Hur fort rör sig molnen

För andra betydelser, titta Moln (olika betydelser).

Ett moln existerar enstaka märkbart kolloid ansamling från små partiklar, inom regel många små vattendroppar, iskristaller alternativt bådadera, likt svävar fritt inom atmosfären.^[1] en moln förmå även innehålla flytande alternativt fasta gas-, rök- alternativt stoftpartiklar, liksom exempelvis härstammar ifrån vulkanutbrott alternativt sandstormar.^[1][2]Dimma skiljer sig ifrån moln endast genom för att dimman når ända ner mot marken.

Molnbildning utgår vanligen ifrån många små partiklar, partiklar som vatten kondenserar på, vid vilka vattenånga antingen komprimera samt bildar små faller i små droppar alternativt deponerar samt bildar små iskristaller. Iskristaller kunna även bildas ifrån frusna molndroppar. enstaka sådan droppe alternativt genomskinligt mineral ihop tillsammans miljoner andra existerar till oss märkbart vilket moln.

såsom regel skapas molnen inom samband tillsammans lodräta luftrörelser, likt exempelvis konvektion, atmosfär såsom tvingas ovan ett högre liggande terräng alternativt storskaliga luftrörelser inom samband tillsammans väderfronter.

Molnbildning existerar ett resultat från för att atmosfären existerar enstaka blandning från ämnen tillsammans med olika aggregationstillstånd.

Därför existerar detta ej bara jorden vilket besitter moln, utan flera himlakroppar tillsammans med atmosfär besitter detta. Beroende vid atmosfärens sammansättning samt temperatur kunna dem bestå från andra ämnen än dricksvatten. Även inom utrymmet mellan stjärnorna, inom detta således kallade interstellära mediet, förekommer därför kallade interstellära moln.

Molnvetenskapen existerar enstaka sektion från meteorologin. ett speciell kvist existerar molnfysik var man studera molnbildning samt andra fysikaliska aspekter från moln.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Molnens natur äger länge fascinerat samt gäckat människan. för att moln består från vätska besitter man begripet länge, samt för att molnen äger ett sektion inom vattnets kretslopp beskrevs från Aristoteles tid ^[3] samt den kinesiske filosofen Wang Chong beneath detta inledande århundradet ^[4] dock detta äger varit svårt för att förklara hur dem nyckfullt bildas samt försvinner, deras varierande färger samt olika optiska fenomen liksom dem frambringar.

Otto von Guericke lade fram tanken för att moln bestod från små vattenbubblor samt detta fanns vad dem flesta vetenskapsmän trodde ända fram mot mitten från talet.^[2] Den förste för att vetenskapligt visa för att moln bestod från små vattendroppar fanns Agustus Waller liksom använde spindelväv på grund av för att undersöka molndroppar inom mikroskop.^[5] Denna insamling konfirmerades senare från William Henry Dines samt Richard Assmann

En relativt vanlig missförstånd existerar för att moln består från vattenånga.

Ånga existerar dock ett osynlig gas.

Formen på ett moln beror dels på hur vindarna blåser och hur luften rör sig i höjdled

Huvudsakligen består moln från vattendroppar, iskristaller alternativt ett blandning från båda. Molndropparna inom en moln äger enstaka genomsnittsdiameter vid mellan 0,02 samt 0,03&#;mm.^[6] ett fåtal existerar större än 0,08&#;mm. Genomsnittsmolndroppen besitter ett gränshastighet från cirka enstaka cm per kort tid. inom Tabell 1^[7] sätts molndropparnas diameter samt gränshastighet inom relation mot några andra partiklar.

Vattenmassan inom en moln varierar mellan cirka 0,&#;g/m³ till cirrusmoln upp mot 3&#;g/m³ inom delar från en cumulonimbus.^[8] en stort cumulonimbusmoln tillsammans med ett radie vid 4&#;km, höjd vid 10&#;km samt vatteninnehåll vid 2&#;g/m³ äger ett vattenmassa vid enstaka miljon ton, vilket motsvarar enstaka 10&#;meter djup vatten tillsammans ett yta vid ett hektar.

tackar vare för att molnets volym existerar sålunda massiv, klarar luftströmmar inom samt beneath molnet för att hålla uppe dem små dropparna.

Molndroppar sprider detta synliga ljusetsvåglängder ungefär lika.^[9] Detta utför för att solbelysta delar från molnet återspeglar detta aktuella solljuset, detta önskar yttra vitt mitt vid dagen samt gult, apelsinfärg alternativt rött då solen står lågt vid sky.

Ljuset vilket når dem inre delarna från molnet blir ej lika starkt vid bas från för att ljus reflekteras försvunnen inom molnets yttre delar. Delar från molnet likt existerar inom skugga kommer därför genom kontrastverkan för att framstå vilket grå. vid enstaka helmulen dygn får molnen ett gråblå färg då även ett sektion från himlens färg återspeglas inom molnens färg.^[10] Regndroppar existerar ej lika verksamma spridare från ljus likt molndroppar, utan äger ett viss absorberande verkan.^[11] angående nederdelen från en moln existerar många mörkt skvallrar detta angående för att detta finns många regndroppar var samt för att detta snart är kapabel komma för att regna.

Vissa moln visar ibland sålunda kallad irisering, vilket ger pastellartade färger inom rosa, blått alternativt grönt. Irisering existerar en från flera ljusfenomen var moln existerar inblandade. Bland övriga ljusfenomen är kapabel nämnas krans, gloria, brockenspöke, halo samt skuggstrålar.

Meteorologen Emma Härenstam berättar i det här avsnittet av SMHI-podden om hur det kommer sig att vissa moln lyser på natten, hur högt upp dessa moln befinner sig, när på året de är som vanligast och varför hon tycker de kan kallas för rymdmoln

I en cumulonimbusmoln kunna olika delar från molnet ett fåtal olika elektrisk laddning, vilket förmå leda mot åska. detta finns flera teorier till hur dessa laddningsskillnader uppstår, dock den ledande mekanismen verkar involvera snöhagel likt kolliderar tillsammans med iskristaller liksom sedan separeras genom gravitationen samt producerar enstaka elektrisk dipol.^[12][13] rapport tillsammans med väderballonger visar dock för att en cumulonimbusmoln kunna äga fyra–sex lodräta zoner tillsammans olika laddning.^[14]

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika sätt för att kategorisera moln.

på denna plats nedan anges fyra klassificeringsmodeller liksom används mer alternativt mindre ofta. detta finns ytterligare indelningar, exempelvis genetisk indelning (hur molnen bildas).^[15]

WMO:s klassificering

[redigera | redigera wikitext]

World Meteorological Organization, WMO, besitter utvecklat ett kategorisering vilket bygger vid molnens utseende samt höjd mot molnbasen.

Denna många nyttja sortering utvecklades ursprungligen från den engelske meteorologenLuke Howard Howard inspirerades från Carl von Linnés terminologi samt systematik på grund av växter. Howards struktur äger sedan utvecklats vidare genom WMO dock flera från Howards grundidéer finns ännu kvar. Internationell Molnatlas, likt ges ut från WMO, äger ett utförlig skildring från klassificeringen.

Man urskiljer tio huvudmolnslag, även kallade molnsläkten. Huvudmolnslagen delas vidare upp inom arter. på grund av för att ytterligare förklara en moln kunna man även lägga mot specialformer, ytterligare kännetecken samt följemoln samt modermoln. Tabell 2^[16] nedan visar dem tio huvudmolnslagen. till respektive huvudmolnslag anges vilka arter, specialformer, ytterligare kännetecken samt följemoln liksom kunna finnas till huvudmolnslaget.

tillsammans modermoln avses ur vilka andra huvudmolnslag en visst huvudmolnslag förmå bildas. Bokstäverna inom fet skrivelse på grund av respektive namn anger dess förkortning, exempelvis förkortas Cirrocumulus Cc.

Huvudmolnslag Vetenskapligt namn (förkortning) Svenskt namn Definition	Molnarter	Specialformer	Ytterligare kännetecken samt följemoln	Modermoln (genitus)	Exempel
Höga moln
Cirrus (Ci), Fjädermoln Fristående moln inom struktur från vita, fina trådar alternativt även flak alternativt smala grupp, liksom existerar vita alternativt övervägande vita. Molnen kunna äga en med trådar (hårliknande) utseende, sidenglans alternativt uppvisa båda dessa kännetecken	fibratus uncinus spissatus castellanus floccus	intortus radiatus vertebratus duplicatus	mamma	Cirrocumulus Altocumulus Cumulonimbus	Fler bilder
Cirrocumulus (Cc), Makrillmoln Tunna, vita flak alternativt skikt från moln utan skuggor, sammansatta från många små korniga alternativt krusiga element, antingen sammansmälta alternativt fristående samt mer alternativt mindre regelbundet ordnade; flertalet molnelement besitter ett skenbar bredd från mindre än ett grad[17].	stratiformis lenticularis castellanus floccus	undulatus lacunosus	virga mamma	&#;	Fler bilder
Cirrostratus (Cs), Slöjmoln En transparent, vitaktig molnslöja från med trådar (hårliknande) alternativt glättat utseende, vilken helt alternativt delvis täcker sky samt vanligen förorsakar halofenomen. Moln är en mångfasetterad företeelse, men det finns ändå några typiska sätt som moln bildas på	fibratus nebulosus	duplicatus undulatus	(inga)	Cirrocumulus Cumulonimbus	Fler bilder
Medelhöga moln
Altocumulus (Ac), Böljemoln Vita, grå alternativt både vita samt grå flak alternativt skikt från moln, vanligen tillsammans med skuggor. Molnen existerar sammansatta från skivor, rundade massor alternativt rullar, vilka ibland mot ett sektion existerar trådiga alternativt oskarpa samt stundom smälter samman tillsammans med varandra; vanligen besitter flertalet från dem regelbundet strukturerade små molnelementen enstaka skenbar bredd från mellan en[17] samt fem grader[18] betraktat 30 grader ovan horisonten.	stratiformis lenticularis castellanus floccus	translucidus perlucidus opacus duplicatus undulatus radiatus lacunosus	virga mamma	Cumulus Cumulonimbus	Fler bilder
Altostratus (As), Skiktmoln Ett gråaktigt alternativt blåaktigt molnskikt alternativt molnlager liksom äger en strimmigt, med trådar alternativt jämnt utseende samt likt helt alternativt delvis täcker sky. Vissa partier existerar tillräckligt tunna till för att solen åtminstone svagt skall skymta likt genom matt kopp. Altostratus ger ej upphov mot halofenomen.	(inga)	translucidus opacus duplicatus undulatus radiatus	virga praecipitatio pannus mamma	Altocumulus Cumulonimbus	Fler bilder
Låga moln
Stratocumulus (Sc), Valkmoln Grå, vitaktiga alternativt både grå samt vitaktiga flak alternativt skikt från moln, såsom nästan ständigt uppvisar vissa mörka partier. Molnen existerar sammansatta från mosaikmönster, rundade massor alternativt rullar, likt ej existerar trådiga (bortsett ifrån virga) samt var dem enskilda molnelementen stundom sammansmälter tillsammans med varandra. Flertalet från dem regelbundet anordnade, små molnelementen äger enstaka skenbar bredd från mer än fem grader[18] betraktat 30 grader ovan horisonten.	stratiformis lenticularis castellanus	translucidus perlucidus opacus duplicatus undulatus radiatus lacunosus	mamma virga praecipitatio	Altostratus Nimbostratus Cumulus Cumulonimbus	Fler bilder
Stratus (St), Dimmoln Ett vanligen grått molnlager tillsammans med tämligen jämn undersida liksom förmå ge duggregn, isnålar alternativt kornsnö. Solens konturer existerar klart urskiljbara då den syns genom molnet. Stratus ger ej upphov mot halofenomen utom kanske nära många låga temperaturer. Ibland uppträder stratus inom form eller gestalt från sönderrivna molndelar.	nebulosus fractus	opacus translucidus undulatus	praecipitatio	Nimbostratus Cumulus Cumulonimbus	Fler bilder
Cumulus (Cu), Stackmoln Fristående moln, vanligen täta samt tillsammans med skarpa konturer. Molnen tillväxer lodrätt samt antar formen från kullar, kupoler alternativt en hög byggnad eller struktur, vilkas svällande övre delar ofta besitter blomkålsliknande struktur. dem solbelysta delarna från dessa moln existerar oftast skinande vita, medan basen existerar tämligen mörk samt nästan horisontell. Ibland kunna cumulusmolnen artikel sönderrivna. Som regel skapas molnen i samband med vertikala luftrörelser, som exempelvis konvektion, luft som tvingas över en högre liggande terräng eller storskaliga luftrörelser i samband med väderfronter	humilis mediocris congestus fractus	radiatus	pileus velum virga praecipitatio arcus pannus tuba	Altocumulus Stratocumulus	Fler bilder
Moln tillsammans med massiv vertikal utsträckning
Nimbostratus (Ns), Regn- alternativt snömolntäcke Ett grått, ofta mörkt molnlager, vars utseende besitter blivit diffust genom mer alternativt mindre ihållande nederbörd alternativt vit nederbörd, vilket inom dem flesta fall når marken. Molnlagret existerar alltigenom tätt nog till för att solen ej skall synas. beneath molnlagret förekommer ofta låga, trasiga moln, likt stundom sammansmälter tillsammans med detta.	(inga)	(inga)	praecipitatio virga pannus	Cumulus Cumulonimbus	Fler bilder
Cumulonimbus (Cb), Bymoln Tunga, täta moln tillsammans avsevärd vertikal mäktighet samt mot formen påminnande ifall fjäll alternativt väldiga en hög byggnad eller struktur. inom regel äger dem övre delarna åtminstone delvis ett glättad, trådig alternativt strimmig struktur samt existerar nästan ständigt avplattade. Denna sektion från molnet breder ofta ut sig inom struktur från en städ alternativt ett väldig plym. beneath molnbasen, såsom ofta existerar många mörk, förekommer ej sällan låga, sönderrivna moln likt ibland smälter samman tillsammans denna. Ur molnbasen faller nederbörd, stundom inom struktur från fallstrimmor vilket ej når marken (virga).	calvus capillatus	(inga)	praecipitatio virga pannus incus mamma pileus velum arcus tuba	Altocumulus Altostratus Nimbostratus Stratocumulus Cumulus	Fler bilder

WMO listar även enstaka rad molntyper likt ej faller in inom ovanstående kategorisering.

• Pärlemormoln, oftast mandelformade tillsammans med många kraftig irisering.
• Nattlysande moln, blåaktiga alternativt silverglänsande, ibland orangefärgade alternativt röda, såsom befinner sig inom vid cirka 80–86&#;km höjd inom mesosfären.
• Kondensationsstrimmor ("K-strimmor") efter flygplan
• Moln ifrån eldsvådor, bestående från förbränningsprodukter.
• Moln ifrån vulkanutbrott, huvudsakligen bestående från stoftpartiklar.
• Moln ifrån vattenfall.

Det florerar enstaka hel rad inofficiella molntyper liksom ej äger listats från WMO.

detta inkluderar mot modell stratosfärisk cirrostratus^[19] samt ultra-cirrus^[20] liksom befinner sig vid cirka 20&#;km höjd inom stratosfären. en annat modell existerar pyrocumulus vilket existerar cumulusliknande moln vilket uppstår inom samband tillsammans skogsbränder.

Nederbördsmoln

[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare enstaka indelning från moln baseras vid angående dem existerar nederbördsgivande alternativt ej.

detta existerar endast nimbostratus samt cumulonimbus såsom definitionsmässigt avger nederbörd. Dessa båda molns namn innehåller "nimbus" vilket vid latin förmå betyda antingen regnoväder alternativt moln.^[21][22] Luke Howards koncept tillsammans med för att nyttja nimbus såsom ett sektion från namnet fanns just för att påpeka för att dem existerar nederbördsgivande.

Nimbostratus skulle således utläsas liksom "regngivande stratus" samt cumulonimbus vilket "regngivande cumulus".

På andra sidan skalan finns cirrus, cirrocumulus, cirrostratus respektive altocumulus liksom inte någonsin ger nederbörd såsom når marken. Övriga huvudmolnslag är kapabel inom ovanliga fall ge nederbörd.

Tabell 3^[23] nedan anger vilka nederbördstyper samt några andra väderfenomen såsom olika huvudmolnslag förmå ge.

Huvudmolnslag	Nederbördsslag vilket huvudmolnslaget är kapabel ge											Andra fenomen
	Duggregn	Regn	Snöfall	Regnskur	Snöby	Kornsnö	Snöhagel	Ishagel	Iskorn	Småhagel	Isnålar	Virga	Halo	Regnbåge	Åska
Huvudmolnslag såsom inte någonsin ger nederbörd
Cirrus	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	&#;
Cirrocumulus	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	&#;	&#;
Cirrostratus	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	&#;
Altocumulus	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	X	X	&#;	&#;
Huvudmolnslag såsom ibland ger nederbörd
Altostratus	&#;	X	X	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	&#;	X	&#;	&#;	&#;
Stratocumulus	&#;	X	X	&#;	&#;	X	X	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	&#;	&#;
Stratus	X	&#;	X	&#;	&#;	X	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	X	&#;	&#;
Cumulus	&#;	&#;	&#;	X	&#;	&#;	X	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	X	&#;
Huvudmolnslag liksom ofta ger nederbörd
Nimbostratus	&#;	X	X	&#;	&#;	&#;	&#;	&#;	X	&#;	&#;	X	&#;	&#;	&#;
Cumulonimbus	&#;	X	X	X	X	&#;	X	X	X	X	&#;	X	&#;	X	X

Allmän form

[redigera | redigera wikitext]

Vidare förmå molnen uppdelas efter deras allmänna struktur.

Huvudsakligen skiljer man mellan:

• Cumuliforma moln, även kallade konvektiva moln, existerar stacklika moln tillsammans med övervägande vertikal utbredning. Hit räknas framförallt cumulus samt cumulonimbus. Även stratocumulus, altocumulus samt cirrocumulus räknas hit, dock anses äga viss stratiform karaktär.
• Stratiforma moln består från utbredda skikt alternativt flak.

  mot denna lag räknas stratus, nimbostratus, altostratus samt cirrostratus.

• Cirriforma moln består från endast iskristaller samt får enstaka fibrig struktur. Detta gäller inom inledande grabb cirrus, dock även cirrostratus samt cirrocumulus räknas ibland mot cirriforma moln. dem övre delarna från cumulonimbus tillsammans städ (incus) äger fibrig struktur samt sägs artikel cirriform.

Då WMO:s molnklassificering bland annat existerar baserad vid molnens utseende finns bland molnens arter samt specialformer flera andra molnformer namngivna.

likt modell kunna nämnas molnarten lenticularis likt används vid mandel- alternativt vågformade moln likt uppträder inom bergsområden alternativt inom övrigt inom samband tillsammans med stationära vågrörelser inom lufthavet. en annat modell existerar specialformen undulatus vilket ges mot moln likt visar en vågformigt mönster.

Fysikalisk indelning

[redigera | redigera wikitext]

Med fysikalisk indelning delar man in molnen efter om dem består vattendroppar alternativt iskristaller. Man skiljer vid tre olika typer.

• Varma moln, såsom existerar moln var temperaturen existerar mer än &#;°C. Dessa består inom princip uteslutande från vattendroppar.

  ett speciell lag från varma moln existerar dem sålunda kallade kolloidalt stabila molnen vilket består från små vattendroppar tillsammans små storleksskillnad. inom dessa moln förekommer koalescens endast inom små utsträckning samt vattendropparna ökar inom storlek enbart genom kondensation, vilket går relativt långsamt.

• Moln såsom består från både vattendroppar samt iskristaller.

  på denna plats existerar temperaturen vanligen mellan &#;°C samt &#;°C. Dessa moln kallas kolloidalt instabila, då iskristallerna vid bas från Bergeronprocessen är kapabel växa vid bekostnad från vattendropparna samt därmed bli tunga nog för att börja forma nederbörd.

• Ismoln, alternativt nedisade moln, likt existerar moln liksom endast består från iskristaller.

  Dessa förekommer var lufttemperaturen existerar &#;°C alternativt kallare. Dimma såsom endast består från iskristaller kallas till frostdimma.

Moln tillsammans med massiv vertikal utsträckning, exempelvis en cumulusnimbusmoln, förmå äga varenda tre typerna inom identisk moln, tillsammans endast vattendroppar inom lägre delar, enstaka blandning från vattendroppar samt iskristaller inom mitten samt endast iskristaller inom toppen.

Observation

[redigera | redigera wikitext]

Att betrakta moln förmå göras vetenskapligt alternativt mer kontemplativt på grund av dess höga nöjes skull. på grund av väderobservatörer finns utarbetad modeller på grund av hur detta aktuella molntillståndet skall rapporteras. Även på grund av vanliga människor förmå molnen exempelvis avslöja enstaka annalkande väderfront.

ovan skalle taget existerar molnen ett betydelsefull markör på grund av vad likt på grund av stunden sker inom atmosfären. Molnens rörelsehastighet ger exempelvis ett god perception angående hastigheten hos dem luftskikt inom vilka dem uppträder.^[24] Tidigare ägde man speciell apparatur, därför kallade nefoskop, på grund av för att mäta molnens rörelsehastighet.

Molnen rör sig med vindens hastighet och på höga höjder kan det blåsa upp till m/s eller mer

en intressant nyttjande från moln existerar nära således kallad isblink, då molnen reflekterar ljus ifrån vit nederbörd samt fryst vatten, dock ej öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta nyttjades inom äldre tider nära utforskandet från nordvästpassagen.

Rapporter ifrån meteorologiska stationer

[redigera | redigera wikitext]

På enstaka meteorologisk hållplats görs molnobservationer klockan 7, 13 samt enstaka redovisning innehåller molnmängd, molnhöjd (höjd mot molnbas) samt molntillstånd inom tre höjdlägen.^[25] Den totala molnmängden anges inom åttondelar (oktas) var 0 betyder helt molnfritt samt 8 helt mulet.

Medelmolnigheten på grund av dagen får från medelvärdet från molnmängderna nära dem tre observationstillfällena. Siffran 9 används till situationer då molnmängden ej är kapabel anges, exempelvis nära dimma, sandstorm alternativt kraftigt snöfall.

När detta gäller molntillstånd specificerar WMO enstaka uppdelning från huvudmolnslagen inom tre nivåer, låga, medelhöga respektive höga moln, inom vilka molnen vanligen förekommer:

• C_L, låga moln: stratocumulus, stratus, cumulus samt cumulonimbus.

  Låga moln besitter molnbasen beneath 2 kilometer ovan marken.^[26]

• C_M, medelhöga moln: altocumulus, altostratus samt nimbostratus. Medelhöga moln äger molnbasen 2–4&#;km (polarområden), 2–7&#;km (mellanlatituder) alternativt 2–8&#;km (tropikerna) ovan marken.^[26]
• C_H, höga moln: cirrus, cirrocumulus samt cirrostratus.

  Höga moln äger molnbasen 3–8&#;km (polarområden), 5–13&#;km (mellanlatituder) alternativt 6–18&#;km (tropikerna) ovan marken.^[26]

Notera dock för att vissa molntyper ofta breder ut sig mot andra nivåer. Altostratus upp mot upphöjd nivå, nimbostratus mot nedsänkt alternativt upphöjd nivå samt cumulus samt cumulonimbus mot både medelhög samt upphöjd nivå.

Tillsammans tillsammans ett siffra mellan noll samt nio liksom anger molnens ställning eller tillstånd alternativt tillväxt inom respektive nivå får man fram enstaka kod liksom anger himlens tillstånd.^[27] Några modell är:

• C_L = 2&#;: Cumulus tillsammans med måttlig (cumulus mediocris) alternativt massiv vertikal utsträckning (cumulus congestus), vanligen tillsammans med utväxter inom form eller gestalt från kupoler alternativt en hög byggnad eller struktur.

  andra cumulus alternativt stratocumulus är kapabel även inträffa, varenda tillsammans basen inom identisk höjd.

• C_M = 6&#;: Altocumulus, liksom bildats genom utbredning från cumulus alternativt cumulonimbus.
• C_H = 0&#;: Inga cirrus, cirrocumulus alternativt cirrostratus.

En sky var samtliga dessa tre observationer gäller beskrivs alltså vilket C_L = 2, C_M = 6, C_H = 0.

Observation tillsammans med satellitbilder

[redigera | redigera wikitext]

Inom den sålunda kallade nefanalysen studera man storskaliga molnformationer via satellitbilder. Satellitbilderna ger särskilt värdefull data inom områden var observationer ifrån marken existerar sällsynta, såsom exempelvis ovan haven samt polarområdena.

Genom för att satellitbilderna ger data ifrån olika frekvenser kunna moln skiljas ifrån exempelvis is- samt snöytor. detta går mot samt tillsammans med för att utföra lätt sortering från molnen.^[25]Cloudsat existerar ett satellit vilket skickades upp inom april inom avsikt för att mäta attribut hos moln till för att försöka förstå molnens roll inom den globala uppvärmningen.

Molnskådning

[redigera | redigera wikitext]

Molnskådning (engelska: Cloud spotting) existerar enstaka handling likt vid senare period ökat markant^[28], exempelvis inom Storbritannien. en indikator vid detta existerar intresseföreningen The Cloud Appreciation gemenskap tillsammans med närmare 20&#; medlemmar, liksom arbetar på grund av för att moln skall uppskattas.

Detta vilket enstaka jämvikt mot för att moln betraktas vilket en hinder på grund av enstaka fulländad sommardag, alternativt inom metaforer vilket "orosmoln".

Utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Bildning

[redigera | redigera wikitext]

Bildning från molndroppar

[redigera | redigera wikitext]

Molndroppar bildas ur fuktig atmosfär.

Principiellt gäller för att då den relativa fuktigheten existerar ovan &#;% förändras fler vattenmolekyler ifrån gas mot vätska än vice versa samt blir därför ett förutsättning på grund av för att kondensation skall inträffa. Kondensation inom atmosfär kompliceras från den sålunda kallade krökningseffekten. ett många små vattendroppe besitter kraftigt krökt yta, vilket fullfölja för att vattenmolekylerna nära ytan besitter färre grannar för att dela sina vätebindningar tillsammans.

Den sammanhållande kraften blir mindre samt leder enkel mot för att droppen upplöses. Detta fullfölja för att luften måste äga ett relativ luftfuktighet vid cirka –&#;% till för att molndroppar skall bildas spontant.^[29]

Bildningen från molndroppar förenklas avsevärt ifall detta finns resurs mot sålunda kallade partiklar som vatten kondenserar på vid vilka vattenångan är kapabel kondensera.

Vissa partiklar som vatten kondenserar på existerar hygroskopiska samt på grund av dessa är kapabel kondensation börja då den relativa fuktigheten existerar beneath &#;%. en modell existerar magnesiumklorid, liksom då detta agerar kondensationskärna förmå ge kondensation redan nära cirka 70&#;% relativ fuktighet. Denna sålunda kallade lösningseffekt hos hygroskopiska partiklar som vatten kondenserar på motverkar krökningseffekten samt förenklar därmed bildningen från molndroppar.

Ju kallare luften existerar desto mindre mängd vattenånga förmå den hålla. detta fullfölja för att man förmå kall luft en luftpaket, tillsammans konstant mängd vattenånga, tills kondensation sker. Den temperatur då detta sker kallas daggpunktstemperaturen. Då existerar den relativa luftfuktigheten &#;% samt molndroppar äger massiv chans för att bildas. inom naturen kunna sådan kylning ske vid olika sätt.

Exempelvis är kapabel detta ske vid klara nätter tillsammans upphöjd strålning då marken kyls, vilket inom sin tur är kapabel kall luft luften närmast marken likt sedan samlas inom lägre liggande terräng samt således kallad strålningsdimma kunna bildas var. en annat sätt existerar då varm samt fuktig atmosfär tvingas in ovan en områden var underlaget existerar kallt, vilket är kapabel leda mot för att advektionsdimma bildas.

Den mest effektiv kylningen från atmosfär inom naturen sker emellertid då en luftpaket hävs inom atmosfären. Hävningen fullfölja nämligen för att trycket inom luftpaketet reducerar samt detta kyls adiabatiskt. Den nivå dit vilket luftpaketet måste hävas, till för att den relativa luftfuktigheten skall bli &#;%, kallas kondensationsnivån samt detta existerar vid denna höjd likt molnen bildas.

Cumulusmolnens skiva undersida ligger vid identisk höjd likt kondensationsnivån. Hävningen från atmosfär förmå ske vid olika sätt:

• Hävning längs ett väderfront, då den överliggande varmare luften tvingas upp. Denna hävning ger upphov mot stratiforma moln.
• Orografisk hävning, då atmosfär strömmar mot enstaka höjd likt tvingar upp luften.

  Moln vilket bildas vid detta sätt kallas orografiska alternativt oreigena moln. Höjden behöver ej artikel speciellt upphöjd på grund av för att leda mot molnbildning. Mindre åsar samt kullar är kapabel ge utfall vid upp mot numeriskt värde kilometers höjd.^[30]

• Konvektion, vanligen vid bas från atmosfär vilket värms från markyta såsom värmts upp från solstrålning.

  Detta ger upphov mot cumuliforma moln.

• Konvergens, detta önskar yttra då vindar på grund av in atmosfär ifrån flera håll mot en lågtryckscentrum samt tvingar luften inom centrum för att stiga uppåt.
• Vid turbulens, exempelvis nära kraftiga vindar inom kombination tillsammans med instabil skiktning och/eller ojämn terräng.

I praktiken förekommer kombinationer från dessa hävningar.

Man pratar exempelvis ifall orografisk förstärkning, då ökad markhöjd förstärker andra hävningsmekanismer.

Bildning från iskristaller

[redigera | redigera wikitext]

Jämfört tillsammans med bildningen från molndroppar finns ej lika flera etablerade teorier på grund av hur iskristaller bildas inom atmosfären vilket kunna förklara dem observationer liksom gjorts.^[31] Man brukar skilja mellan tre olika sätt på grund av bildning, nämligen genom för att rent dricksvatten fryser (homogen nukleation), genom för att frysningen startar tillsammans med hjälp från enstaka främmande partikel (heterogen nukleation) samt genom sekundär bildning.

Eftersom molndropparna äger därför små volym sker spontan frysning från dessa ursprunglig nära enstaka lufttemperatur vid cirka &#;°C. Detta beror vid för att detta behövs för att vattenmolekylerna måste röra sig långsammare till för att öka chansen på grund av bildning från en isembryo inom ett små vattenvolym.^[32] noggrann vilket detta underlättar tillsammans med partiklar som vatten kondenserar på till för att forma vattendroppar underlättar detta tillsammans därför kallade iskärnor till för att forma iskristaller.

Det är uppglidning utmed fronter eller höjder, konvektion och turbulent omblandning

ett lämplig iskärna äger ett struktur likt liknar iskristallmönstret samt kunna utgöra detta embryo mot isstruktor liksom behövs på grund av isbildning. tillsammans med iskärnor kunna iskristaller bildas nära högre temperatur än &#;°C.

Det finns flera processer på grund av hur iskärnorna medverkar mot bildningen från iskristaller.

från denna anledning skiljer man vid fryskärnor samt sublimationskärnor. Fryskärnor existerar iskärnor liksom påverkar ett vattendroppe för att frysa. Detta förmå ske vid flera sätt, exempelvis genom för att fryskärnan upptas från vattendroppen. en annat sätt existerar genom för att fryskärnan tangerar vattendroppens yta.

Exempelvis påverkar vulkanisk rester efter förbränning enstaka vattendroppe för att frysa nära högre temperatur genom för att tangera ytan jämfört tillsammans med för att den upptas från droppen.^[33] en tredjeplats sätt existerar fryskärnor vilket ursprunglig får vattenånga för att kondensera samt sedan för att frysa. Sublimationskärnor^[34] existerar iskärnor liksom får vattenånga för att direkt för att övergå mot fryst vatten, utan för att existera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom vätskeform däremellan, därför kallad deposition.^[35]

De små is- samt snöstrukturer likt byggs upp inne inom en moln förmå splittras samt vid detta sätt ge upphov mot fler partiklar vid vilka is- samt snöbildningen kunna gå vidare.

Detta existerar en modell vid enstaka sekundär bildning. enstaka sådan process beskrevs från Hallett samt Mossop inom mitten vid talet samt brukar kallas till Hallett-Mossops process var fallande snöhagel krockar tillsammans molndroppar samt på det sättet splittras.

Omvandling

[redigera | redigera wikitext]

Efter molnens tillblivelse sker många ofta ett tillväxt var moln förändras ifrån ett sort mot enstaka ytterligare, alternativt ersätts från andra moln.

Moln rör sig vanligen med vindens hastighet vilket innebär att de kan stå stilla när det inte blåser eller röra sig snabbt vid stark vind

Man bör notera för att vid molnpartikelnivå existerar tillståndet inom en moln ej statiskt, då molndroppar kontinuerligt försvinner genom avdunstning samt skapas. Storlekstillväxt från molndroppar samt iskristaller sker huvudsakligen genom numeriskt värde processer, koalescens samt Bergeronprocessen, likt är kapabel förklara varför molndroppar samt iskristaller är kapabel öka cirka ett miljon gånger inom volym samt forma därför stora partiklar för att deras massa förmå motarbeta uppåtvindarna inom samt beneath molnet samt forma nederbörd.

Uppåtvindar nära konvektion existerar flera meter per kort tid, inom tropikerna upp mot 40&#;m/s. nära fronter existerar uppvindarna svagare, inom ett varmfront inom storleksordningen 10&#;cm/s, inom ett kallfront betydligt mer.^[36]

Konvektiva moln besitter ett typisk dygnsrytm. då solen börjar värma upp marken bildas vid förmiddag tunna lätta moln, sålunda kallade cumulus humilis.

Dessa växer sedan mot samt bildar inledningsvis cumulus mediocris, vilket existerar ungefär lika höga liksom dem existerar breda, samt sedan cumulus tillsammans med starkt uppåtväxande form eller gestalt, sålunda kallade cumulus congestus. Mot eftermiddagen kunna cumulsmolnet förlora sin skarpa kontur inom övre delarna samt förändras då mot för att bli en cumulonimbus vilket ofta ger nederbörd inom form eller gestalt från regnskurar alternativt snöbyar.

Molnet upplöses fram mot kvällstid tillsammans med start nerifrån samt cumulonimbusmolnets övre delar förmå bli kvar inom struktur högt liggande dock relativt tjocka cirrus spissatus.

Konvektion kunna även inträffa vid högre höjd samt förmå förklara hur exempelvis altostratus är kapabel övergå mot altocumulus. Övre delarna från altostratus kyls genom för att molnet ger ifrån sig infraröd strålning samtidigt liksom molnets undersida värms från för att detta tar emot terrestrisk strålning.

Detta status existerar instabilt vilket leder mot för att små konvektionsceller uppstår inom molnet samt ger upphov mot områden tillsammans hävning samt däremellan sänkning. var luften sänks löses molnet upp samt kvar blir molnelement var luften hävs. Cirrocumulus samt stratocumulus förmå uppstå vid identisk sätt ur cirrostratus respektive stratus.^[37]

Molnens uppträdande inom samband tillsammans med fronter följer ofta en mönster, vilket existerar särskilt klart till varmfronter.

detta börjar tillsammans med cirrusmoln såsom breder ut sig allt mer samt ersätts tillsammans cirrostratus. Sedan blir molnen grövre samt altostratusmolnen ersätter cirrostratus. enkel dock ihållande nederbörd förmå idag börja falla, likt blir allt kraftigare allteftersom altostratusmolnen ger lokal på grund av nimbustratus. Nederbörden håller ofta inom sig inom flera timmar.

Förvandlingen tar liksom regel upp mot solens tid.

I kallfrontsfallet uppträder ej molnen lika regelbundet. ett ytterligare skillnad existerar för att nederbörden uppstår före för att kallfronten anländer vid marknivå samt ej efter, såsom till varmfronter. dem ofta nederbördsgivande molnen inom kallfrontens framkant existerar cumulus congestus, cumulonimbus alternativt nimbostratus.

Dessa föregås samt efterföljs från mindre cumulus, altocumulus, altostratus och/eller cirrus. Molnförvandlingen existerar ofta ovan vid några timmar.

Upplösning

[redigera | redigera wikitext]

Då hävning existerar den huvudsakliga orsaken mot molnbildning förmå självklart detta motsatta, sänkning från molnen, ske tillsammans resultat för att molnen upplöses.

Sänkning från atmosfär utför för att luften värms adiabatiskt samt temperaturen därmed går ovan daggpunktstemperaturen vilket leder mot vattnet ifrån molndropparna avdunstar samt molnet försvinner. ett sådan sänkning förmå ske genom för att en högtryck bildas. identisk sak sker även vid läsidan från höjd.

Ett annat skäl mot för att moln löses upp existerar för att molndroppar och/eller iskristaller avgår ifrån molnet genom nederbörd.

Roll inom naturen

[redigera | redigera wikitext]

Molnen agerar ett betydande roll inom naturen ur flera aspekter. inom vattnets kretslopp förändras vätska mot vattenånga inom atmosfären genom evapotranspiration. Vattenångan komprimera sedan mot moln likt genom nederbörd återför dricksvatten mot jordytan. denna plats existerar molnens förmåga för att avge dricksvatten inom form eller gestalt från nederbörd betydande.

Visserligen förmå enstaka sektion från luftens vattenånga direkt återföras mot marken genom dagg samt frost, dock inom jämförelse tillsammans med hur många en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom återförs tillsammans nederbörd existerar detta bidrag många litet.

En ytterligare betydelsefull roll äger molnen inom jordens energibudget. Molnen påverkar lufttemperaturen, både på grund av stunden samt inom en klimatperspektiv.

detta noteras exempelvis vid dagen då solen går inom moln, då blir detta genast märkbart kallare. Molnen reflekterar den terrestriska strålningen vilket utför för att detta existerar många kallare vid natten då detta existerar uppenbart jämfört tillsammans ifall detta existerar mulet. Dessa effekter blir särskilt tydliga inom öknar, var den genomsnittliga molnigheten existerar små.

inom öknar får man en klimat var temperaturskillnaden mellan ljus samt mörker existerar massiv.

Moln reflekterar internationellt sett inom medelvärde cirka 20&#;% från den inkommande solstrålningen, samtidigt liksom dem absorberar 3&#;%.^[38] Skillnaden mellan olika molntyper existerar dock massiv. Höga, tunna cirrusmoln släpper igenom relativt många från solstrålningen, medan tjocka cumulonimbus reflekterar relativt många solstrålning.

Inom meteorologi anger albedo förhållandet mellan genomtänkt samt infallande solstrålning. Cirrusstratusmoln äger en albedo vid mellan 0,4 samt 0,5, stratocumulus cirka 0,6 samt cumulonimbus 0,9.^[38]

Moln absorberar ett sektion från den terrestriska strålningen såsom sedan emitteras, både ut inom rymden samt igen mot jorden.^[39] Även denna plats skiljer sig effekten tillsammans med avseende vid molntyp.

Cirrusmoln existerar kalla samt emitterar därför mindre strålning ut inom rymden jämfört tillsammans molnfri atmosfär. Detta tillsammans tillsammans med dess låga albedo fullfölja för att cirrusmoln äger värmande inverkan vid lufttemperaturen. Stratocumulus emitterar ungefär lika många strålning mot rymden vilket molnfri atmosfär samt då albedon existerar upphöjd får stratocumulus enstaka kylande inverkan.

dem djupa cumulonimbusmolnen, slutligen, reflekterar många från både solstrålning samt den terrestriska strålningen. Den totala effekten blir jämförbar tillsammans molnfri atmosfär samt effekten vid lufttemperaturen blir neutral.

Den terrestriska strålningen kunna studsa fram samt tillbaka mellan molnen samt jordytan flera gånger. Detta tillsammans tillsammans med faktum för att olika moln påverkar lufttemperaturen vid olika sätt utför för att detta existerar väldigt svårt för att förutse vilken global inflytande enstaka förändring från molnigheten kommer för att ett fåtal.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

På jorden

[redigera | redigera wikitext]

Vertikalt sett förekommer moln huvudsakligen inom den nedersta delen från jordens atmosfär, inom atmosfärslager. Undantagen existerar höga cirrus samt pärlemormoln liksom befinner sig inom stratosfären samt nattlysande moln likt finns inom mesosfären nära mesopausen.

Den genomsnittliga årliga molnigheten till jorden existerar ännu ej noggrant bestämd. till januari samt juli täcks inom medelvärde 59&#;% från jordytan från moln.^[40] Sett ovan all året förekommer den lägsta molnigheten inom Sahara samt inom öknen vid Arabiska halvön, samt ovan Sydpolen. Högsta molnigheten förekommer inom Antarktiska oceanen samt inom dem norra delarna från Atlanten samt Stilla havet.^[41] ovan året förekommer stora variationer.

Exempelvis existerar molnigheten cirka 80&#;% beneath juli ovan dem delar från Indien likt drabbas från monsunen.

Utomjordiska moln

[redigera | redigera wikitext]

I solsystemet besitter flera planeter alternativt månar tillsammans med atmosfär även moln. vid venus består molnen från små faller i små droppar från svaveldioxid blandat tillsammans med klorgas samt fluorföreningar.^[42] vid Mars existerar moln vanliga,^[43] ofta inom form eller gestalt från höga tunna moln från is.^[44]Jupiter samt saturnus äger en yttre molntäcke bestående från ammoniak, en mellanliggande lager från ammoniumhydrosulfid samt en inre sovöverdrag tillsammans med moln från vatten.^[45][46]Uranus samt Neptunus äger atmosfärer vilket domineras från metanmoln.^[47][48] Molnen vid Neptunus liknar cirrusmolnen (fjädermolnen) vid jorden dock ändrar struktur oerhört fort.^[49]

Saturnus satellit Titan besitter moln likt man tror består från flytande metan.

Cassini-Huygens projektet besitter demonstrerat vid bevis till enstaka vätskecykel vid Titan, tillsammans sjöar från metan nära polerna samt flytande metanåar.^[50][51][52]

Moln inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Bildligt besitter moln inom detta svenska språket framförallt numeriskt värde betydelser, dels vilket en indikator vid bekymmer alternativt oro samt dels liksom lycka, ifall man befinner sig vid alternativt bland dem.

detta förra är kapabel exemplifieras inom en mening likt orosmoln alternativt idiometvarje moln besitter ett silverkant tillsammans vilket man avser för att detta finns ett ljusning inom varenda bedrövelse.^[53] såsom modell på grund av detta senare finns formulering likt för att sväva bland molnen (vara lycklig) alternativt sväva vid rosa moln (vara kär).

Inom tro avbildas ofta gudar dock framförallt änglar sittande bland moln. Klassisk existerar bilden vid enstaka små ängel vilket sitter vid en moln tillsammans handen beneath hakan samt drömmande tittar försvunnen.

Efter för att Luke Howard ägde publicerat sin molnklassificering inom start från talet inspirerade han den samtida romantikens