Vad är den äldsta kungliga blodlinjen
Svenska tronföljden
Den svenska tronföljden regleras inom successionsordningen, likt existerar enstaka från Sverigesgrundlagar.
Sverige har sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende av könTronföljden avgör ej bara vem vilket skall ta ovan tronen angående den regerande monarken avlider alternativt abdikerar, utan även vem likt tar nära vilket vikarierande statschef (tillfällig riksföreståndare) angående ordinarie statschef existerar sjuk, utomlands alternativt vid annat sätt hindrad för att utföra sina information.
Sverige besitter sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså för att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende från kön.
Successionsordningen reglerar för att därefter ärver monarkens äldre bror/syster samt äldre syskons små människor före yngre bror/syster samt yngre syskons unge, dvs primogenitur. vad såsom skall gälla angående enstaka svensk monark alternativt regerande drottning dör alternativt abdikerar samt detta ej finns någon tronföljare, regleras inom regeringsformen, såsom existerar ett ytterligare från Sveriges grundlagar.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Successionsordningens inledande paragraf stadgar att:
| ” | § 1. arvsrätt mot Sveriges tron tillkommer manliga samt kvinnliga efterkommande mot kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling inom korrekt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf.
Äldre bror/syster samt äldre syskons efterkommande äga därvid prioritet framför yngre bror/syster samt yngre syskons efterkommande. | „ |
| – team (1979:935) | ||
En grundlagsändring liksom började gälla 1 januari 1980 införde kvinnlig tronföljd - tidigare kunde enkom manliga efterkommande ärva. Detta innebar för att dåvarande kronprins Carl Philip blev siffra numeriskt värde inom successionsordningen, efter nya kronprinsessan Victoria.
Att monarkens äldre bror/syster och äldre syskons barn ärver före yngre bror/syster samt yngre syskons unge innebär exempelvis för att prinsessan Estelle ärver tronen före prins Carl Philip även angående kronprinsessan Victoria skulle omkomma.[1]
I samt tillsammans för att lagen skrevs angående 1980 omfattar den enbart Carl XVI Gustafs efterkommande, varför hans äldre systrar, Margaretha, Birgitta, Désirée samt Christina, samt deras ättlingar ej ingår inom tronföljden.[1][2]
Om tronföljare saknas
[redigera | redigera wikitext]Om regerande monark samt samtliga tronföljare i enlighet med gällande successionsordning dör alternativt avgår, skall riksdagen utse enstaka riksföreståndare vilket skall fullgöra statschefens data tills vidare.
Detta stadgas inom 5 kap.
Sedan Västerås arvförening år 1544 är Sverige en arvmonarki4 § 1 st. regeringsformen.
I 1809 års regeringsform, vilket plats inom kraft ifrån 1809 mot utgången från 1974, plats detta stadgat för att riksdagen skulle utse en nytt kungahus, angående detta befintliga kungahuset utslocknade. Någon sådan grundlagsfäst bestämmelse finns emellertid ej längre, utan detta förutsätts för att man får ta ställning mot detta framtida statsskicket ifall samt då den situationen skulle uppstå.
Nuvarande tronföljd
[redigera | redigera wikitext]Gäller sedan 26 mars 2021 då Prins Julian föddes.
Historiska tronföljdsordningar
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden utsågs dem svenska konungarna genom omröstning från menigheter tillsammans olika sammansättning. inledningsvis beneath Gustav Vasas mandatperiod infördes regler angående arvsrätt mot tronen.
Genom Västerås arvförening 1544 fastslogs ett tronföljdsordning vilket räknade tillsammans med arvsrätt endast till män samt genom män. vid riksdagen 1590 beslöts ett fräsch arvförening, 1590 års arvförening, vilken innebar för att arvsrätt vid kvinnolinjen kunde komma inom fråga ifall samtliga manslinjer dog ut. i enlighet med dem arvföreningar likt gällde beneath dem nästa hundra år plats arvsrätten tidvis begränsad mot män.
Vilka som var de första svenska kungarna är däremot inte möjligt att fastslåbeneath andra delar från identisk tidsperiod tillerkändes kvinnor ett understödjande arvsrätt. ifrån tid 1719, då Ulrika Eleonora valdes mot drottning, blev kvinnlig tronföljd utesluten. Genom 1810 års successionsordning bekräftades ett agnatisk, strikt manlig, tronföljdsordning på grund av efterkommande mot sedermera Karl XIV Johan samt vilket gällde mot 1980.[3]
Tidigare tronföljder
[redigera | redigera wikitext]I släktträden indikeras regerande monark alternativt drottning tillsammans kapitäler.
ifrån mamma/pappa mot unge går detta streck neråt vilket vinklas in mot motsats till vänster därför för att barnen existerar längre in vid raden. Siffrorna inom parentes anger ordningen inom tronföljden.
Monarkin i Sverige är en av de äldsta i världen och grundar sig på traditioner som sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tidenEnbart gemensamma avlidna anfäder, såsom beneath sin levnad ägde arvsrätt, mot dem nära tiden successionsberättigade nära liv inkluderas. Avlidna personer indikeras föregångna från en kors samt tillsammans lutande stil. Då framgår släktskapet på grund av tänkbara tronföljare liksom ej existerar avkomlingar mot den regerande monarken.
Ett kryss (X) framför ett individ betyder för att denne besitter uteslutits ur tronföljden.
Personer tillsammans med släktskap mot föregångare vid tronen (oavsett angående detta fanns nära alternativt avlägset), dock vars arvsrätt uteslutande byggde vid specifika riksdagsbeslut angående just den personen (exempelvis Karl X Gustav samt Adolf Fredrik), redovisas ej.
Under Gustav Vasa, 1523–1560
[redigera | redigera wikitext]1544
[redigera | redigera wikitext]1546
[redigera | redigera wikitext]Sten föds.
1547
[redigera | redigera wikitext]Sten avlider.
1550 – 4 oktober
[redigera | redigera wikitext]Karl föds.
Under Erik XIV, 1560–1569
[redigera | redigera wikitext]1560 – 29 september
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustav Vasa avlider.
1566 – 20 juni
[redigera | redigera wikitext]Sigismund föds.
Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef1568 – 28 januari
[redigera | redigera wikitext]Gustav föds.
Under Johan III, 1569–1592
[redigera | redigera wikitext]1569 – januari
[redigera | redigera wikitext]Ständerna fråndömer monark Erik XIV tillsammans med efterkommande tron samt arvsrätt.[4] Hertig Johan utropas såsom monark Johan III.
1583
[redigera | redigera wikitext]1587
[redigera | redigera wikitext]1589 – 18 april
[redigera | redigera wikitext]Johan föds.
1590 – 7 mars
[redigera | redigera wikitext]1590 års arvförening antas nära riksdagen 1590 inom huvudstaden. på denna plats vidhålls agnatisk tronföljd på grund av monark Johan III:s avkomlingar, tillsammans sekundogenitur på grund av hertig Karl samt hans manliga efterkommande, dock tillsammans med tillägget för att, ifall all manslinjen utgick samt arvingar från kvinnliga linje levde gick tronen ovan mot enstaka sådan.
Den "sinnessjuke" brodern Magnus, liksom saknade inomäktenskapliga ungar, uteslöts därmed ifrån tronföljden.[4]
Under Sigismund, 1592–1599
[redigera | redigera wikitext]1592 – 17 november
[redigera | redigera wikitext]Kung Johan III avlider.
1593 – 23 maj
[redigera | redigera wikitext]Anna Maria föds.
1594
[redigera | redigera wikitext]1595 – 9 juni
[redigera | redigera wikitext]Vladislav föds.
1596
[redigera | redigera wikitext]11 juni1597
[redigera | redigera wikitext]Katarina avlider.
1598
[redigera | redigera wikitext]I avsättningskriget led monark Sigismund en kritisk nederlag inom slaget nära Stångebro mot farbrodern Hertig Karl 25 september 1598.
Det äldsta existerande kungadömet är kungariket Kambodja, vars historia sträcker sig tillbaka till 68 eSigismund flydde dagarna efter mot sitt andra rike, Polsk-litauiska samväldet.
1599
[redigera | redigera wikitext]Under Karl IX, 1599/1603–1611
[redigera | redigera wikitext]1600
[redigera | redigera wikitext]På riksdagen 1600 inom Linköping noteras detta för att Sigismund ej svarat vid erbjudandet ifrån föregående tid, samt därefter beslutar ständerna för att erkänna Hertig Karl såsom monark samt för att exkludera framlidne monark Johan III:s katolska ättlingar ifrån tronföljden.[4] dock då Johan III:s yngre son, Hertig Johan, i enlighet med arvföreningen stod tronen närmare än riksföreståndaren samt ej fanns katolik, avböjde Hertig Karl än därför länge kungatiteln samt kommer för att gå vidare styra vilket riksföreståndare fram mot 22 mars 1604.[5] inom samband tillsammans med riksdagen äger Linköpings massaker lokal var riksföreståndaren utkräver att vedergälla något som upplevts som fel mot dem rådsherrar likt stött Sigismund.
1601 – 22 april
[redigera | redigera wikitext]Karl Filip föds.
1604 – 22 mars
[redigera | redigera wikitext]Vid riksdagen 1604 inom Norrköping, avsade sig monark Johan III:s andre son, Hertig Johan, sina krav mot tronen i enlighet med tidigare arvsförening samt ett nyskriven arvsförening (Norrköpings arvförening) var härefter monark Karl IX:s arvingar fick prioritet framför Hertig Johan beslutades.[5]
Under Gustav II Adolf, 1611–1632
[redigera | redigera wikitext]1611 – 30 oktober
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl IX avlider.
Tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar1615 – 11 juni
[redigera | redigera wikitext]Katarina gifter sig tillsammans med furste från främmande trosbekännelse, den reformerteJohan Kasimir från Pfalz-Zweibrücken, samt mister därmed arvsrätten mot tronen.[6]
1618
[redigera | redigera wikitext]1620 – 5 mars
[redigera | redigera wikitext]Karl Filip gifter sig inom hemlighet/25 januari1622, Karl Filip avlider[a]
1623 – 16 oktober
[redigera | redigera wikitext]Kristina Augusta föds.
21 september1624
[redigera | redigera wikitext]Kristina Augusta avlider.
1626 – 7 december
[redigera | redigera wikitext]Kristina föds.[7]
Under Kristina, 1632–1654
[redigera | redigera wikitext]1632 – 6 november
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustav II Adolf stupar inom slaget nära Lützen.[8]