Vilka kognitiva hjälpmedel vid demenssjukdom
Än är det inte lika givet att den som har svårt med att minnas eller hitta får kognitiva hjälpmedelifall demenssjukdomar
Demenssjukdomar finns inom olika former. dem tre vanligaste formerna är neurodegenerativ sjukdom sjukdom, vaskulär demens samt frontallobsdemens.
Gemensamt för varenda demenssjukdomar är för att man får reducerad kognitiv förmåga på bas från för att nervceller dör.
detta innebär mot modell för att man är kapabel få försämrat minne samt reducerad planeringsförmåga. andra symtom är kapabel existera reducerad praktisk förmåga liksom innebär större svårigheter för att upprätthålla inlärda färdigheter alternativt för att klara från vardagssysslor.
Demenssjukdom leder mot för att den kognitiva förmågan samt funktions- samt aktivitetsförmågan successivt försämras.
Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att fånödvändigheten från medicinska samt sociala åtgärder ökar samt förändras därmed över tid.
Demenssjukdom inom tre stadier
Demenssjukdomen förändras över tidsperiod samt diagnostiserad demenssjukdom brukar delas upp inom tre stadier:
- Mild demenssjukdom innebär för att enstaka individ kunna klara vardagen utan stora insatser från hälso- samt sjukvården samt socialtjänsten.
- Måttlig demenssjukdom innebär för att personen behöver tillsyn, stöd samt hjälp för för att klara vardagliga sysslor.
- Svår demenssjukdom innebär för att personen behöver ständig tillsyn samt hjälp tillsammans detta mesta.
En sektion personer utvecklar personlighetsförändringar tillsammans reducerad omdöme, hämningslöshet, aggressivitet, känslomässig avtrubbning samt bristande på empati.
Vid flera demenssjukdomar är detta vanligt tillsammans med snabba förändringar inom stämningsläge.
Olika reaktioner nära demenssjukdom kunna vara
- ångest
- depression
- misstänksamhet
- vanföreställningar
- aggressivitet.
Vissa riskfaktorer för demenssjukdom går för att påverka inom förebyggande avsikt.
detta är kapabel göras exempelvis genom behandling mot högt blodtryck inom medelåldern, kroppslig handling samt aktiviteter liksom är mentalt samt socialt stimulerande.
Risken för att drabbas från enstaka demenssjukdom ökar tillsammans stigande ålder.
Nästan hälften från Sveriges 90-åringar besitter ett demenssjukdom samt 1-2 andel från 65-åringarna äger sjukdomen. Merparten från dem yngsta tillsammans demenssjukdom är mellan 60 – 65 år. detta finns idag 130 – 150 000 personer tillsammans demenssjukdom inom land, samt från dessa är ca 2000 personer beneath 60 år.
Förvirringstillstånd nära demenssjukdom
Det är vanligt för att personer tillsammans demenssjukdom blir förvirrade alternativt för att dem plötsligt ej känner igen sig inom omgivningen.
Vanföreställningar är kapabel också förekomma, liksom innehåller äventyr från för att existera förföljd alternativt exponerad för stöld.
Förvirringstillstånd orsakas ofta från ökad kroppslig samt psykisk tryck, mot modell ett infektion, undernäring, färsk läkemedel alternativt miljöombyte.
Att få ett hjälpmedel med förskrivning avgörs av detta: Hur stor din funktionsnedsättning ärindikator på förvirringstillstånd kunna artikel för att ett individ plötsligt ändrar sitt beteende samt blir orolig, aggressiv alternativt får hallucinationer.
Det händer för att personer tillsammans demenssjukdom ej känner igen familjemedlemmar, platser alternativt saker. detta händer också för att personer tillsammans med demenssjukdom ej förstår hur ett skrivdon alternativt bestick bör användas.
För anhöriga samt närstående kunna detta artikel många svårt för att hantera sådana situationer.
Misstanke angående förvirringstillstånd bör utredas skyndsamt så för att orsaken liksom ligger på baksidan tillståndet snabbt förmå åtgärdas.
Beteendemässiga samt psykiska symtom nära demenssjukdom
Vid demenssjukdom är kapabel olika beteendemässiga samt psykiska symtom, BPSD, uppträda.
BPSD är kapabel uppträda beneath all sjukdomsförloppet samt symtomen är kapabel existera övergående. Symtomen förmå variera samt bero på flera saker.
De förmå exempelvis bero på ett oförmåga för att precis bearbeta resultat samt förmedla sig, vilket exempelvis är kapabel leda mot hallucinationer, vanföreställningar samt aggressivitet.
Ett annat vanligt symtom är bekymmer.
ett individ tillsammans med demenssjukdom likt är orolig alternativt ängslig kunna visa detta genom aggressivitet, rastlöshet, förändrad dygnsrytm alternativt genom för att existera kontaktsökande.
Oro kunna snabbt växa samt därför är detta viktigt för att göra enstaka bedömning från orsaken samt göra nödvändiga åtgärder direkt.
bekymmer förmå artikel ett biverkan från läkemedel dock förmå också äga andra orsaker. ifall detta är möjligt bör orsaken mot bekymmer behandlas dock nära behov finns även läkemedel mot själva oron. Man är kapabel producera enstaka trygg omgivning kring personer tillsammans orostillstånd, mot modell tillsammans hjälp från närstående.
Den vanligaste är Alzheimers sjukdomPromenader samt kroppskontakt är kapabel också dämpa oro.
Nationella riktlinjer för vård samt vård nära demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård samt vård nära demenssjukdom innehåller rekommendationer angående analys samt uppföljning, multiprofessionellt sysselsättning, stödinsatser, läkemedelsbehandling samt träning.
Riktlinjerna vänder sig mot beslutsfattare samt yrke inom området.
Webbinarium: Hur utvecklar samt utvärderar man insatser tillsammans med fokus på äldre tillsammans reducerad kognitiv förmåga?
När man utvecklar insatser såsom riktar sig mot äldre personer likt besitter demenssjukdom alternativt andra tillstånd vilket medför reducerad kognitiv förmåga, finns särskilda förutsättningar för att ta hänsyn mot.
dock vad bör man tänka på, hur inkluderar man målgruppen samt vilka är utmaningarna? titta webbinariet hos Forte.
Första målnivåerna för vård samt vård nära demenssjukdom
Socialstyrelsen besitter för första gången satt upp mätbara målnivåer för en antal rekommenderade åtgärder inom vård samt vård angående personer tillsammans demens.
Demenssjukdom påverkar tankeförmåga, minne, språk och andra så kallade kognitiva funktionerdem innebär exempelvis för att fler borde få ett fullständig grundläggande demensutredning samt följas upp regelbundet efter för att dem fått sin diagnos.
Vägledning för ett god munhälsa hos personer tillsammans med demenssjukdom – Socialstyrelsen (pdf)
Munhälsan behöver artikel enstaka sektion från den regelbundna uppföljningen från vården samt omsorgen för personer tillsammans med demenssjukdom.
Risken för försämrad munhälsa ökar redan tidigt inom demenssjukdomen. detta kunna leda mot skador på tänder samt munslemhinna likt ger smärta samt försämrad allmän hälsa likt följd. dock tillsammans rätt insatser beneath sjukdomsförloppet kunna ett god munhälsa bibehållas.
På djupet – Poddavsnitt angående demenssjukdom samt munhälsa
Poddavsnittet handlar ifall munhälsans innebörd för enstaka god livskvalitet hos personer tillsammans med demenssjukdom samt hur vården samt omsorgen förmå bidra mot det.