån dem karibiska öarna samt fick sikte vid Yucatan-halvön, var besättningen träffade mayakulturen. Nästa kalenderår, 1518, reste Juan dem Grijalva längre utmed landremsa vid havet samt nådde mot Veracruz, samt blev dem inledande européer för att upptäcka Mexiko.

Grijalva bedrev affär tillsammans med ursprungsbefolkningen, han köpte guld, ädla stenar samt konstföremål mot en värde från omkring 20 000 guldpesos.

Spanjorerna koloniserade den nordligaste delen, samt Sydamerikas kuster gentemot Karibiska sjön och Stilla Havet

detta eftertraktade samt mytomspunna El Dorado föreföll existera upptäckt. Diego Velázquez dem Cuéllar, Kubas guvernör, beslöt för att skicka ytterligare ett expedition tillsammans uppdraget för att erövra detta mexikanska landområdet samt utöka detta spanska imperiet. ett flotta samt enstaka armé ställdes beneath officer från Hernán Cortés.

Cortés landsteg 1519 vid fastlandet.

Aztekerna styrde dem underkuvade folken hårt, varför detta fanns flera konfliktlinjer samt ett intern orolighet vilket spanjorerna kunde utnyttja. dem underkuvade folkgrupperna allierade sig tillsammans med Cortés, vilket gjorde för att spanjorerna 1520 kunde tillfångata aztekernas chef Motecuhzoma II, vilket dog inom betalkort. Innan Cortés armé attackerade huvudstaden fanns dem tvungna för att komma tillbaka mot Veracruz, var dem landstigit.

Detta eftersom Kubas guvernör sänt trupper mot Mexiko till för att hålla koll vid Cortés, vilket ej fanns något ovanligt. Dels ville staten för att conquistadorerna skulle utforska samt erövra nya landområden, dels ville man ej för att dem skulle växa sig alltför mäktiga. 1521 belägrades samt erövrades Tenochtitlán efter svåra stridigheter.^[11] inom likhet tillsammans andra områden såsom spanjorerna reste mot alternativt erövrade sålunda härjades även Mexiko från sjukdom nära tiden.

Epidemin spreds mot huvudstaden Tenochtitlán, vilket underlättade avsevärt på grund av spanjorerna då dem attackerade staden.^[1]

Den tidigare aztekiska huvudstaden Tenochtitlán blev spansk statsegendom, samt såväl nation såsom dem människor liksom bebodde landet tilldelades erövrarna i enlighet med encomiendasystemet.

Efter erövringen förvandlades landområdet mot guvernementet Nya Spanien vilket monark Karl V utnämnde Cortés mot guvernör ovan. Guvernementet blev 1535 vicekungadömet Nya Spanien^[12]. vid Tenochtitláns ruiner byggde Cortés staden Mexico City, liksom blev Nya Spaniens huvudstad. Tre kalenderår efter grundandet bodde 30 000 invånare inom staden.

referenser 1492: Spaniens erövring av Amerika, Don Quixote Spanska språkinlärning, (n

vid identisk ställe liksom Tenochtitláns stora geometrisk form med triangulära sidor ägde stått, byggde man enstaka massiv katolskkatedral.

Cortés utnyttjade urinvånarna såsom tvångsarbetskraft inom encomienda på grund av för att kultivera sockerrör. Produktion från textilier samt silver- samt guldgruvor blev även dem enstaka betydande sektion från ekonomin inom Nya Spanien.^[11]

Centralamerika

[redigera | redigera wikitext]

Från Mexiko City utvidgade sig dem spanska landområdena söderut, särskilt mot Honduras samt Guatemala, dock expansionen gick även norrut mot västra Nordamerika samt halvön Nedre Kalifornien.

Något undanskjutet blev Santo Domingo, från vilket ställe uppmärksamheten huvudsakligen inriktades vid Små Antillerna samt Sydamerikas norra kust.

)

ännu hoppades man hitta enstaka genomfart ifrån Atlanten mot Stilla havet någonstans inom dem nya landområdena. Staden Panama uppstod efter kalenderår 1519 nära enstaka pärlrik havsbukt inom Stilla havet, dit några kalenderår senare residenset på grund av provinsen Castilla dem bekymmer förlades. Därmed blev Panama enstaka utgångs- samt stödjepunkt till upptäckter samt erövringar inom södra Centralamerika samt västra Sydamerika.

Den maximalt briljant framtiden väntade Panama.

Den spanska koloniseringen av Amerika (La Conquista) var en omfattande europeisk kolonisering av Amerika som leddes av den spanska staten från slutet av 1400-talet fram till 1800-talet

Härifrån erövrade spanjorerna revben Rica, var den förste spanske guvernören 1522 bosatte sig inom Cartagena. en kalenderår tidigare ägde hövdingarna från Nicoya samt Nicaragua kristnats samt erkänt den spanska överhögheten, vilket ledde mot för att städerna Granada samt Léon grundades. Spanjorerna trängde allt längre in inom landet, tills Centralamerika helt samt hållet blivit spanskt.

Inkariket

[redigera | redigera wikitext]

År 1522 ägde spanjorer vid upptäcktsresa inom Stilla havet hört talas ifall en rikt samt mäktigt nation långt inom söder: inkariket. inom besättningen fanns conquistadoren Francisco Pizarro samt Diego dem Almagro. dock då dem saknade både tillgångar samt politiskt stöd på grund av sitt fälttåg möttes dem inom start från svårigheter.

detta plats ifrån Panama liksom Pizarro samlade sina stridskrafter på grund av för att erövra inkariket samt Peru. 1533 belägrades Cusco, 1534 Quito, 1535 grundlades Lima, 1535–1536 erövrades Chile fram mot Coquimbo, samt 1539 intogs Bolivias högplatå.

Pizarro ville erövra inkariket. han gick ovan Anderna samt befann sig snart inom Peru.

vid hans inbjudan infann sig inkanAtahualpa tillsammans sitt följe inom spanjorernas läger. Atahualpa blev tagna snart vilket fångar från conquistadorerna. dem likt ägde följt tillsammans med Atahualpa blev handlingsförlamade då denne tillfångatogs. inom en försök för att bli frigjord fyllde inkakungen detta utrymme - lösenrummet - var han satt fången tillsammans med guld upp mot nio tramp högt.

då Pizarro fått guldet inom sina sker lät han ställa inkan inför enstaka skenrättegång samt avrättade honom. Inkafolkets huvudstad Cusco plundrades, samt ett fräsch tätort grundlades, Ciudad dem los Reyes ("Kungarnas stad"), vilket senare kom för att kallas Lima. Pizarros byte uppgick mot mer än 4 1/2 miljoner dukater. eftersom man hoppades vinna ännu större rikedomar söderut bröt Almagro upp mot detta nuvarande Chile.

Expeditionen led svåra motgångar samt flera människoliv gick förlorade, dock något guld fann dem ej. Sedan Almagro återvänt mot Lima uppstod våldsamheter både mellan spanjorer samt urbefolkningen, dock även internt mellan olika spanska fraktioner. Både Almagro samt Pizarro blev dödad beneath kaoset.

Amazonas

[redigera | redigera wikitext]

Européernas upptäckt från världens maximalt vattenrika älv, Amazonfloden, existerar tätt sammankopplad tillsammans Perus upptäcktshistoria.

ifrån Peru sändes Francisco dem Orellana ut på grund av för att vid en skepp anskaffa livsmedel. Färden gick via Amazonflodens källa inom dagens Ecuador. tillsammans med sina femtio man hamnade dem Orellana 1541 inom en plats tillsammans ett väldig flöde av vatten. Besättningen seglade längs vattendrag tills dem genom detta stora floddeltat nådde ut inom öppna havet, var dem något som har transporterats eller flyttats mot Haiti.

vid sin färd utför strömmen ägde dem rest förbi enstaka bygd såsom beboddes endast från kvinnor tillsammans med ljus hudfärg. Kvinnorna ägde ej något manligt sällskap samt plats fientligt inställda mot spanjorerna. Efter dem kallade han strömmen Amazonfloden liksom enstaka referens mot dem grekiska myterna angående amasoner, kvinnliga krigare.

I sina noteringar ifrån resan längs Amazonfloden kunde dem Orellana förklara en regnskogslandskap olikt detta flera föreställer sig idag.

vid dem Orellanas period plats Amazonas betydligt mer tätbefolkat. dem Orellanas noteringar vittnar ifall städer samt vidsträckta odlingar. då senare expeditioner besökte området samt ej fann detta likt dem Orellana beskrev sålunda besitter eftervärlden tolkat detta såsom för att spanjoren ljög alternativt överdrev sina berättelser. Nutida upptäckter från "svart jord" (terra preta) indikerar dock för att dem Orellanas detaljer från en tätbefolkat Amazonas tillsammans grundlig jordbruk trots allt fanns riktiga.

detta likt ägde hänt plats för att dem Orellanas expedition ägde spridit mikrobiella sjukdomar liksom slog ut befolkningen inom området. dem människor liksom tidigare ägde bott inom området ägde dött då senare expeditioner utforskade området.^[13]

Colombia samt Venezuela

[redigera | redigera wikitext]

Alonso dem Ojeda, gjorde tillsammans tillsammans med Amerigo Vespucci tre färder mot Sydamerikas norra kust samt besökte detta liksom idag existerar Venezuela.

dem fanns dock ej dem inledande européerna var, utan Columbus ägde nått dit tidigare. Ojeda begav sig ut vid ett fjärde utflykt, dock förlorade varenda sina kamrater inom strid tillsammans kariberna. Efter resan lade han mot vid Kubas kust tillsammans med en sjörövarskepp, dock ställdes var inför rätta samt dog vid ön.

Expeditionen ifrån Santo Domingo ägde omkring 1520 grundat staden Santa Marta vilket medelpunkt till enstaka provins tillsammans med identisk namn samt likaledes öster därom staden Coro på grund av provinsen Venezuela, vartill 1533 ännu längre västerut även kom Cartagena.

enstaka – självklart falsk – sägen berättade angående omätligt rika guldland, belägna söderut inom hjärtat från kontinenten. Däremot fanns vid detta nuvarande Colombias fjällområde Muiscas alternativt Chibchasteokratiskt styrda förbundsrike. detta fanns Sydamerikas andra kulturstat, en välmående nation utrustat tillsammans stora naturliga tillgångar. Dit nådde norrifrån, utmed Magdalenafloden, Gonzalo Jiménez dem Quesada tillsammans med mindre än 200 man, samt på grund av denna handfull främlingar dukade detta inhemska väldet beneath lika enkel likt förut Mexikos samt Perus.

Landet förvandlades mot provinsen Nya Granada tillsammans Bogotá mot huvudstad samt dem Quesada vilket dess förste guvernör.

Orinocoflodens mynning undersöktes från Pedro Alonso Niño^[när?].

Río dem la Plata

[redigera | redigera wikitext]

Även östra delen från Sydamerika föll inom den spanska intressesfären, framför allt området kring Río dem la Plata, likt Juan Díaz dem Solís samt Sebastiano Caboto fanns inledande européer för att förklara 1516.

inom förhoppning för att Río dem la Plata skulle möjliggöra ett bekväm förbindelse tillsammans områdena vid andra sidan ifall Anderna, grundlade man 1535 Buenos Aires. beneath sin färd uppför Paranáfloden samt Paraguayfloden grundade Domingo Martínez dem Irala 1536 staden Asunción. Den blev utgångspunkten på grund av den spanska kolonisationen inom sydöstra delen från Sydamerika samt förskaffade nybyggare åt detta sektor liksom fått namnet Paraguay, efter vattendrag tillsammans identisk namn.

Området gav även upphov mot stärka hamnplatser liksom säkrade förbindelserna tillsammans Atlanten. 1580 fick Buenos Aires nytt lyft vilket hamnstad nära Río dem la Platas mynning. Paraguay blomstrade efter 1609 genom jesuitorden, likt inom området skapade enstaka jesuitisk teokrati, inom vilken inga andra vita män än dem såsom fanns jesuiter fick slå sig ned.

tid 1620 blev La Plata-området skilt ifrån Paraguay såsom en särskilt förvaltningsdistrikt.

Kolonialsamhället

[redigera | redigera wikitext]

Styrningen från kolonierna

[redigera | redigera wikitext]

Den spanska kronan ägde flera olika kroppsdel till för att styra kolonierna ifrån Europa. Consejo dem Indias fanns en råd såsom etablerades 1524 samt existerade fram mot 1834.

Rådet fungerade inom praktiken likt dem spanska koloniernas statsmakt samt omfattande förvaltningsorgan. Rådet förberedde lagstiftning inom kungens namn samt skötte den allmänna styrningen från kolonierna.^[14] Näringslivet inom kolonierna samt handeln tillsammans med fosterlandet reglerades å sin blad från Casa dem la Contratación.^[15]

Kort efter detta för att koloniseringen ägde inletts upprättades numeriskt värde vicekungadömen inom den nya världen: en på grund av Nya Spanien tillsammans säte inom Mexico City samt en på grund av Peru tillsammans med säte inom Lima.^[15] detta fanns även en trettiotal andra större samt mindre förvaltningsområden tillsammans med olika benämning. Av dessa upphöjdes Nya Granada 1739 samt Río dem la Plata 1776 mot vicekungadömen samt tillökades tillsammans något som ligger nära eller är i närheten områden.

inom övrigt undvek man således många likt möjligt större förändringar inom den gamla indelningen.^[16]

Som medelpunkt till kurera kolonialväldet fungerade inledningsvis Santo Domingo. denna plats ägde koloniernas högsta domstol alternativt audiencia sitt säte, samt härifrån leddes varenda koloniala angelägenheter.

Endast via Santo Domingo kunde guvernörer samt nybyggare stå inom förbindelse tillsammans hemlandet, var Casa dem la Contratació intog enstaka monopolställning. ovan båda stod vilket högre instans samt likt inflytelserik myndighet Consejo dem Indias, såsom ständigt åtföljde detta kungliga hovet.^[17]

Utöver den direkt politiska samt administrativa styrningen fanns även katolska kyrkan betydande inom styrningen från kolonierna, ej minimalt genom den uppdrag likt kyrkan bedrev.

Relationen mellan kyrka samt stat plats närmre inom Spanien jämfört tillsammans med flera andra katolska länder. detta berodde vid för att kungen ägde fått korrekt för att utse personer mot ämbeten inom kyrkan (patronato).^[15]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Emigrationen mot dem spanska kolonierna plats små jämfört tillsammans emigrationen mot dem brittiska kolonierna.

Uppskattningar kring 300 000 immigranter mot dem spanska kolonierna beneath år 1500-1640 besitter demonstrerat sig artikel starkt överdrivna.^[18] ett övervägande sektion från dem såsom anlände mot kolonierna ifrån Spanien bosatte sig inom dem större tätorterna, nära kolonialadministrationen. detta innebar för att urinvånarna vid ruralt område kunde behålla sin traditioner samt autonomi inom massiv utsträckning.^[15]

De spanska ädlingar likt inom massiv utsträckning begav sig mot kolonierna överlämnade vanligen åkerbruket samt anläggandet från farmer åt missionärerna.

Prästerna förstod för att nya möjligheter öppnade sig på grund av deras ambitioner, vilket beneath medeltiden riktat in sig vid för att förvärva jordegendom.

Redan tidigt utvecklade sig inom Västindien samt Nya Spanien konflikter mellan statsämbetspersonerna samt officerarna, mellan detta civila samt detta militära. Ämbetspersonerna valdes från princip ej ur den kreolska befolkningen, utan skickades ovan ifrån Europa.

Därför kände dem uselt mot förhållandena samt behoven inom kolonierna. Ämbetspersonerna ägde litet nyfikenhet från för att genomföra demokratiska reformer. inom kolonierna uppstod detta ingen medelklass samt detta fanns stora klyftor mellan rika samt fattiga, samt mellan fria människor samt slavar. Kyrkor samt religiös byggnad sköt upp likt svampar ur jorden samt förvärvade stora områden.

kalenderår 1640 överlämnade staden Mexiko enstaka böneskrift mot den spanske kungen var staden begärde för att inget jordområde inom fortsättningen skulle skänkas försvunnen mot dem religiösa samfunden, eftersom detta skulle begränsa för att jorden förvärvades till privat räkning. Kyrkogodsen besitter man uppskattat upp mot 80 % från bota jorden inom området runt Mexiko.

Utlänningars - medborgare ifrån andra länder än Spanien - korrekt för att slå sig ned samt uppehålla sig inom landet inskränktes eftersom staten samt kyrkan fanns skrämd på grund av för att nya religiösa idéer skulle ta fäste inom kolonierna.

Ekonomin inom kolonierna

[redigera | redigera wikitext]

Slaveriet samt slavhandeln

[redigera | redigera wikitext]

En huvud aspekt från den spanska koloniseringen från Amerika samt hur koloniernas ekonomier fungerade fanns slaveriet samt slavhandeln.

inom detta senmedeltida iberiska samhället plats slaveriet etablerat redan före koloniseringen från Amerika. detta plats ej främst hudfärg alternativt etnicitet liksom bestämde vem likt kunde förslavas. Religiös tillhörighet samt politiska relationer plats lika viktiga. vid den iberiska halvön fanns visserligen slavar ifrån Afrika söder angående Sahara, dock även turkar, morer, berber samt morisker kunde existera slavar.

vid identisk sätt såsom dem kristna utnyttjade slavkraft därför kunde spanska, portugisiska samt italienska skepp samt deras besättning tillfångatas från muslimer till för att säljas liksom slavar mot Nordafrika alternativt Turkiet.^[19] vid 1440-talet började portugiserna importera slavar ifrån Afrika söder ifall Sahara, en mönster likt skulle återkomma samt förstärkas dem närmsta århundradena.

till spansk sektion kunna förslavandet från urinvånarna inom amerikanska kolonierna delvis spåras åter mot förslavandet från guancherna, detta urfolk vilket levde vid Kanarieöarna innan spanjorerna koloniserade ögruppen beneath senare delen från 1400-talet.^[19]

Det inledande belägget till över atlanten handel med slavar plats då Columbus 1495 lastade sina ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans 500 taíno ifrån Hispaniola, på grund av för att forsla dem mot Spanien.

från dessa dog 200 människor beneath färden ovan Atlanten. Columbus försändelse från slavar föll ej inom god mark hos dem spanska monarkerna. detta sågs likt legitimt för att förslava urinvånare inom Amerika, samt även för att bedriva handel med slavar inom dem spanska kolonierna inom Amerika. detta plats den transatlantiska komponenten likt Ferdinand samt Isabella motsatte sig, ej förslavandet alternativt slavhandeln per titta.

^[20]

Tillförseln från slavar vilket arbetskraft blev redan ifrån 1510 något vilket staten tjänade vid rent ekonomiskt. inom start bedrevs slavhandeln tillsammans med olika amerikanska urfolk, samt då framför allt vid Små Antillerna samt vid Floridas kuster. Sedan utsträcktes verksamheten mot Sydamerikas nordkust samt ännu längre försvunnen.

till för att förebygga den för att dem amerikanska urfolken utrotades plats statsmakten tvungen för att ingripa, dock lyckades ej särskilt god tillsammans sitt ingripande.

Mer avgörande än handeln tillsammans med ursprungsinvånarna blev den afrikanska slavhandeln. Den ägde sitt ursprung ifrån detta portugisiska kolonialområdet, var införsel från afrikaner påbörjades redan 1460 ifrån Guinea.

Den fick ännu större omfattning då Bartolomé dem Las Casas 1517 från humanitära skäl lyckades genomdriva en förbud mot bruk från urinvånare vilket person som arbetar inom dem spanska kolonierna. detta plats inom synnerhet Republiken Genua likt lade beneath sig handeln tillsammans slavar. Även engelsmännen fann den ekonomiskt lönsam, vilket gjorde för att dem tvingade fram enstaka skrivelse inom freden inom Utrecht 1713 liksom uttryckligen bekräftade deras riktig för att bedriva handel med slavar.

flera förmögna engelska familjer besitter byggt sin förmögenhet vid förslavade människor inom den transatlantiska slavhandeln.

Guld samt silver

[redigera | redigera wikitext]

Viktiga syfte på grund av exploateringen inom dem spanska kolonierna fanns ädelmetallerna guld samt silver. Den spanska kronan förklarade för att enstaka femtedel (quinto) från allt guld samt silver skulle tillfalla staten^[15].

Silvergruvorna visade sig artikel särskilt lönsamma, inom synnerhet Potosís gruvor inom nuvarande Bolivia samt Zacatecas inom norra Mexiko.^[15]

Ädelmetallerna plats viktiga på grund av Spanien från flera skäl. Dels sade dåtidens rådande ekonomiska paradigm inom Europa, merkantilismen, för att ett stat skulle sträva efter enstaka därför massiv stor mängd tillgångar eller förmögenhet vilket möjligt, inom form eller gestalt från guld samt silver.

Helst skulle detta denna plats uppnås genom för att sälja utomlands mer än vad man importerade, således för att enstaka positiv handelsbalans uppstod. Runt kalenderår 1500 ägde dock Europa enstaka negativ handelsbalans jämfört tillsammans Asien. Europeiska konsumenter efterfrågade asiatiska produkter, likt importerades, samtidigt vilket Europa ej producerade något från större värde på grund av asiatiska konsumenter.

Guld- samt silvergruvorna inom Amerika blev en sätt till Spanien för att åtgärda den negativa handelsbalansen, genom för att helt enkelt producera nya ädelmetaller liksom kunde användas vilket ersättning på grund av den asiatiska importen mot Europa. Särskilt silver fanns åtråvärt inom Kina samt Indien.^[21]

Precis vilket nära plantagerna inom Amerika användes afrikaner samt amerikanska urinvånare liksom slavar nära utvinningen från ädelmetallerna.

Man förmå endast vid en ungefär uppskatta hur många silver liksom strömmade mot Europa ifrån dem spanska kolonierna beneath 1500-talet. Pengarna spenderades mot största delen vid militära ändamål samt inom detta spanska moderlandet fanns detta svårt för att förbättra någon självständig industri^{[källa behövs]}. enstaka gång angående året anlände silverflottorna.

Varför var Francisco Pizarros erövring av Inkariket så märklig och vilka var konsekvenserna för inkahärskaren Atahualpa? Beskriv de svårigheter som Gonzalo Pizarro och Francisco de Orellana mötte under deras expedition i Anderna och Amazonfloden

Då uppstod till en ögonblick enstaka väldig rörelse var plats samt ett sökte dra profit från den eftertraktade lasten.

Det koloniala guldet samt silvret medförde överhuvudtaget negativa följder. inom Spanien steg priserna inom enstaka kraftig inflation samt prisökningen höll sig vid ett upphöjd nivå även då detta amerikanska silvret ägde sinat. inom stället till överflöd inträdde stagnation inom konsumtionen, tillbakagång från handeln samt fattigdom.

Långt in inom Mellaneuropa gjorde sig följderna från denna omvälvning vid marknaden gällande.

Köpmän samt arbetare inom Centraleuropa fick uppleva från kostnaderna på grund av den ekonomiska kampen. dem stora städerna inom södra Tyskland, såsom tappat bort eller missat transithandeln, miste således småningom sitt välstånd.

Även inom detta tyska bondekriget inom start från 1500-talet, hos bönderna vars spannmålsförsäljning ej räckte mot för att erlägga arrendet mot godsägaren, märktes en genljud från dem omvälvningar såsom conquistadorerna orsakat vid andra sidan Atlanten. vid sikt gick den spanska handeln ner samt istället började nederländarnas samt engelsmännens inflytande för att växa sig starkare.

dem byggde lätta, snabbseglande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans vilka dem vid öppet ocean angrep den spanska armadans långsammare skepp på grund av för att plundra deras dyrbara gods.

Koloniernas handel

[redigera | redigera wikitext]

Staden Sevilla inom Spanien ägde nästan monopol vid handeln tillsammans kolonierna.

enstaka tillräckligt massiv andel från stadens manliga invånare gav sig från vid handelsresor, för att staden i enlighet med vissa utländska resande tycktes existera bebodd från endast kvinnor. Handelssällskapens profit fanns många massiv, inom medelvärde tjänade man 100–300 %. Den höga vinsten berodde delvis vid för att man försökte begränsa antalet handelsresor på grund av för att hålla uppe priset vid varorna ifrån Amerika.

Handeln mellan Spanien samt dem spanska kolonierna inom Amerika reglerades mot massiv sektion från Casa dem la Contratación dem Indias - den statliga handelsmyndigheten - samt Consulado dem mercaderes, en handelsgille bestående från köpmän vilket samarbetade tillsammans med staten. vid bas från statens samt gillets övervakning lyckades inte någonsin den transatlantiska handeln erhålla något lyft.

beneath sin högsta blomstringstid uppgick den mot högst 27 500 ton per kalenderår. Den grundlig smugglingen vilket kolonierna bedrev ledde mot för att den spanska sjöhandeln bröts ner ovan period.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Stark, Rodney (2005) (på engelska). The victory of reason: how Christianity led to freedom, capitalism, and Western success.

  New York: Random House. Libris10088154. ISBN 1-4000-6228-4 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]