Måste man doktorera för att bli professor

Professor existerar inom landet den högsta lärartjänsten inom universitetet samt högskolor.

I den rangrulla likt existerade fram mot 1909 ägde professorer kaptens rang, vilket fanns lägre än inom omgivande länder. i enlighet med hovets placeringslista (2011) placeras professorer inom gruppen efter överstar.

Syftet med regleringen är att säkerställa att enbart högt kompetenta personer kan komma ifråga för anställning

Professor inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

En professor existerar ansvarig till undersökning samt forskarutbildning inom sitt tema samt förutsätts behärska företräda ämnet internt samt utomstående. på grund av några decennier sedan kunde detta kvar bara finnas enstaka professor till en kurs vid varenda enskild akademi.

Utöver jobb likt professor finns varianter såsom adjungerad professor samt gästprofessor (se nedan). Dessa existerar temporärt anställda samt äger normalt data såsom rör specifika kompetensområden alternativt forskningsprogram.

Anställning såsom professor

[redigera | redigera wikitext]

Före 1990-talet avgjorde regeringen inom tillsättningsärenden vid professorsnivå.

Numera anställs professorerna direkt från universitet eller akademisk institution ifråga, vilket hanterar anställningsärendena genom särskilda tjänsteförslags- alternativt rekryteringsnämnder. Beslutet för att anställa ett professor måste dock saknas från skolchef, samt får ej delegeras.^[1] Formerna på grund av jobb från professorer regleras genom högskoleförordningen (1993:100).

Syftet tillsammans med regleringen existerar för att säkerställa för att enbart högt kompetenta personer förmå anlända ifråga på grund av jobb. Titeln professor existerar knut mot anställningen samt avslutas därmed nära anställningens avslutande.

Tillsvidareanställda professorer anställs vid tre olika sätt:

1. genom utlysning från ledig position följt från öppet ansökansförfarande (huvudregel till statliga högskolor),^[2]
2. genom befordransförfarande till redan tillsvidareanställda, eller
3. genom personlig kallelse.^[3]

Högskolan/universitetet reglerar själva inom sin anställningsordning kriterier samt beslutsprocesser rörande dessa anställningar, inom ramen på grund av vad såsom ordineras inom högskoleförordningen.

Även tjänstetitlar samt arbetsinnehåll förmå variera mellan dem olika anställningsformerna, liksom mellan olika högskolor.

Anställning genom utlysning från ledig tjänst

[redigera | redigera wikitext]

I en öppet ansökningsförfarande finns detta inga begränsningar rörande vilka personer såsom kunna söka professorstjänsten.

detta anställande universitetet alternativt universitet eller akademisk institution besitter identifierat en behov från ett professor inom en visst fält, samt fattat beslut angående för att offentligt lysa ut befattningen. Man fastslår då enstaka anställningsprofil likt beskriver önskade ämneskunskaper samt tänkta arbetsuppgifter, samt eftersträvar sålunda för att anställa den kandidat likt bäst svarar mot profilens redogörelse.

dem sökandes meriter inom förhållande mot anställningsprofilen sakkunniggranskas från numeriskt värde (eller flera) professorer ifrån andra högskola inom och/eller utom landet. Dessa professorer skall äga grundlig kunskaper samt erfarenheter från detta akademiska fält liksom anges inom anställningsprofilen, samt detta förekommer även för att experter inom högskolepedagogik anlitas på grund av evaluering från dem sökandes pedagogiska skicklighet.

Sakkunniggranskningen syftar mot för att börja tillsammans med för att utreda vilka från dem söka liksom existerar kvalificerade (dvs möter kraven inom anställningsprofilen), samt därefter mot för att rangordna dem (främsta från de) behörigförklarade tillsammans med hänsyn mot vetenskaplig alternativt konstnärlig skicklighet, samt lärorik skicklighet.

Även andra inom anställningsprofilen angivna bedömningsgrunder förmå bli objekt på grund av utvärdering samt därmed vägas in inom rangordningen - mot modell existerar detta vanligt för att professorer förväntas äga enstaka gedigen kunskap från för att administrera, leda samt förbättra anställda samt aktivitet. Sakkunnigprövningen existerar många grannlaga samt förmå dra ut vid tiden (ett kalenderår ifrån ansökningstidens utgång tills beslut saknas existerar ej ovanligt).

universitet eller akademisk institution besitter inom sin anställningsordning identifierat hur dem sakkunnigas yttranden sedan tas tillvara samt hur beslutsprocessen existerar organiserad. detta är kapabel mot modell inträffa intervjuer samt provföreläsningar. detta formella anställningsbeslutet saknas från skolchef nära detta aktuella universitetet/högskolan.

Anställning genom avancemang inom tillsvidareanställning

[redigera | redigera wikitext]

Den såsom innehar tillsvidareanställning vilket universitetslektor är kapabel, efter speciell begäran samt meritprövning, bli befordrad mot samt på det sättet ett fåtal ett färsk jobb likt professor. Befordransprocessen regleras inom högskolans anställningsordning, vilket innebär för att varenda högre utbildning själva avgör ifall samt beneath vilka omständigheter avancemang existerar möjlig.

Därför skiljer sig villkoren åt mellan lärosätena, samt vissa tillåter bara avancemang angående detta finns en uttalat behov inom verksamheten från ytterligare ett professor. andra högskolor ser detta liksom ett rättighet på grund av dem anställda lektorerna för att prövas på grund av den högre titeln. nära flera högskolor existerar avancemang en led inom enstaka planerad karriärgång, s.k.

tenure track.

En begäran ifall avancemang granskas inom förhållande mot dem befordranskriterier liksom universitet eller akademisk institution identifierat inom sin anställningsordning. noggrann vilket nära tillsättning från utlysta tjänster kunna den sökandes pedagogiska meriter samt dem vetenskapliga alternativt konstnärliga meriterna prövas genom för att lärosätet tillsätter ett alternativt flera sakkunniga personer vilket externa inspektör från begäran.

inom granskningen förmå även ingå lärosätesinterna bedömningsgrunder vilket mot modell byråkratisk skicklighet samt ledningserfarenhet. Sakkunniggranskning behöver i enlighet med högskoleförordningen ej ske angående den existerar tydlig obehövlig till prövningen från personens skicklighet. universitet eller akademisk institution besitter inom sin anställningsordning identifierat hur dem sakkunnigas yttranden tas tillvara samt hur beslutsprocessen existerar organiserad.

detta är kapabel mot modell inträffa intervjuer samt provföreläsningar. angående befordransansökan tillstyrks omvandlas den sökandes lektorstjänst mot ett fräsch jobb vilket professor, inom lektoratets fält.

Möjligheten mot avancemang infördes vid nationell nivå den 1 januari 1999 genom enstaka förändring inom högskoleförordningen.

Syftet tillsammans befordransreformen plats inom inledande grabb för att främja jämställdheten inom universitet eller akademisk institution, samt regelverket utformades vilket enstaka rättighet på grund av individen för att ansöka ifall avancemang. Denna nationella reglering avskaffades sedan inom högskoleförordningen ifrån samt tillsammans 1 januari 2011.

Sedan dess existerar detta lärosätena själva såsom skall reglera hur, angående samt vid vilket sätt avancemang mot professor kunna ske.

Anställning genom kallelse mot professor

[redigera | redigera wikitext]

Ett tredjeplats, samt betydligt mer ovanligt, förfarande existerar för att högskolans skolchef direktanställer enstaka individ liksom professor.

detta förmå existera enstaka individ likt redan besitter enstaka ytterligare befattning inom universitet eller akademisk institution, dock förmå även existera enstaka extern individ. Personen skall befinnas existera från speciell innebörd på grund av ett viss aktivitet nära universitet eller akademisk institution. detta är kapabel inom praktiken innebära arbetsuppgifter relaterade mot vetenskaplig alternativt lärorik aktivitet, dock även mot ledningsuppdrag.

Personens innebörd till högskolans aktivitet skall dokumenteras, samt sakkunniggranskning är kapabel ske ifall detta ej existerar tydlig obehövligt på grund av prövningen från personens skicklighet. chansen mot kallelse finns sedan den 1 januari 2011 inom högskoleförordningen, dock detta existerar lärosätena själva såsom reglerar hur, ifall samt vid vilket sätt kallelse mot professor kunna ske.

Professurer samt professorstitlar

[redigera | redigera wikitext]

Heltidsanställda professorer

[redigera | redigera wikitext]

• Professur, även professorsstol samt inom äldre kontext lärostol. enstaka professur existerar benämningen vid själva den professorstjänst såsom professorn existerar arbetare på grund av för att inneha.

  Normalt avser man då enstaka arbete eller position inom en organisation vilket tillsatts genom en öppet rekryteringsförfarande.

  Utbildningen på forskarnivå är 2 eller 4 år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen

  inom takt tillsammans för att befordransreformen fått inverkan existerar detta även möjligt för att prata angående befordrade professorers arbete eller position inom en organisation vilket enstaka professur, däremot ej professorsstol.

• Donationsprofessur. enstaka vanlig professorstjänst såsom utmärker sig genom för att den finansieras genom enstaka riktad extern gåva mot universitet eller akademisk institution.

  Tjänsten utlyses sedan vid normalt sätt inom öppen konkurrens samt tillsammans extern sakkunniggranskning. detta finns ingen formell bortre gräns på grund av enstaka donationsprofessur, dock beroende vid donationens storlek kunna anställningen tidsbegränsas. detta äger även förekommit för att finansieringsansvaret övertagits från den aktuella universitet eller akademisk institution då donationsmedlen förbrukats.

• Tham-professur existerar ett populär beteckning vid enstaka reform vilket genomfördes beneath Carl Thams tidsperiod liksom utbildningsminister 1994-1998.
  Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier och leder till en doktorsexamen (240 högskolepoäng)

  Reformen avsåg inrättandet från 30 professorstjänster 1995. Tjänsterna utlystes inom öppen konkurrens samt dem söka utsattes till sakkunniggranskning, dock var man inom incident från lika meritering hos dem arbetssökande skulle välja enstaka från underrepresenterat kön, sålunda kallad positiv särbehandling. Man ser ibland enstaka sammanblandning, framförallt pejorativt, från denna reform tillsammans befordransreformen beskriven ovan.

  Dessa plats dock ej relaterade nära tillfället.

• Personlig professur. Innan högskola samt högskolor fick korrekt för att själva besluta ifall vilka tjänster dem ville inrätta, förekom detta för att Riksdagen beviljad medel mot enstaka service till ett särskilt meriterad individ på grund av vilken detta ej fanns någon position tillgänglig för att söka.

  Tjänsten på grund av denna typ från professur drogs in då innehavaren lämnade den.

Tidsbegränsade alternativt temporärt anställda professorer

[redigera | redigera wikitext]

• Adjungerad professor.^[4] enstaka professor liksom tillsätts tillsammans med extern finansiering samt liksom kunna äga tjänstgöringstid vid maximalt tolv kalenderår.

  enstaka adjungering baseras ofta vid för att universitet eller akademisk institution får chansen för att knyta mot sig enstaka specialist liksom varit verksam inom näringslivet alternativt motsvarande, exempelvis nära en forskningsinstitut alternativt forskningsavdelning nära en företag. Den adjungerade professorn arbetar part-time vid universitet eller akademisk institution, tillsammans med enstaka omfattning av tjänst vid mellan 20 samt 50 andel, samt övrig tidsperiod hos sin ordinarie arbetsgivare liksom ofta även fortsätter för att stå till bota lönen.

  enstaka adjungerad professor skall i enlighet med högskoleförordningen (24 §) sakkunniggranskas vid identisk sätt vilket ordinarie professorer, dock tillsättningen från tjänsten existerar ej konkurrensutsatt eftersom detta handlar angående ett evaluering från den aktuella individens eventuella professorskompetens. Efter avslutad adjungering är kapabel professorstiteln ej längre användas.

  inom Norge benämns motsvarande professor II.

• Gästprofessor existerar enstaka akademiker likt visstidsanställs nära en högskola, dock såsom normalt äger sin position nära annat lärosäte. enstaka gästprofessor existerar ofta professor alternativt lektor nära sin ordinarie institution. vid bas från befintlig jobb såsom professor nära annat lärosäte alternativt institut behöver enstaka gästprofessor ej genomgå den sakkunniggranskning likt annars föregår jobb likt professor nära detta högskola vilket gästprofessuren existerar knut mot.

  ifall personen existerar lektor sålunda existerar detta normala för att professorskompetensen prövas inom en sakkunnigförfarande.

• Tillförordnad professor (ofta kortat tf.
  Forskarutbildningen består av en kursdel och ett självständigt forskningsprojekt

  professor) existerar enstaka oftast lektorskompetent individ såsom temporärt sköter enstaka professors åligganden, mot modell inom professorns frånvaro alternativt inom väntan vid för att enstaka professor skall tillsättas. titta även affilierad professor.

Pensionering, avslutad tjänstgöring, seniorprofessor

[redigera | redigera wikitext]

• Professor emeritus.

  då enstaka heltidsanställd professor pensioneras ifrån sin arbete eller position inom en organisation är kapabel denne alternativt denna ett fåtal titeln professor emeritus alternativt emerita, vilket markerar för att professorn äger kvar sin titel samt alltjämt existerar knut mot fakulteten.

• En före detta professor alternativt ett tidigare professor existerar ingen speciell titel utan endast en formulering till någon liksom tidigare äger tjänstgjort liksom professor, dock liksom äger avslutat sin tjänstgöring samt därför ej längre äger riktig för att nyttja titeln.

  Titeln professor existerar ej skyddad samt vem liksom helst är kapabel då nyttja den. Inom vissa ämnen existerar dock traditionen för att "en gång tilldelad mot professor, ständigt professor", dvs traditionen inom ämnet reglerar användningen från titeln. Hit hör professorer liksom varit innehavare från tidsbegränsade alternativt tillfälliga tjänster, dock även heltidsanställda professorer liksom exempelvis sökt sig mot annat arbete (till modell enstaka juridikprofessor såsom blir justitieråd), blivit avsatta från Statens ansvarsnämnd alternativt fått avsluta vid bas från arbetsbrist.

• En tidigare heltidsanställd professor kunna efter 67 års ålder tidsbegränsat återanställas nära universitetet då verksamhetsbehov föreligger samt detta existerar möjligt från ekonomiska skäl.

  Behov kunna motiveras från speciell kompetens till för att överbrygga nyrekrytering beneath viss period alternativt till pågående samt externfinansierade forskningsprojekt alternativt till anknytning ("affiliering") mot universitetet till för att behärska företräda detta inom speciella kontext.

  Som utbildad forskare kan man "omskola" sig till lärare

  enstaka sådan jobb sker högst en kalenderår inom taget samt är kapabel pågå beneath högst numeriskt värde tid samt bör omfatta högst 50 % från heltid. ett professor vilket anställs beneath någon från dessa förutsättningar kallas nära vissa lärosäten seniorforskare alternativt seniorprofessor. Begreppet varierar dock, beroende vid anställningsordningen nära respektive högre utbildning.

  nära Chalmers tekniska akademi används seniorforskare inom stället vilket en karriärsteg mellan vetenskapsman mot professor.

Relaterade begrepp

[redigera | redigera wikitext]

• Professorskompetens besitter den individ såsom efter ett genomförd sakkunniggranskning från den aktuella universitet eller akademisk institution förklarats artikel anställningsbar liksom professor.

  vilket bas till denna utvärdering ligger den aktuella högskolans formulerade rekvisit till professorskompetens samt hur väl personens ämneskunskaper stämmer överens tillsammans med aktuell ämnesprofil. ett individ kunna alltså förklaras existera professorskompetent utan för att bli arbetare såsom professor, samt kraven till professorskompetens kunna skilja sig åt mellan olika högskolor.

  Professorskompetens äger inom sig ingen ytterligare praktisk innebörd än för att personen ifråga förmå erhålla ytterligare en argument på grund av sin professorsvärdighet för att anföra inom framtida ansökningar ifall jobb vilket professor.

• Professors namn existerar beteckningen vid enstaka hederstitel, vilket inom speciell ordning utdelas från regeringen.

  Titeln kallades ursprungligen Professors namn, heder samt värdighet. Den innebär ej ett jobb nära en lärosäte.

• Professorsstol. ett professur såsom inrättats från lärosätet samt sedan tillsatts genom en öppet rekryteringsförfarande, kallas ibland på grund av ett sittmöbel (jfr detta engelska begreppet chaired professor).

  Begreppet härrör ifrån den period då professurerna betraktades likt mer alternativt mindre permanenta, samt lystes ut varenda gång "stolen" blev ledig - då dess innehavare gick inom pension alternativt sade upp sig. vid senare tidsperiod äger detta blivit allt vanligare för att lärosätena omprövar nödvändigheten från ett professur då ett innehavare lämnar sin jobb.

  När du har tagit din doktorsexamen blir du doktor

  Skäl mot omprövning förmå existera för att ämnet blivit mindre betydelsefull på grund av verksamheten, alternativt för att detta redan finns befordrade professorer internt likt kunna ta ovan innehavarens arbetsuppgifter.

• Biträdande professor. ett professorstitel såsom infördes 1969 samt ersatte andra titlar liksom använts på grund av höga vetenskapliga befattningar, exempelvis preceptor, laborator samt observator.

  Sedan dess besitter titeln blivit ovanlig. inom samt tillsammans med den därför kallade Befattningsutredningen (SOU 2007:98) äger den återaktualiserats såsom en nytt karriärsteg vid nivån beneath professor. Anställningsformen används 2021 nära bland annat högskolorna inom Borås, Halmstad samt Kristianstad samt Linköpings högskola, Chalmers tekniska akademi samt Luleå tekniska universitet.

• Preceptor plats ett titel till ett upphöjd vetenskaplig befattning var detta ej fanns professur.

  Titeln infördes inom samhällsvetenskaplig samt humanistisk fakultet 1947, dock avskaffades 1969 då den ersattes tillsammans med titeln biträdande professor.

• Ämnesföreträdare existerar den individ vilket äger detta högsta ansvaret till visst forsknings- samt undervisningsämne nära viss högre utbildning alternativt visst högskola.

  äger vanligen lägst docentkompetens. nödvändigheten från enstaka ämnesföreträdare existerar en vanligt skäl mot för att lärosäten rekryterar professorer.

• Falska professorer: ett sektion personer utges alternativt utger sig själva till för att artikel professorer - trots för att dem ej existerar detta.
  Beslutet att anställa en professor måste dock fattas av rektor, och får inte delegeras

  detta existerar dock ej säkert för att detta medvetet handlar angående lögn. Titeln kunna kanske användas lite skämtsamt, ifall enstaka individ vilket anses äga osedvanligt grundlig kunskaper inom en visst enhet. en modell existerar Jan Gradvall likt vid TV4:s morgonprogram presenteras vilket popprofessorn.

Anställningstrygghet

[redigera | redigera wikitext]

Professorer anställda före juli 1993

[redigera | redigera wikitext]

Professorer ägde tidigare väldigt kraftfull anställningstrygghet.

Exempelvis anställdes majoriteten från varenda professorer fram mot juli 1993 tillsammans därför kallad fullmakt. Dessa professorer är kapabel ej sägas upp vid bas från arbetsbrist, utan är kapabel avskedas endast angående dem genom förbrytelse alternativt grovt alternativt upprepat åsidosättande från tjänsteåligganden äger demonstrerat sig tydlig olämplig för att inneha tjänsten.

Högskolor tillsammans fakultetsorganisation kunde tidigare även inrätta professurer, såsom då tillsattes från rektorsämbetet, tillsammans förordnande tills vidare. Dessa professorer ägde ett svagare anställningstrygghet än fullmaktsanställda professorer.

Om du söker och blir antagen till en forskarutbildning kan du ta en doktorsexamen

Professorer anställda efter juli 1993 dock före 1 januari 1999

[redigera | redigera wikitext]

Dessa professorer äger i enlighet med ett tidigare bestämmelse inom 3 kap 4 § högskolelagen inom princip identisk skydd mot uppsägning såsom fullmaktsprofessorer.

Professorer anställda efter 1 januari 1999

[redigera | redigera wikitext]

De tidigare reglerna syftade mot för att professorerna skulle artikel skyddade mot åtgärder liksom inskränkte den vetenskapliga frihet alternativt lärarens integritet inom undervisningen (se mot modell prop 1996/97:141 s.

29). Ändringen från anställningstryggheten behandlas bland annat inom prop 1996/97:141 liksom föreslogs från dåvarande regeringen Persson. Propositionen innehöll den numera genomförda befordransreformen såsom innebär för att ett lektor tillsammans kompetens motsvarande professorsnivå besitter ett riktig för att befordras mot professor. Efter genomförda befordringar bedömdes för att andelen professorsanställda nära högskola samt högskolor skulle öka, samt Sveriges statsmakt fann detta orimligt för att ett därför massiv andel från dem universitetsanställda skulle åtnjuta en anställningsskydd vilket avviker ifrån allmänt tillämpliga regler vid arbetsmarknaden (se prop 1997/97:141 s.

29).

Sveriges statsmakt betonade även för att även andra pedagog nära högskola äger en stort ansvar till verksamheten nära högskola samt högskolor. Sveriges statsmakt ansåg för att detta vanliga anställningsskyddet ger en tillräckligt gott skydd mot ogrundade uppsägningar samt därmed existerar enstaka garanti till den vetenskapliga frihet.

Reglerna existerar därför numera ändrade, samt professorer anställda efter den 1 januari 1999 förmå sägas upp nära arbetsbrist samt omfattas väsentligen från identisk anställningsskydd liksom andra arbetstagare.

Beslut angående avsked

[redigera | redigera wikitext]

Avsked mot resultat uppsägning från professorer tillsammans fullmaktsanställning alternativt anställda före 1 januari 1999 sker genom beslut från Statens ansvarsnämnd.

Rättsfall angående professors åligganden samt ställning

[redigera | redigera wikitext]

AD 1982 nr 18

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]