fewwall.pages.dev









Hur länge har norska språket funnits

norska

norska,nationalspråk inom Norge samt modersmål till dem flesta norska medborgare (4,6 miljoner, 2022).


  • hur länge  äger norska språket funnits

  • Dessutom talas detta såsom modersmål från 59 000 inom landet, 47 000 inom USA, 16 000 inom land, 15 000 inom Storbritannien samt 49 000 inom andra länder,

    (42 från 263 ord)
    önskar ni ett fåtal passage mot bota artikeln?
    • Författare:
    • Mikael Parkvall
    • Björn Hagström

    Stavning samt uttal

    Här redovisas inom huvudsak endast ifrån svenska avvikande drag.

    (9 från 9 ord)

    Stavning

    Bokstäverna ä samt ö skrivs liksom inom danskan æ samt ø; c, x samt z undviks,

    (16 från 113 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Uttal: vokaler

    Långt samt betalkort a äger inom stort sett identisk ljudkvalitet, mellan [a] samt [ɑ].

    inom ett sektion engelska lånord uttalas bokstaven a vilket [ɛ] alternativt [æ]: bandy

    (27 från 191 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Uttal: konsonanter

    Dentalen d assimileras oftast tillsammans en föregående l alternativt n: kveld[kvɛl:], bånd[bɔn:] ’band’ etc.

    Likaså existerar d stumt efter r något som skett tidigare av

    (24 från 166 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Prosodi

    Betonad stavelse existerar utdragen, obetonad begränsad, dvs. liksom inom svenska. Norska besitter liksom svenska två

    (15 från 103 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Ordböjning samt syntax

    Fornspråkets rika böjningssystem äger förenklats, bruket från prepositioner äger tilltagit, ordföljden besitter blivit fastare, detta önskar yttra norskan besitter genomgått identisk tillväxt likt svenskan.

    Äldre bokmål ägde såsom danska endast numeriskt värde grammatiska genus: en

    (34 från 239 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Ordförrådet

    Ordförrådet inom norska existerar mot övervägande sektion detsamma vilket inom svenska

    (11 från 63 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Språkhistoria

    (1 från 1 ord)

    Den äldsta tiden

    Under vikingatiden inleddes ett rad genomgripande förändringar inom detta tungomål såsom dessförinnan antas äga varit inom stort sett ensartat inom land, Norge samt land.

    flera förändringar plats gemensamma till all språkområdet; inom andra fall ledde utvecklingen mot enstaka klyvning inom detta oss kallar östnordiska samt västnordiska. Karakteristiska skillnader orsakas från olika

    (51 från 360 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Den danska perioden, 1537–1814

    Den språksituation såsom rådde inom Norge nära den nya tidens start kom för att bestå inom 300 kalenderår.

    Skriftspråket

    (18 från 128 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Tiden närmast efter 1814

    Lösryckningen ifrån land 1814 medförde ingalunda någon omedelbar försvagning från detta danska språkets ställning.

    Norska (norska: norsk) är ett nordiskt språk som har stora dialektvariationer i talspråket och stora skillnader mellan olika standarder i skriftspråket

    Skriftspråket plats ännu gemensamt tillsammans med land, och

    (21 från 147 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Nationellt genombrott, 1840-talet

    Romantiken tillsammans dess starka inriktning vid detta egna landets saga samt folkkultur ledde

    (13 från 87 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Från danska mot dansk-norska

    Knudsen ansåg för att skriftspråket inom möjligaste mån skulle avspegla detta bildade allmänna talspråket, vilket enligt

    (15 från 104 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Ivar Aasen samt landsmålet

    Ivar Aasen ägde redan 1836 ett strategi på grund av enstaka revolutionerande språkreform: ifrån dem viktigaste landsdelarna borde insamlas mening samt grammatiska upplysningar, varefter lexikon samt grammatik skulle utarbetas liksom grundlag till en ”Hovedsprog”, varmed

    (33 från 234 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Två skriftspråk

    Med etableringen från landsmålet ägde Norge fått numeriskt värde skriftspråk, vilket ofrånkomligen ledde mot motsättningar samt ett utdragen samt tidvis häftig språkstrid.

    Motsättningarna plats dels från demografisk natur (land–stad), dels social (bondebefolkning–ämbetsmannaklass). till landsmålet innebar decennierna efter 1850 en

    (38 från 271 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    1900-talets språkreformer

    Den förnorskning från danskan inom Norge såsom börjat tillsammans med Wergeland samt fortsatt beneath bota 1800-talet ägde huvudsakligen gällt ordförrådet, inom mindre grad stavning samt ordböjning.

    beneath 1900-talet förde tre rättskrivningsreformer, 1907, 1917 samt 1938, successivt riksmålet allt längre ifrån danskan samt närmare norskt folkspråk.

    Det er vanleg å dele norsk språkhistorie inn i fire tidsperiodar, med glidande overgangar mellom periodane

    Reformerna fanns en utslag

    (48 från 340 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Efterkrigstiden

    De regler liksom fastslogs inom reformen 1938 vann ej allmänt gillande. Valfriheten samt dem flera radikala formerna – inom synnerhet dem flera diftongerna samt bestämd form eller gestalt femininum

    (27 från 189 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Modern norska

    Utmärkande till nutida norskt litteraturspråk existerar den stora variationen inom stil samt språkform.

    Mellan mot modell Sigurd Christiansens, Arnulf Øverlands, Johan Bojers samt Sigurd Hoels konservativa bokmål samt Olav Duuns samt Tarjei Vesaas dialektnära nynorska existerar spännvidden

    (37 från 263 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    Dialekter

    Dialekterna äger ständigt haft ett kraftfull ställning inom Norge samt åtnjuter relativt upphöjd prestige.

    Norska dialekter kunna indelas i

    (19 från 131 ord)
    • Författare:
    • Björn Hagström

    resultat ifall artikeln VisaStäng

    Medverkande

    • Björn Hagström
    • Mikael Parkvall

    Litteraturanvisning

    I.

    Dessutom talas det som modersmål av 59 000 i Sverige, 47 000 i USA, 16 000 i Danmark, 15 000 i Storbritannien samt 49 000 i andra länder, (42 av 263 ord)

    Aasen, Norsk Ordbog tillsammans dansk Forklaring (1873);

    O. Beito, Nynorsk grammatikk (1970);
    B. Berulfsen, Norsk grammatikk (1967);
    Hallfrid Christiansen, Norske dialekter 1–3 (1946–48);
    E. Haugen, Riksspråk og folkemål (norsk översättning 1969);
    A.

    1536–

    Hellevik m.fl., Norsk Ordbok: lexikon over detta norske folkemålet og detta nynorske skriftmålet (1966–);

    G. Indrebø, Norsk målsoga (1951);
    E.H. Jahr, Innhogg inom nyare norsk språkhistorie (1992);
    M.I. Landrø & B. Wangensteen, Bokmålsordboka (2:a upplagan 1993);
    A.

    I denne artikkelen vil vi utforske hvordan norsk har utviklet seg, fra sine tidlige røtter til dagens forskjellige former og dialekter

    Leitre m.fl., Språket vårt før og nå (3:e upplagan 1992);

    D.A. Seip, Norsk språkhistorie til omkring 1370 (2:a upplagan 1955);
    A. Torp & L.S. Vikør, Hovuddrag inom norsk språkhistorie (1993).
    Nationalencyklopedin,norska.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norska