Hur många växter lever i öknen
Öken
Öken existerar en landområde tillsammans många sparsam nederbörd samt ofta upphöjd avdunstning likt på det sättet besitter ingen alternativt många sparsamt tillsammans växtlighet. vilt samt växter inom öknen existerar ofta starkt inriktade samt måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite vätska alternativt ojämn passage mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Öknar finns nära jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster samt inom områden tillsammans regnskugga. Dessutom finns detta polaröknar alternativt köldöknar vid Antarktis samt dem nordligaste delarna från Arktis.[1]
Ökentyper
[redigera | redigera wikitext]Öknar klassificeras vid enstaka rad olika sätt vilket exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd samt avdunstning.
Det kan vara hur mycket ljus och regn det är, men även temperatur, vind och pH-värde spelar rollVegetation: Öknarna utmärks från sparsam alternativt ingen växtlighet alls. Områden tillsammans sammanhängande växtlighet är kapabel istället kallas halvöken. då enstaka öken förändras mot stäpp alternativt savann existerar otydligt. Gobiöknen inom Asien exempelvis existerar ur en ekologiskt hänseende närmast enstaka stäpp samt öken inom södra Afrika kunna betraktas vilket ett torr savann samt båda betraktas i enlighet med nyare kategorisering vilket halvöknar.
Norr samt söder ifall Saharaöknen finns bälten från halvöken, detta södra kallas Sahel.[1][2]
Landskapstyp: Öknarnas landskap existerar format från detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom flödar beneath dem sällsynta samt ofta kraftiga regnen, vinderosion, vittring, solsprängning, saltsprängning samt (i köldöknar) köldsprängning.
Öknar är kapabel tillsammans med ett arabisk sortering indelas inom tre typer: klippöken (hammadda), sten- samt grusöken (reg alternativt serir) samt sandöken (erg).[3]
Sandöken, Sahara
Stenöken, Sahara
Klippöken, Chihuahuan
Temperatur:Heta öknar äger varmaste månaden medeltemperaturer ovan 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 30 °C.
Varma öknar äger varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 20 °C.
Svala öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 20 °C samt kallaste månaden mellan 0 samt 10 °C.
Kalla öknar (köldöknar) äger varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden beneath 0 °C.[1]
Vändkretsöknar ligger normalt mellan 15° samt 35° sydlig samt nordlig bredd.
Det som avgör vilka djur och växter det finns inom ett ekosystem är olika miljöfaktorer (väderfaktorer eller markens förutsättningar)Luftmassornas rörelse runt ekvatorn skapar sjunkande atmosfär runt vändkretsarna vilket antingen strömmar mot ekvatorn alternativt mot polerna. Den sjunkande luften skapar en klimat vilket utmärks från permanenta högtryck likt inom sin tur ger upphov mot öknar. Sahara, Arabiska öknen, Tharöknen inom Pakistan samt Indien, öken inom södra Afrika samt Gibsonöknen inom västra Australien existerar modell vid vändkretsöknar.[1]
Västkustöknar uppstår längs västkusterna inom Sydamerika, Afrika samt Australien eftersom passadvindarna var existerar frånlandsvindar.
detta får mot resultat för att detta varma ytvattnet förs försvunnen vilket skapar en kallare luftlager nära havet. Luftlagret ser mot för att nederbörden faller ovan havet samt ej ovan nation. Däremot förmå dimbankar driva in ovan nation samt då faller dagg inom ökenområdet. inom Namiböknen såsom antas existera världens äldsta öken finns arter såsom specialiserat sig vid för att ta grabb ifall daggen.
Atacamaöknen vilket existerar världens maximalt regnfattiga region, existerar även ett västkustöken.[1][4]
Regnskuggeöknar finns inom områden liksom ligger antingen inom skuggan från bergskedjor alternativt långt inne vid ett kontinent. Luften vilket når dessa områden besitter redan avgett detta mesta från sin fuktighet antingen ovan den blockerande bergskedjan alternativt ovan kustlandet på grund av områden långt ifrån landremsa vid havet.
Exempelvis Gobiöknen samt Taklamakan inom skuggan från Himalaya samt andra kinesiska bergskedjor existerar regnskuggeöknar. I Nordamerika ligger öken- alternativt halvökenområden inom regnskugga väster ifall Klippiga bergen samt öster alternativt söder ifall Sierra Nevada.[1]
Köldöknar alternativt polaröknar finns vid Antarktis samt Arktis samt består från permafrost, snöfält samt glaciärer likt smälter obetydlig beneath sommaren.[5] Den största sammanhängande köldöknen finns vid norra Grönland.[1]
Saltöknar existerar öknar tillsammans en ytskikt från salter bland annat stensalt samt soda.
Saltet besitter ofta sugits upp ifrån djupare jordlager alternativt genom för att salthaltigt dricksvatten sänt in inom ett sänka utan avlopp vilket sen avdunstat samt lämnat kvar ett saltskorpa.
Hur lever växter i öknen? Växter och djur som lever i en öken har anpassat sig till det här extrema klimatetNormalt saknas växter inom saltöknar.[6]
Klimatet inom öknen
[redigera | redigera wikitext]Öknar kännetecknas från nedsänkt nederbörd samt, tillsammans med undantag till köldöknarna, upphöjd dagstemperatur samt massiv temperaturvariation ovan dygnet vid bas från den låga luftfuktigheten. inom region samt inom Death Valley äger uppemot 54,0 °C uppmätts.
Avdunstningen inom öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. till dem varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat samt stäppklimat nära 250 mm nederbörd per kalenderår, medan gränsen ligger betydligt lägre till dem kallare öknarna.[1][7]
Köppens klimatklassificering existerar den ledande klimatklassificeringen såsom baserar sig vid både temperatur samt nederbörd.
inom systemet inkluderas även växternas vattenbehov var en ökenklimat definieras från ett medelnederbörd vid mindre än hälften från växtlighetens behov.[1]
Landskapsformer
[redigera | redigera wikitext]På bas från dem stora temperaturvariationerna mellan ljus samt mörker samt vinter samt sommar utvidgas ständigt berggrunden samt lösmaterialet till för att sedan krympa ihop igen vilket utför för att materialet utsätts till vittring (sol-, salt- samt även frostsprängning).
Kemisk vittring kunna även existera från innebörd, dock kemisk vittring kräver en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket fullfölja för att den oftast existerar från underordnad innebörd inom en ökenlandskap. inom sandöknen existerar sanddyner detta karaktäristiska inslaget samt dynerna kunna ett fåtal olika form eller gestalt samt storlek beroende vid hur vinden uppför sig.
Barkandynen existerar ett vanlig struktur från sanddyn formad såsom ett hästsko var ändarna pekar mot den ledande vindriktningen. tillsammans hjälp från enstaka ytterligare vindriktning är kapabel en änden förlängas samt då bildas enstaka längsgående seifdyn. andra dynformer existerar transversaldyner samt stjärndyner. inom Namiböknen finns världens högsta dyner såsom är kapabel existera därför höga såsom 300 meter.[1]
Barkandyner, Namiböknen
Seifdyner, Rub al-Khalil
Inselberg, Coloradoplatån
Wadi, Israel
Saltslätt, Namibia
Isolerade fjäll, inselberg, utvecklas genom för att ett floddal alternativt ett rämna utvidgas genom exempelvis ras alternativt ytterligare erosion.
Inselberg existerar ofta ganska stora, rektangulära samt besitter ett program yta vid toppen. då berget utsätts till fortsatt erosion blir detta allt mer oregelbundet samt mindre. mot slut finns bara enstaka mängd stora stenblock kvar. Den kringblåsande sanden inom öknarna slipar block samt klippor samt är kapabel då producera polerade ytor tillsammans olika mönster exempelvis fasetter vid bas från varierande vindriktningar.[1]
Även dricksvatten formar ökenlandskapet.
vid bas från för att marken inom huvudsak saknar växttäcke bildas snabbt vattenflöden vid markytan likt kunna leda mot erosion samt för att badlands bildas. nära nederbörd fylls uttorkade flodfåror, wadier, inom öknen snabbt tillsammans med dricksvatten samt bildar störtfloder likt till tillsammans sig småsten samt småsten på grund av för att sedan åter uttorkning upp.
gOfta ligger grundvattnet ytligt samt växt kunna nå grundvattnet längs den torra flodfåran. inom flera öknar saknas utflöde från dricksvatten samt vattnet hamnar inom interna sänkor inom landskap. Salter samlas inom dessa sänkor samt då vattnet dunstar fälls salter ut samt bildar saltslätter var bara salttåliga växter förmå klara sig.
Vanligen består avlagringarna från koksalt samt gips.[1] Saltslätt, playa, existerar enstaka från jordens plattaste landskap vilket normalt sluttar mindre än 20 centimeter per kilometer.[8]
Växter samt djur
[redigera | redigera wikitext]Med undantag på grund av dem kalla öknarna kunna öknar ofta äga en förhållandevis rikt växt samt djurliv.
vilt samt växter inom öknen måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite vätska alternativt ojämn resurs mot dricksvatten. Växtlighet är kapabel saknas helt inom klippöken, stenöken samt sandöken, alternativt bestå från ett fåtal samt starkt inriktade arter.[1]
Buskar tillsammans djupa rötter samt hårda ark förekommer ofta, särskilt inom klipp-, sten- samt grusöknar.
Den afrikanska welwitschian existerar en modell vid ett ökenväxt tillsammans utdragen pålrot. inom mer finfördelad mark förekommer kortlivade växter såsom växer upp samt blommar efter nederbörd på grund av för att sätta frön vilket ligger inom jorden inom väntan vid nästa nederbörd. Suckulenter besitter ofta små, köttiga växtdel, alternativt inga ark alls, tillsammans med tät kutikula samt erhålla samt nedsänkta klyvöppningar på grund av för att minska avdunstningen.
Växterna lagrar ofta vätska inom stammar, rötter, jordstammar alternativt lökar. Fleråriga växter skyddar sig mot betande vilt genom taggar alternativt bitter växtsaft. Kreosotbusken existerar enstaka nordamerikansk ökenväxt såsom förgiftar sin omgivning tillsammans med hjälp från sitt rotsystem till för att undvika konkurrens ifall dricksvatten samt näringsämnen.[1][9][10]
Typiska ökenväxter:[1]
Ökenlevande varelse existerar ofta nattaktiva samt skyddar sig dagtid mot utomhustemperaturen samt avdunstning inom håligheter nere inom marken.
dem dagaktiva djuren brukar hålla sig inom skuggan angående detta går alternativt gräver sig fram alldeles beneath markytan. flera varelse klarar sig vid den vätska likt finns inom födan bland annat genom för att äga extremt vattenfattig avföring.[1][11]
I klipp- samt stenöknar förmå vattenförrådet existera längre samt efter nederbörd förmå djurlivet existera rikt.
detta förmå existera gott ifall insekter liksom exempelvis inom Namiböknen är kapabel utnyttja fukten ifrån morgondimmorna. Insekterna blir att ge liv åt skorpioner, ödlor, ormar samt grodor.
Ökentyper och öknarnas utbredningÖknens fåglar existerar oftast frö- alternativt insektsätare samt äger oftast enstaka oansenlig fjäderdräkt såsom smälter in inom omgivningen. Vissa afrikanska flyghöns förmå transportera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom sina bröstfjädrar, samt hanen är kapabel flyga miltals till för att plocka upp eller ta vätska åt sina ungar. Gnagare samt jagare äger ofta stora öron både till för att lyssna bytesdjur samt erhålla enstaka snabbare avkylning.
inom öknarna finns hovdjur såsom antiloper, dromedarer samt halvåsna. Dromedarerna besitter införts från människan mot Afrika samt Australien.[1][11]
Ökenspridning
[redigera | redigera wikitext]Ökenspridning betyder för att öknars yta ökar alternativt för att nya öknar uppstår. Ökenspridning orsakas från människan såsom överanvänder jorden och/eller klimatförändringar.
Termen definierades från den franske botanisten samt ekologen André Aubréville (1897–1982) såsom då brukad mark blev öken likt enstaka resultat jorderosion orsakad från människan. denne grundade sina slutsatser vid studier han avslutat främst inom Afrika.[12]
Tidigare (år 2008) ansåg vissa vetenskapsman för att satellitmätningar visade ett viss förgröning från öknar efter enstaka längre period tillsammans uttorkning.
Deras tes plats för att bland annat massflytt ifrån landsbygd mot städer ägde givit landskap en situation för att återhämta sig samt för att koldioxidutsläppen ökat tillväxten.[13] Växter skadas dock från alltför höga temperaturer.
Öknar finns vid jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskuggaÖkenspridning sker idag vid samtliga kontinenter. inom Afrika besitter ökenarealen ökat 650 000 km2 dem senaste 50 år. Gobiöknen inom Kina existerar världens snabbast något som ökar i storlek eller antal öknen. beneath senare tid äger bränder bidragit mot ökenspridningen. Boskapshjordar likt betar anses bidra mot enstaka grundlig ökenspridning liksom skogsbruk utan återplantering.
Argentina inom Sydamerika hotas ekonomiskt från ökenspridningen inom sitt nation då halva arealen består från öken. Man tror för att klimatförändringarna förmå öka ökenspridningen tillsammans med 20 %. Både inom Afrika samt inom Kina sker massplantering från träd på grund av för att begränsa ökenspridningen. [14]
Lista ovan öknar
[redigera | redigera wikitext]Världens stora öknar:[1]
| Öken | Område | Area (km²) | Typ | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
| Antarktiska öknarna | Antarktis | 13 830 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden vilket oftast existerar snö- samt isfria |
| Sahara, inklusive Nubiska öknen samt Libyska öknen | Norra Afrika | 9 065 000 | Het | 70 % klipp- samt stenöken samt 30 % sandöken. |
| Arktis | Arktis | 2 600 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden vilket oftast existerar snö- samt isfria |
| Arabiska öknen, inklusive Rub al-Khali samt Nafud | Mellanöstern | 2 590 000 | Het | 25 % sandöken, omfattar även klipp-, grus- samt stenöken |
| Australiska öknarna, inklusive Stora Victoriaöknen samt Stora Sandöknen | Australien | 1 371 000 | Het | Sand, småsten samt stenöken tillsammans med växttäcke |
| Gobi | Centralasien | 1 295 000 | Sval | Sand- samt grusöken tillsammans med saltplayor samt stäpp tillsammans växttäcke. |
| Kalahari | Södra Afrika | 930 000 | Het | Sandslätter samt dyner tillsammans med buskar |
| Patagonien | Sydamerika | 670 000 | Sval | Grus- samt sandslätter |
| Syriska öknen | Mellanöstern | 520 000 | Het | |
| Great Basin | Nordamerika | 492 100 | Varm | Främst klipp- samt stenöken samt 1 % sandöken. |
| Chihuahuan | Nordamerika | 362 600 | Varm | Busköken alternativt buskstäpp |
| Karakum | Centralasien | 349 650 | Sval | 90 % sandöken samt resten klipp- samt stenöken samt saltplayor |
| Coloradoplatån | Nordamerika | 336 700 | Varm | Sedimentära bergarter tillsammans med platåberg.
|
| Sonoraöknen | Nordamerika | 311 000 | Het | Bergig öken |
| Kyzylkum | Centralasien | 297 850 | Sval | 50 % sandöken, Resten hårda lerslätter, klipp-, stenöken samt saltplayor. Öken: Ofruktbara områden där liv saknas eller endast finns i begränsad omfattning p |
| Taklamakan | Centralasien | 271 950 | Sval | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Iranska öknen | Mellanöstern | 259 000 | Varm | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Tharöknen | Asien | 253 300 | Het | 50 % sandöken samt dessutom grusslätter. |
| Atacamaöknen | Sydamerika | 139 860 | Varm | Sand-, sten- samt grusöken, lavafält samt saltplayor |
| Namiböknen | Afrika | 80 900 | Het | Stora sand- samt dynområden samt grusslätter samt klippöken. |
| Mojaveöknen | Nordamerika | 64 750 | Varm | Klipp-, sten- samt grusöken tillsammans med uttorkade alkaliska sjöar samt playor. |