Fakta om istiden för barn
Istid
Istid existerar ett period inom jordens bakgrund såsom kännetecknas från för att fryst vatten samt glaciärer nära polerna vuxit fram samt spridit sig mer internationellt mot resultat från en strängt klimat.[1] Termen kunna både syfta vid ett nedisning beneath tusentals tid (till modell Weichsel) samt enstaka längre tidsperiod tillsammans flera nedisningar (till modell Anderna-Saharaistiden).
Tidvis kunna medeltemperaturen inom landet beneath dessa istider äga varit 20 °C lägre än inom modern tid.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Tidiga istider
[redigera | redigera wikitext]Den äldsta kända istiden existerar Huronistiden på grund av cirka 2,4–2,1 miljarder tid sedan. Spår från stora inlandsisar hittar man inom struktur från isräfflor samt sediment likt besitter avlagrats inom samband tillsammans isavsmältningen, ex.
morän samt varvig lera.
En teori ifall för att all jorden besitter varit övertäckt från glaciärer beneath kryogenium på grund av ungefär 650 miljoner kalenderår sedan äger presenterats från vissa vetenskapsman likt förklaring vid varför man hittar flyttblock inom namibiska öknen.
Inlandsisens utbredning; röd Weichsel, gul Saale-istiden, blå ElsterTeorin benämns Snöbollsjorden, alternativt "Slaskjorden".[3]
Kvartära istider
[redigera | redigera wikitext]Under dem numeriskt värde senaste geologiska tidsperioderna (pleistocen samt holocen) besitter enstaka rad grundlig glaciärbildningar uppstått. dem senaste 1,8 miljoner år äger detta funnits sex större glaciationer vilket äger övertäckt Skandinavien (och delar från Tyskland), Alperna samt större delen från Nordamerika samt Brittiska öarna (se nedanstående schema).
Brittiska öarna äger en något olik schema, dock motsvarigheterna mot Eem samt Weichsel kallas till Ipswichian samt Devensian.
| Geologisk tidsperiod | Istid (Nordeuropa) | Istid (Alperna) | Istid (Nordamerika) | Tidsintervall (eller tid sedan periodens start kalenderår 2000) | |
| Holocen | Flandern | 10 000 | |||
| Pleistocen | Sen | Weichsel | Würm | Wisconsin | 110 000 |
| Eem | Reiss-Würm | Sangemon | 130 000 | ||
| Saale-istiden | Reiss | Illinoian | 240 000 | ||
| Mellan | Holstein | Mindel-Reiss | Yarmouth | 800 000 - 240 000 | |
| Elster | Mindel | Kansan | |||
| Cromer | Günz-Mindel | Aftonian | |||
| Menap | Günz | Nebraskan | |||
| Tidig | Waal | 1,8 milj - 800 000 | |||
| Eburon | |||||
| Tegelen | |||||
| Pre-tegelen | |||||
dem nordeuropeiska namnen existerar satta efter istidernas geografiska utsträckning, identisk sak gäller dem nordamerikanska.
Namnen inom Alperna existerar namn likt givits dem geologiska lager liksom motsvarar istiderna inom denna område. Anledningen mot för att holocen existerar tillsammans med inom tabellen existerar för att dem flesta experter existerar eniga angående för att den period oss befinner oss inom idag endast existerar enstaka mellanistid.
Weichsel existerar den period liksom populärt menas tillsammans termen "istiden".
| Kvartär Klimatskeden inom Norra Europa | ||
|---|---|---|
| Glacial / Interglacial | Stadial / Kron Syreisotopstadium, MIS | Tusental år sedan |
| Flandern (Holocen) värmetid MIS 1 | Subatlantisk tid | 2,6–0,0 |
| Subboreal tid | 5,8–2,6 | |
| Atlantisk tid | 9,0–5,8 | |
| Boreal tid | 9,9–9,0 | |
| Preboreal tid | 11,7–9,9 | |
| Weichsel istid | Yngre dryas | 13–11,7 |
| Alleröd | 14–13 | |
| Äldre dryas | 14 | |
| Bölling | 15–14 | |
| Äldsta dryas | 16–15 | |
| Weichsels huvudfas MIS 2 | 24–16 | |
| Mellersta Weichsel MIS 4–3 | 70–24 | |
| Odderade - MIS 5a | 80–70 | |
| Rederstall - MIS 5b | 90–80 | |
| Brörup - MIS 5c | 100–90 | |
| Herning - MIS 5d | 115–100 | |
| Eem | Eem - MIS 5e | 126–115 |
| Saale istid | Warthe - MIS 6 Drenthe - MIS 6 | 200–126 |
| Dömnitz - MIS 7 | 240–200 | |
| Fuhne - MIS 8 | 300–240 | |
| Holstein | MIS 9 | 320–300 |
| Elster | MIS 10 | 380–320 |
| Cromer | MIS 21–11 | 860–380 |
| Bavel | MIS 63–22 | 1800–860 |
| Menap | ||
| Waal | ||
| Eburon | ||
| Tegelen | MIS 103–64 | 2600–1800 |
| Pretegelen | ||
Uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Orsaken mot för att enstaka istid inträffar existerar variationer inom styrka inom dem solstrålar vilket träffar jorden, något vilket man då detta gäller mindre kalla perioder besitter kunnat knyta mot antalet solfläckar vid solen.
Naturen under den senaste istidenDen förste för att knyta istiderna mot dessa fenomen plats den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milanković vilket konstaterade detta 1938. detta behövs dock mer än minskad solfläcksaktivitet på grund av för att ett äkta istid skall uppträda samt den främsta orsaken existerar troligtvis variationer inom jordaxelns lutning, något såsom inträffar tillsammans med jämna mellanrum.
Man kunde tro för att detta existerar kalla vintrar liksom orsakar för att glaciärerna byggs upp. detta existerar dock snarare orsakat från somrarnas mindre längd, vilket utför för att vintersnön ej hinner smälta undan beneath sommaren.[4]
Den svenske gruvexperten Daniel Tilas (1712–1772) blev 1742 den förste likt la fram ett teori angående för att drivande isflak är kapabel äga transporterat flyttblock långa sträckor inom Skandinavien samt Baltikum.[5]
Spår efter istider
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^"Vad existerar ett istid?", Illustrerad Vetenskap 17 femte månaden i året 2021.
- ^"Klimatets förändringar ovan tiden", Sveriges geologiska rapport, läst 2014-05-22.
- ^"Snöbollsjorden", Nationalencyklopedin, läst 5 oktober 2022.
- ^”istider”. ne.se. Det finns också fina faktakort om djuren i filmen
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/istider. Läst 28 oktober 2018.
- ^Krüger, Tobias (2013). Discovering the Ice Ages. International Reception and Consequences for a Historical Understanding of Climate (German edition: Basel 2008). universitet. p. 47.
- ^Geografi A-kurs, Peter Östman, Olof Barrefors, Kalju Luksepp, sid 123-125, Liber AB, 2005 .
ISBN 91-21-21110-8