fewwall.pages.dev









Huvudstad på gotland 4 bokstäver

Gotland

För andra betydelser, titta Gotland (olika betydelser).

Gotland (gutniskaGutland) existerar Sveriges största ö, belägen inom Östersjön, cirka 100 kilometer ifrån detta svenska fastlandet.

Gotland existerar även, tillsammans tillsammans med dem omkringliggande öarna Fårö, Karlsöarna, Gotska Sandön, Östergarnsholm samt flera mindre småöar, en svenskt landskap.[2] landskap existerar även en län, ett samhälle samt en stift.

Huvudön existerar mot ytan 2 994 km², länet samt landskap existerar mot ytan 3 151,4 km² medan ytan inklusive insjöar existerar 3 183,7 km².[3]

Under sommaren besöker mängder från turister Gotland, ej minimalt detta världsarvsförklaradeVisby, vilket existerar öns enda större bebott område.

vid ön finns 91 medeltida kyrkor vilket fullfölja Gotland mot Sveriges kyrkotätaste kommun.[4]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Gotland besitter fått sitt namn efter folkslaget gutar, vars förled gut- torde härröra ifrån äldre urgermanska tillsammans med betydelsen utgjuta, kanske liksom enstaka beteckning på grund av män samt existerar formellt helt identiskt tillsammans med folknamnet goter.

detta ursprungliga namnet vid ön plats Gutland,(a) kutlandi 1000-talet, tillsammans runskrift, vilket tillsammans med latinska tecken blir a Gutlandi. landskap omnämns inom Florenslistan, ursprungligen ifrån 1103, inom sin latinska struktur "Gutlandia".[5]

På 1300-talet skrevs namnet vilket Gutland.

Förledet betecknar gutar samt efterledet existerar 'land'. Detta är kapabel tolkas vilket 'område, rike' alternativt vilket 'ö'.[6] inom såväl svenskt liksom danskt talspråk assimilerades "tl" mot "ll" (jämför tillsammans med Jutland/Jylland), vilket gav upphov mot formen Gulland.[7]

Dagens svenska namn Gotland tillsammans o härrör, likt flera andra namn längs Sveriges kuster, ifrån lågtyskan genom a-omljud.[7] mot start från 1920-talet stavades Gotland tillsammans med numeriskt värde t liksom Gottland.[8][9] i enlighet med SCB:s folkräkning ifrån 1930 skedde ändringen från stavningen i enlighet med en regeringsbeslut den 12 november 1923.[10]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Äldre tid

[redigera | redigera wikitext]

Under stenåldern fanns Gotland bebott från säljägare samt fiskare.

enstaka boplats äger varit grottan Stora Förvar vid Stora karlsö var 9 200 år gamla lämningar besitter hittats[11], ett ytterligare Ajvideboplatsen vid Ekstakusten innanför Karlsöarna. Stora Bjersmannen, vars skelett förvaras vid Fornsalen inom Visby, tros existera mellan 9 000 samt 7 000 år gammal.[12]

Ön äger talrika lämningar ifrån brons- samt järnåldern liksom ifrån folkvandringstid.

Stora gravfält finns exempelvis nära Trullhalsar samt Gålrum. Talrika bronsåldersrösen, vid gutniska kallade rojr (= rör) finns runt angående vid Gotland; detta största existerar Uggarde rojr inom Rone socken. Även skeppssättningar ifrån bronsåldern existerar vanliga, sevärda existerar bland annat dem inom Gnisvärd samt Gannarve.

Öns position mitt inom Östersjön gjorde för att gutarna tidigt blev enstaka sjöfararnation.

Redan ifrån tidig järnålder finns talrika fynd vilket visar vid kontakter tillsammans fjärran länder.

Från 700-talet finns vid Gotland en stort antal unika bildstenar, likt ofta visar seglande båtar tillsammans svärds- samt sköldförsedda besättningar. vid dessa framträder vikingens vardagsvärld inom ett bildrikedom likt fått forskningen för att kalla dem "forntida seriemagasin".[13]

Under vikingatiden blev Gotland en från norra Europas rikaste områden.

Gutniska handelsbönder, således kallade farmän bedrev grundlig samt långväga köp mellan Väst- samt Östeuropa. Gutniska bönder ägde en eget handelsfaktori inom Novgorod, kallat Gutagård samt en inom London. Bland annat ägde gutarna inom praktiken monopol vid handeln tillsammans med gråverk (ekorrens vinterpäls), likt plats många önskvärd från kungahusen inom kurera Europa, samt flera andra produkter ifrån österled, bland annat bivax.

ifall handelsböndernas ofantliga stor mängd tillgångar eller förmögenhet vittnar detta stora antal (guld-) samt silverskatter (över 700 äger hittats) likt kvar grävs fram ur den gotländska jorden – fler än inom något annat enhet inom världen. Spillingsskatten, hittad 1999, innehöll 14 000 mynt. Den vägde totalt 67 kilogram samt existerar världens största vikingatida silverskatt.

Ytterligare en indikator vid gutarnas stor mängd tillgångar eller förmögenhet existerar dem 95 stenkyrkor (med prästgårdar samt ofta kastaler) vilket gutarna uppförde samt successiv utvidgade ifrån 1100-talet samt 200 år vidare. 92 från kyrkorna existerar ännu inom bruk.

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Under 1100-talet började gutarna formalisera sina förbindelser tillsammans omvärlden, såväl inom handeln (flera handelstraktat ingicks tillsammans bland annat tyska Lübeck[14]) likt tillsammans med den framväxande kyrkliga organisationen, var man kom för att ingå inom Linköpings stift cirka 1130.[15] nära denna period började man även ge ut egna mynt, tillsammans förebilder ifrån tyska samt frisiska samtida myntningar [16]

I mitten från 1100-talet började Visby växa fram såsom tätort samt handelsplats.

detta allra första skriftliga omnämnandet från staden existerar dock inledningsvis ifrån cirka 1225, inom Henrik från Lettlands krönika[17] var ”Wysbu” omnämns vilket hamn på grund av tyska pilgrimer. Staden plats ifrån start rent gutnisk dock blev tillsammans tiden samlingsorten på grund av ”många folkslag”, liksom företalet mot Visby stadslag säger.

Talrikast plats tyskarna, samt Visby blev medlem från Hansan. beneath utdragen tidsperiod fanns Visby inom handelspolitiskt avseende inflytelserik till ett massiv sektion från norra Europa. Visby blev tillsammans tiden ett farlig konkurrent på grund av landsbygdens storhandel. Splittringen föranleddes även kanske från Visbys stora andel tyskar, vilkas lojalitet, helt naturligt, nedsänkt hos sina tyska bröder snarare än hos den gutniska befolkningen.

Visby ringmur, liksom började byggas cirka 1250, plats framför allt en skydd mot ruralt område. Konflikten mellan ort samt nation ledde 1288 mot inbördeskrig.

Tack vare rikedomarna såsom gutarna erhöll genom handelsfärder upplevde ön ett kulturell blomstring beneath 1200- samt 1300-talen. en stort antal vackra samt imponerande kyrkor växte fram vid Gotland, liksom smyckades tillsammans ett överdådig prakt samt dekorerades tillsammans madonnor, krucifix samt andra skulpturer.

Dessa verk räknas likt några från dem maximalt anmärkningsvärda inom nordeuropeisk medeltidskonst överhuvudtaget.[18] Gotlands medeltida arkitekter samt bildhuggare lyckades uttrycka enstaka speciell gotländsk stil inom sina skapelser, vilket ger gutarnas konstverk enstaka unik position inom Norden. Även ifall utländska influenser besitter förfinat deras smakförmåga, äger detta ej fått dem för att förlora sin originalitet.[18]

I slutet från 1200-talet samt start från 1300-talet försökte den svenska centralmakten att koppla eller förena med något Gotland mot land.

tid 1285 träffade Magnus Ladulås representanter på grund av tjugotre hansastäder vid Kalmar slott. ett överenskommelse slöts angående för att Gotland skulle tillhöra landet. inom praktiken plats centralmaktens påverkan ej självklart. tid 1313 företog monark Birger Magnusson en krigståg mot Gotland till för att tvinga allmogen för att erlägga högre skatter.

ett gutnisk bondehär slog kungen inom slaget nära Röcklinge backe inom Lärbro socken.

Under 1300-talet började högkonjunkturen på grund av Gotlands samt Visbys affär för att vika. Lübeck blev ett allt viktigare handelshamn, samt gutarnas handelsmonopol inom österled bröts. Cirka 1350 drabbade digerdöden ön. tid 1361 landsteg den danske kungen Valdemar Atterdag vid öns västkust, samt krossade slutligen den uselt utrustade bondehären nära en oerhört blodigt stöt utanför Visbys murar.

Staden bör då äga öppnat sina portar samt blivit hårt brandskattad, dock dem historiska information existerar osäkra. uppenbart existerar dock för att kombinationen från digerdöd samt konflikt minskade Gotlands befolkning många kraftigt. enstaka utdragen nedgångstid till ön började. inom slutet från 1300-talet blev Gotland tillhåll till sjörövare, dem således kallade vitaliebröderna.

Ön blev beneath utdragen period ett spelboll inom den nordiska politiken.


  • huvudstad  vid gotland 4 bokstäver

  • inom olika rundor erövrades Visby från Tyska orden, från drottning Margaretas unionstrupper, från Erik från Pommern, från Kristofer från Bayern samt från Karl Knutsson. 1525 bör lübeckarna äga bränt ett massiv sektion från Visby.

    Den svenska tiden

    [redigera | redigera wikitext]

    Vid freden inom Brömsebro 1645 blev Gotland svenskt.[19]Visborgs slott inom Visby, vilket tidvis varit ett utgångspunkt till sjöröveriet likt bedrevs ifrån ön, sprängdes samt revs från danskarna då dem till andra samt sista gången avträdde ön mot svenskarna 1679.

    Ön förde enstaka tynande tillvaro även efter försvenskningen. detta svårt skadade Visby började återuppbyggas inom slutet från 1600-talet, dock dess roll liksom internationell storhamn fanns ovan sedan länge. Övriga delar från ön präglades från isolering samt fattigdom. beneath 1800-talet började jordbruket utvecklas. Öns vidsträckta myrar dikades ut. Mot slutet från århundradet påbörjades ett viss industrialisering inom Visby samt järnväg drogs ovan ön.

    0 Unported

    1900-talet präglades ursprunglig från den ökande industrialiseringen, dock sålunda småningom från den allt mer ledande turistnäringen. Gotland började bli populärt liksom turistort bland detta sena 1800-talets societet genom prinsessan Eugénie liksom bodde inom Västerhejde vid västra ön sedan 1860-talet. Stora sommarvillor uppfördes vid 1910-talet inom badortenLjugarn, samt 1955 grundades Vitvärs semesterby såsom den inledande inom sitt stöt vid ön.

    Hertigar samt hertiginnor från Gotland äger varit

    • Lärbro kyrka vid Gotland.

    • Lerkärl ifrån järnåldern, funnet vid Gotland.

    • Järnyxa ifrån järnåldern, funnen vid Gotland.

    • Karta ovan Gotland ifrån 1626.

    • Karta ovan Gotland ifrån 1778.

    Äldre indelningshistorik (före 1645)

    [redigera | redigera wikitext]

    Gotland hörde före 1645 mot land, på grund av för att före 1361 varit enstaka sektion från landet och/eller varit självständigt.

    Redan Gutasagan omtalar ett indelning inom tredingar: Nordertredingen, Medeltredingen samt Sudertredingen. inom den kyrkliga organisationen plats tredingarna prosterier, inom dygn kallade kontrakt: Nordertredingens kontrakt, Medeltredingens kontrakt respektive Sudertredingens kontrakt.

    Varje treding bestod från numeriskt värde settingar (sjättedelar).

    dem äger ibland jämförts tillsammans med Svealandsskeppslag samt förmå bland annat äga haft uppgiften för att utrusta skepp på grund av den kungliga ledungen. nära den svenska tidens introduktion (1645) fungerade settingarna liksom rättskretsar.

    Den elementär (minsta) rättskretsen kallades vid Gotland ting. Ön fanns indelad inom 20 domstol beneath ledning från plats sin tingsdomare.

    Tingen ägde innebörd även till fördelningen från skatter. nära inledningen från den svenska tiden ägde tingen redan börjat spela ut sin roll.

    Ett gemensamt domstol, detta därför kallade gutnaltinget fanns dessutom. Gutnaltinget betyder ”gutarnas (gotlänningarnas) allting”. ”'All'” betyder denna plats gemensam (all = hel). Tinget sammanträdde vid platsen var klostret Roma religiös byggnad senare förlades (strax utanför tätorten Romakloster).

    Fram mot 1530-talet hörde området mot Linköpings stift, därefter mot 1572 lyssna mot danska stift, till för att ifrån 1572 utgöra en eget stift.

    Indelningar efter 1645

    [redigera | redigera wikitext]

    Län, Lagsagor samt stift

    [redigera | redigera wikitext]

    Gotland besitter sedan 1645 hört mot Gotlands län, dock fanns 1676–1679 ockuperat från land.

    I perioden ifrån fredsslutet 1645 mot 1664 samt ifrån 1669 mot 1673 ingick området inom Kalmar läns samt Ölands lagsaga. inom perioden 1665–1669 samt 1673–1681 plats den underordnad drottning Kristina. 1682 blev Gotlands lagsaga självständigt till för att 1689 åter ett betalkort period artikel underordnad kronan. 1827 uppgick lagsagan inom Södermanlands lagsaga på grund av för att ifrån 1832, mot dess lagsagorna avskaffades 21 månad 1849, ingå inom Stockholms läns, Södermanlands samt Gotlands lagsaga.

    Området besitter sedan 1572 tillhört Visby Stift.

    Härader samt städer

    [redigera | redigera wikitext]

    Ön äger sedan 1681 uppdelats inom numeriskt värde härader

    Visby tätort inrättades vilket stadskommun då 1862 års kommunalförordningar trädde inom kraft

    Socknar, fögderier, domsagor, tingslag samt tingsrätter

    [redigera | redigera wikitext]

    Se respektive härad.

    Gotland indelas traditionellt inom 92 socknar.

    Kommuner ifrån 1952 mot 1970

    [redigera | redigera wikitext]

    Städer (1 st):

    Köpingar (1 st):

    Landskommuner (12 st):

    Kommuner ifrån 1971

    [redigera | redigera wikitext]

    Natur samt geografi

    [redigera | redigera wikitext]

    Geomorfologi samt geologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Naturen vid Gotland skiljer sig avsevärt ifrån övriga landet.

    detta beror dels vid öns isolerade läge samt ett senare rationalisering från jord- samt skogsbruket än inom övriga landet. Den viktigaste faktorn existerar dock den karga kalkstensberggrunden, såsom skapat förutsättningar till enstaka många speciell artflora. Gotlandssnok, brun ögontröst samt gotlandssippa existerar modell vid arter liksom endast finns vid Gotland.[20]

    Gotlands saga går cirka 400 miljoner tid åter inom tiden, mot den period vilket kallas silur.

    nära denna period nedsänkt land nära ekvatorn, samt Gotland plats enstaka tropisk korallrevmiljö inom en ytlig samt varmt ocean, rikt vid flera djurarter, mot modell sjöliljor, armfotingar samt trilobiter.

    Runt reven lagrades beneath årmiljoner döda organismer samt slam, likt tillsammans tillsammans korallerna byggde upp ett berggrund från framför allt kalksten samt märgelsten.

    Den gotländska berggrunden existerar därför många rik vid fossil.

    Sin nuvarande form eller gestalt fick ön från fryst vatten samt vätska beneath samt efter den senaste istiden. vid öns västra blad reser sig vid flera segment mäktiga klintstup. vid några ställen finns dessa beneath vattnet samt bildar sålunda kallade pallkanter, utanför vilka djupet kunna existera många stort.

    Den östra sidan existerar inom huvudsak plan, tillsammans med långgrunda stränder. Den högsta punkten existerar Lojsta hed mitt vid ön, likt ligger 83 meter ovan havet.

    Flora samt fauna

    [redigera | redigera wikitext]

    Ön äger omväxlande alvar samt hällmark, lågväxande tallskog samt lövängar, odlings- samt betesmark. Tidigare fanns ön starkt präglad från en flertal många vidsträckta myrar.

    dem flesta från dessa dikades ut beneath 1700- samt 1800-talen samt blev tagna då inom krav från jordbruket. en antal insjöar (kallade träsk) finns ännu kvar[21], bland annat Tingstäde sumpmark eller våtmark samt Bäste sumpmark eller våtmark.

    Havsstränderna utgörs från klapperstensfält, strandvallar samt raukar, omväxlande tillsammans med långa, populära sandstränder.

    Växtligheten existerar artrik tillsammans med bland annat flera arter från orkidéer. detta milda klimatet gynnar flera ovanliga växter.

    Aten

    Öns blommande vägkanter existerar berömda.[22]

    Fågellivet existerar intensivt. Bland annat finner man Östersjöns enda fågelberg vid numeriskt värde småöar utanför Gotlands västkust – Lilla karlsö samt Stora karlsö.

    Sälkolonier finns norr angående Fårö samt vid Lilla karlsö. flera vanliga däggdjur, liksom älg, grävling samt vessla, saknas vid Gotland.

    till närvarande finns ej heller någon viltlevande vildsvinsstam vid ön. Privatpersoner besitter inplanterat rådjur, samt ön äger inom solens tid ett kraftigt något som ökar i storlek eller antal huvuddel.

    Klimat

    [redigera | redigera wikitext]

    Öns klimat existerar maritimt. Temperaturen existerar relativt stadig ovan året tackar vare läget inom Östersjön tillsammans svala vårar dock milda höstar samt vintrar.

    Gotland hör mot dem solsäkraste svenska områdena. Visby existerar den ort såsom vunnit SVT:s solliga ovan soltimmar sommartid flest gånger sedan starten 1990 (8 gånger).[23]

    Årsmedeltemperaturen existerar omkring +6,5 °C. Gotlands varenda tiders högsta samt lägsta temperaturer, 35,2 °C samt −32,8 °C, äger avlästs vid identisk ställe, nämligen inom Buttle nära öns mitt.

    Ekonomi

    [redigera | redigera wikitext]

    Näringsliv

    [redigera | redigera wikitext]

    Gotland existerar ett kraftfull jordbruksbygd. Den agrara sektorn tillsammans tillsammans med turismen sysselsätter flest människor (bortsett ifrån den offentliga sektorn).

    Gotland är Sveriges till befolkningen minsta län, med omkring 60 000 invånare och även det län som har minst antal kommuner

    Främst planteras vete samt sockerbetor, dock existerar sockerbetsodlingen vid minskning sedan Danisco lade ner sockerbruket vid ön. Dessutom finns detta ett vingård vid södra delen från ön, samt detta pågår även försök tillsammans beskrivning från rom ifrån sockerbetor. detta finns även ett utdragen tradition från fåravel samt boskapsskötsel vid ön.

    Turismen existerar inom ljus Gotlands möjligen viktigaste näring, samt därtill ett näring såsom oavbrutet växer sedan mer än 100 år tillbaka. Antal gäst ökar all tiden, samt tillsammans med dem får allt fler personer chans för att försörja sig, helt alternativt delvis. Bland försörjningsområdena kunna nämnas transportföretagen, logi, campingplatser samt ej minimalt den många grundlig privatuthyrningen från hem.

    Vidare restauranger, livsmedelsbutiker, museer samt andra turistmål, nöjesliv inom samtliga områden samt mängder från konsthantverkare samt konstnärer likt säljer större delen från sin produktion beneath sommarperioden.

    Gotlands näringsliv besitter dominerats/domineras från sten-, cement-, livsmedels- samt elektroniskindustri. längst bort tradition äger kalkindustrin, var kalkugnar började anläggas beneath 1500-talet.

    Flera släkter dök upp, var kalkpatronerna byggde upp stora förmögenheter samt på det sättet även en politiskt påverkan vid ön. Släktnamn såsom t.ex. Schröder, Fries, Ihre samt Procopé dök upp. flera blev även skeppsredare, då kalken exporterades mot bota norra Europa. ännu existerar kalken betydelsefull samt detta största industriföretaget existerar inom dygn Cementa, såsom ligger inom Slite vid nordost Gotland.

    beneath 1960-talet dök även textilindustrin upp samt konfektionsfabriker byggdes inom Visby, Hemse samt Slite. Tidigare plats Försvarsmakten nära sidan ifall Gotlands samhälle den största arbetsgivaren vid ön vid bas från öns läge mitt inom Östersjön, nära dåvarande Sovjetunionen, dock försvarsmakten avvecklade sina återstående verksamheter vid ön helt 2005.

    dem återkom mot ön 2018 då Gotlands regemente återuppstod. Elektronikindustrin försvann mot större delen då storarbetsgivaren Ericsson/Flextronics lade ner sin fabrik inom Visby inom start från 2000-talet. inom stället äger vid 2000-talet tjänsteföretag vuxit kraftigt, bland dem Payex samt Svenska Spel.

    De flesta företag vid ön existerar inom solens tid små.

    Bara 20 från öns samlade företag ägde kalenderår 2009/10 fler än 100 fast anställda. Den inom särklass största arbetsgivaren existerar Gotlands samhälle, tillsammans med 6 340 anställda (inklusive drygt 500 tillsammans visstidsanställning). inom storleksordning därefter kommer en antal företag tillsammans cirka 400 anställda: Rederi AB Gotland, Payex, Svenska Spel samt Cementa.[24]

    Infrastruktur

    [redigera | redigera wikitext]

    Båt

    [redigera | redigera wikitext]

    Den inledande reguljära ångbåtstrafiken tillsammans med tidtabell ifrån Visby mot fastlandet inleddes 1866.[25] inom dygn bedriver Destination Gotland färjetrafiken mellan Nynäshamn-Visby samt Oskarshamn-Visby vid uppgift från staten (Trafikverket).[26] Fyra snabbfärjor trafikerar linjerna.

    Resan ifrån samt mot destinationerna tar cirka tre timmar. Tidigare besitter även Grankullavik (på Öland) samt Västervik trafikerats. Visby–Västervik trafikerades senast ifrån 1963 mot 1988[27][28] samt återupptogs igen sommaren 2016 från Gotlandsbåten. Visby–Grankullavik trafikerades 2007–2009. beneath 2010 transporterade Destination Gotland 1 652 932 resenär, 498 010 personfordon samt 728 671 längdmeter frakt mellan Visby samt fastlandet.[29] Vidare bedrives båttrafik inom turistsammanhang kring ön, bland annat går båten M/S Stora Karlsö mellan Klintehamn samt Stora Karlsö.[30]

    Flyg

    [redigera | redigera wikitext]

    Visby landningsplats vilket ägs från Swedavia ligger strax norr angående Visby var Gotlandsflyg samt SAS existerar några från bolagen såsom trafikerar flygplatsen.

    Flygets innebörd till Gotland fullfölja för att Visby landningsplats äger ett strategisk roll samt inom mars 2009 avgjorde regeringen för att Visby landningsplats skulle ingå inom detta nationella basutbudet från flygplatser.[31] beneath 2014 flög totalt 406 906 personer till/från Visby flygplats.[29]

    Buss

    [redigera | redigera wikitext]

    Gotlands Kollektivtrafik utgörs från fordon för kollektivtrafik vilket bedrives vid 4 linjer inom Visby samt tillsammans med 15 linjer vid ruralt område.

    dem inledande linjerna startades från vid 1920-talet samt öns olika järnvägsbolag kom för att bedriva dem flesta linjerna. Efter förstatligandet från järnvägarna bedrevs trafiken från SJ kollektivfordon, senare Swebus samt 2009–2020 bedrevs trafiken från Gotlandsbuss AB.[30][32]

    Järnväg

    [redigera | redigera wikitext]

    I dagsläget existerar Gotland detta enda länet inom land likt saknar kommersiell järnvägstrafik, sålunda besitter detta emellertid ej ständigt varit.

    beneath årens lopp besitter detta funnits järnvägstrafik vid linjerna Lärbro–Visby–Roma–Burgsvik (GJ), Visby–Västerhejde (VVJ), Hablingbo–Klintehamn–Roma (SGJ samt KlRJ), Slite–Roma (SlRJ) samt Ronehamn–Hemse (RHJ). Trafiken vid RHJ lades ned 1918 samt vid VVJ 1940, övriga linjer förstatligades 1948 efter för att äga bedrivits vilket en statligt bolag inom en kalenderår.

    Hablingbo–Klintehamn–Roma samt Slite–Roma lades ned 1953 följt från Lärbro–Visby–Roma–Burgsvik 1960. Sedan 1978 finns museijärnvägenGotlands Hesselby Jernväg vid enstaka bit från gamla SlRJ, närmare bestämt Dalhem–Roma.[30]

    Befolkning

    [redigera | redigera wikitext]

    Språk

    [redigera | redigera wikitext]

    Forngutniska fanns vid Gotland detta ursprungliga egna språket.

    detta utgjorde enstaka separat kvist från dem nordiska fornspråken jämte den fornvästnordiska (isländska, färöiska, norska) samt den fornöstnordiska (svenska samt danska) avdelningen. Gutamål existerar en gammalt talspråk tillsammans rötter inom forngutniska.[33] termen gutamål skapades från guten (gotlänningen) Carl säve, professor inom nordiska tungomål 1859-1876.

    Förebild på grund av termen plats forngutniska guta mal vilket betyder 'gutarnas språk'.[34] Gutamålet besitter sitt ursprung inom forngutniskan, dock detta äger, bland annat vid bas från detta svenska starka centralstyret, ej ställning eller tillstånd vilket tungomål.

    På senare tidsperiod, liksom inom övriga delar från landet, besitter dem gotländska dialekterna påverkats kraftigt från rikssvenskan.

    Olika områden besitter emellertid påverkats olika många. detta råder således kontinuerliga övergångar mellan öns inbördes olika dialekter, ifrån ålderdomliga dialekter mot liknande likt påverkats mer från svenskan.

    Religion

    [redigera | redigera wikitext]

    Gotlands befolkning blev kristen inom samband tillsammans kristnandet från landet samt land.

    Detta skedde på grund av Gotlands sektion beneath 1000-talet.[35]

    Kultur

    [redigera | redigera wikitext]

    Filminspelningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Nedan listas filmer liksom spelats in vid Gotland.

    • Adam & Eva (1997), regi: Måns Herngren samt Hannes Holm.
    • Allra älskade syster (1988), regi: Göran Carmback, scener inom filmen inspelade bland annat vid Fårö.
    • Beröringen (1971) regi: Ingmar Bergman.
    • Brödernas kvinna (1943), regi: Gösta Cederlund, Visby, Hau inom Fleringe, Bunge kyrka, Endre samt Högklint vid Gotland.
    • Carambole (2005), regi: Daniel träd Lagerlöf, inspelad inom Fårösund filmstudio.
    • En passion (1969), regi: Ingmar geolog, Fårö.
    • Grisjakten (1970), regi: Jonas Cornell.
    • Happy End (1999), regi: Christina Olofson.
    • Hemligheten (2005), regi: Paolo Vacirca.
    • Här kommer Pippi Långstrump (1973), regi: Olle Hellbom, Visby-miljöer.
    • Jack (1977), regi: Jan Halldoff.
    • Lasse-Majas detektivbyrå – Kameleontens hämnd (2008), regi: Henrik Georgsson.
    • Lilla Jönssonligan vid kollo (2004), regi: Christjan Wegner.
    • Lille Fridolf blir morfar (1957), regi: Per Gunvall
    • Mongolpiparen (2004), regi: Alexander Moberg.
    • Offret (1985), regi: Andrej Arsenjevitj Tarkovskij, inspelad vid Närsholmen.
    • Pensionat Oskar (1995), regi: Susanne Bier, manus: Jonas Gardell, inspelad vår/sommar 1994 nära Holmhällar vid Storsudret.
    • Persona (1966), regi: Ingmar geolog, Fårö.
    • Petri tårar (1995), regi: Erich Hörtnagl, Visby tillsammans omnejd.
    • Pippi Långstrump vid dem sju haven (1970), regi: Olle Hellbom.
    • P.S.

      Sista sommaren (1988), Visby-miljöer.

    • På rymmen tillsammans med Pippi Långstrump (1970), regi: Olle Hellbom, Visby-miljöer.
    • Rosa - the movie, (2007), regi: Manne Lindwall.
    • Scener ur en äktenskap (1973), regi: Ingmar geolog, Fårö.
    • Skammen (1968), regi: Ingmar geolog, Visby samt Fårö.
    • Sunes sommar (1993), regi: Stephan Apelgren.
    • Sånger ifrån andra våningen (2000), ett scen existerar inspelad vid Gotland.
    • Såsom inom ett spegel (1961), regi: Ingmar geolog, Fårö.
    • Tempelriddarnas avgift II (2006), dansk rulle tillsammans med bland annat Julie Grundtvig Wester, Christian Heldbo Wienberg, Nicklas Svale Andersen, Frederikke Thomassen, Peter Gantzler samt David Owe.
    • Vingar kring fyren (1934) tillsammans bland annat Lars Hanson, Karin Ekelund, Alfred Maurstad, Hilda Borgström, Knut Frankman samt Anna Lindahl.

      Huvudstad 4 Bokstäver

      Regi: Ragnar Hyltén-Cavallius, Visby-miljöer.

    • Zombiestad Gotland (2008) tillsammans bl.a. Adam Bouras, Jasmine Rosell Olsson, Jonas L. Grönström samt Robert Lamu. Regi: Alexander Kirmeier, Visby-miljöer, Burge vid Gotland.

    Tv-serieinspelningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Nedan listas tv-serier likt spelats in vid Gotland.

    • Pippi Långstrump (1969), tillsammans med bland annat Inger Nilsson, Pär Sundberg samt Maria Persson.
    • Husbonden – piraten vid Sandön (1989), tillsammans med bland annat Sven Wollter, Helena Bergström, Katarina Ewerlöf samt Anton Glanzelius.
    • Skuggornas hus (1996), tillsammans bland annat Stefan Sauk, Gunilla Röör, Jesper Salén samt Gustaf Skarsgård.
    • Kommissarien samt havet (2007–), tillsammans med bland annat Frida Hallgren samt Inger Nilsson.
    • Maria Wern - Främmande fågel (2008), tillsammans med bland annat Eva Röse, Allan Svensson samt Fares Fares.
    • Maria Wern (2010–), tillsammans bland annat Eva Röse samt Allan Svensson.

    Idrott

    [redigera | redigera wikitext]

    På Gotland utövas en antal gammal gutniska sporter, främst pärk samt varpa.

    Den gutniska femkampen består från ränn' inom kämp (löpning), längdkast me' stain (längdkast tillsammans stenvarpa), haug-stikel (höjdhoppning), stangg-störtningg (stångstötning) samt ryggkast. Man tävlar även inom spark' blaistre (sparka ögla) samt rövkrok (benkrok).

    Den stora kraftmätningen inom gutniska sporter existerar Stångaspelen, enstaka fyradagars tävling liksom hålls varenda sommar inom Stånga vid mellersta Gotland.

    Gotland fanns värdö till Internationella öspelen 1999 samt 2017.

    Övrig sport

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022. 
    2. ^”Gotland | Nationalencyklopedin”.

      Arkiverad ifrån originalet den 16 femte månaden i året 2010. https://web.archive.org/web/20100516070443/http://www.ne.se/Gotland. Läst 11 månad 2014. 

    3. ^”Statistisk årsbok till landet 2009”. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-2009.pdf. Läst 7 femte månaden i året 2010. 
    4. ^Öhrman, Roger (2017). Gotlands historia.

      Gotlands län är ett län i Sverige, med samma utsträckning som landskapet Gotland

      Klintehamn: Gotlandica förlag. sid. 119. ISBN 9789186103644 

    5. ^Christian Lovén, Florenslängden. Den äldsta förteckningen ovan dem svenska stiften, Strängnäs stiftshistoriska sällskap, Örebro, 2020, s. 12. ISBN 978-91-519-3031-2
    6. ^Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 92
    7. ^ [ab] Wessén, Elias (1969). " Nordiska folkstammar samt folknamn.

      ett översikt." inom Bo Gräslund samt Ingrid Swartling: Fornvännen årgång 1969, Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, sid. 20.

    8. ^Visby inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
    9. ^Gottland inom Elof Hellquist, Svensk ordhistorisk ordbok (första upplagan, 1922)
    10. ^ Folkräkningen den 31 månad 1930.

      Svar för HUVUDSTAD 4 BOKSTÄVER i korsord, pilord och 107 andra möjliga svar

      1, Areal, folkmängd samt hushåll inom särskilda förvaltningsområden m. m. Befolkningsagglomerationer. huvudstaden. 1935. sid. 40, not 1. Libris326507. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 14 augusti 2013 

    11. ^”Oväntade fynd inom grotta vid Stora Karlsö”. Stockholms högskola.

      Arkiverad ifrån originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819140111/http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/ov%C3%A4ntade-fynd-i-grotta-p%C3%A5-stora-karls%C3%B6-1.146140. Läst 9 augusti 2016. 

    12. ^”Fornfyndet Stora Bjersmannens skelett undersöks vid nytt”. Sveriges Radio - P4 Gotland.

      http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=5424246. Läst 9 augusti 2016. 

    13. ^Nylén, Erik; Lamm, Jan Peder (2003). Bildstenar (3., utvidgade samt kompletterade svenska uppl.). Stockholm: Gidlund. sid. 16-17. Libris8899336. ISBN 91-7844-352-0 
    14. ^Blomkvist, Nils.

      2005. The upptäckt of the Baltic. The reception of a Catholic world-system in the europeisk north (AD 1075-1225), ss 415ff.

    15. ^Schück, Herman (1959). Ecclesia Lincopensis: studier ifall Linköpingskyrkan beneath medeltiden samt Gustav Vasa = [Ecclesia Lincopensis] : [studies on the church of Linköping in the mittpunkt Ages and the reign of Gustavus Vasa].

      huvudstaden studies in history, 0491-0842 ; 4.

      Sidan redigerades senast den 9 mars 2024 kl

      Stockholm: Almqvist & Wiksell (distr.). sid. 49. Libris11806 

    16. ^Myrberg, Nanouschka. 2008. en eget värde: Gotlands allra första myntning, cirka 1140-1220.
    17. ^Bauer, Albert. 1959. Heinrici Chronicon Livoniae. Originaltext samt tysk översättning 1959, kap VII §2; s 27 not 1
    18. ^ [ab] Carl Grimberg. ”177 (Svenska folkets underbara öden / X.

      Supplement I)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/10/0189.html. Läst 30 juli 2023. 

    19. ^”Från Gottland den 24. Octob.”. Ordinari brev Tijdender: s. 2. 5 november 1645. 
    20. ^Almqvist, Lena (12 månad 2009). ”Hotade arter”. Länsstyrelsen inom Gotlands län.

      Arkiverad ifrån originalet den 4 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110704080548/http://www.lansstyrelsen.se/gotland/Sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-och-djur/hotade-arter/Pages/index.aspx. Läst 8 september 2009. 

    21. ^”Här förmå ni bada algfritt”. Gotland.net. Arkiverad ifrån originalet den 9 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160309045324/http://gotland.net/bo-leva/arkiv/har-kan-du-bada-algfritt/9016782. Läst 6 januari 2015. 
    22. ^Eliason, Sara; Sjöswärd, Ulla (1996). Gotlands blommande vägkanter.

      Russi, 99-0884825-9 ; 4. Visby: Gotlands fornsal. Libris7768509. ISBN 91-88036-19-7 [sidnummer behövs]

    23. ^”Alla solligor sedan 1990”. Sveriges Television. Arkiverad ifrån originalet den 22 april 2012. https://web.archive.org/web/20120422042641/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=52851&a=233132. 
    24. ^Fritz, Staffan. ”Öns 100 största arbetsgivare”. Gotlands Näringsliv #1 2010 (Gotlands Media AB): ss. 4-5. 
    25. ^Hallberg, Maria (20 femte månaden i året 2008). ”Borgarstaden 1830-1920”.

      område Gotland. https://gotland.se/bygga-bo-och-miljo/varldsarvet-hansestaden-visby/hansestaden-visby/visbys-arsringar/borgarstaden-1830-1920. Läst 29 januari 2012. 

    26. ^”Korttidsavtal till Gotlandstrafiken klart”. Trafikverket. 10 oktober 2011. Arkiverad ifrån originalet den 14 månad 2013. https://web.archive.org/web/20131214214207/http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden1/Nationellt/2011/2011-10/Korttidsavtal-for-Gotlandstrafiken-klart/?si=B69DFA3A0DE38733EA47F38436B32AFF&rid=2145406847&sn=trafikverketse. Läst 20 september 2012. 
    27. ^”Från hjulångare mot katamaran”. Västervikstidningen.

      2 månad 2010. Arkiverad ifrån originalet den 18 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130118112548/http://www.vt.se/ovrigt/historia/?articleid=5244930. Läst 15 mars 2013. 

    28. ^”Motion 1990/91:T630 återstart från färjeförbindelsen Västervik-Visby”. Riksdagen.se. 24 januari 1991. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=1990/91&bet=T630&dok_id=GE02T630. Läst 16 november 2011. 
    29. ^ [ab] Holm, Ulrika, red (2011) (PDF). Gotland inom siffror 2011.

      distrikt Gotland. sid. 29. http://www.gotland.se/imcms/1353. Läst 14 juni 2012 Arkiverad 6 augusti 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    30. ^ [abc] Landgren, Kenneth (2009). Med Nynäsbanan mot Gotland: trafikhistoria beneath 107 år. Nynäshamn: huvudstaden Nynäs Järnvägs kamratförening.

      Libris11681070. ISBN 9789163350108 [sidnummer behövs]

    31. ^Johansson, Lena (27 mars 2009). ”Gotlandstrafiken idag samt då”. Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2012. http://archive.is/2012.05.24-185426/http://www.gotland.se/imcms/34274. Läst 20 november 2011. 
    32. ^Region Gotlands hemsida
    33. ^Snaedal, Thorgunn (2002). Medan världen vakar: studier inom dem gotländska runinskrifternas tungomål samt kronologi.

      Uppsala: Swedish Sience Press 

    34. ^Gustavson, Herbert (1977). Gutamålet: introduktion mot studium. Gotlandica, 0347-4062 ; 12 (3., omarb. samt utök. uppl.).

      Det är unikt såtillvida att länet

      Visby: B. Press. sid. 7. Libris