Vad hette den franske kungen

Ludvig fru, Marie Antoinette slösade även många valuta vid juveler, hasardspel, klänningar samt fotbeklädnad – denna fick tillsammans med tiden öknamnet fru underskott. detta amerikanska människor vann sin frihet genom kriget, beneath tiden vilket den franska befolkningen blev fattigare.

Efter flera kalenderår från missväxt steg mjölpriserna vilket ledde mot bristande vid bakverk vilket fanns folkets viktigaste att födas. enstaka limpa bakverk kostade snart lika många vilket enstaka månadslön. Vintern 1788-89 fanns den kallaste vid ovan 90 kalenderår samt kölden inom kombination tillsammans med hungern gjorde människor revolterande. Kravaller bröt ut ovan bota land i västeuropa samt bagerier plundrades vid bakverk.

Samtidigt fanns landet vid väg in inom den sålunda kallade upplysningstiden samt författare vilket Francois Voltaire samt Jean-Jacques Rousseau förespråkade 'frihet, lika rättigheter samt individens styre ovan sitt eget öde'. Vetenskapen samt förnuftet började ifrågasätta den gamla traditionen angående klyftorna mellan fattig samt rik.

1789 - Revolutionen startar

Den 5 femte månaden i året sammankallade kungen generalständerna mot en sammanträde inom Versailles. detta plats då 175 kalenderår sedan dem senast varit samlade.

Adeln samt prästerna ägde cirka trehundra representanter fanns medan detta tredjeplats ståndet (folkets talesmän) ägde sexhundra.

Åsikterna gick starkt isär. detta välmående borgerskapet samt ett sektion adelsmän ville äga enstaka konstitutionell monarki. detta högre prästerskapet samt flertalet från dem övriga adelsmännen vägrade avstå ifrån några från sina privilegier. detta fanns bara bönderna samt arbetarna vilket plats intresserade från sociala reformer.

dem ville avskaffa ståndsprivilegierna samt ansåg för att samtliga skulle erlägga avgift efter rätt och jämlikhet grundläggande principer eller fundament. Kungen samt hovet ville ej äga några förändringar alls, dem önskade bara ett fåtal hjälp för att innehåll upp statskassan. Kungen försökte ett fåtal dem högre stånden för att börja erlägga avgift, vilket självklart ej fanns populärt.

Juni
Efter sex veckors diskuterande angående förhandlings- samt röstningsregler, tappade tredjeplats ståndet tålamodet samt förklarade sig, den 17 juni, till enstaka nationalförsamling. numeriskt värde dagar senare avgjorde prästerna (med små majoritet) för att förena sig tillsammans med tredjeplats ståndet.

Den 20 juni lät kungen utan orsak stänga Hôtel des Menus var nationalförsamlingen brukade mötas.

Församlingens president, astronomen jean Sylvain Bailly, flyttade då förhandlingarna mot detta privatägda Bollhuset istället, var dem identisk dygn högtidligt svor för att dem ej skulle skiljas förrän dem ägde utarbetat enstaka fransk grundlag. Detta äger gått mot historien liksom 'eden inom Bollhuset'.

Juli
inom start från juli 1789 började kungen dra trupper ifrån landsorten mot Versailles, samtidigt såsom detta gick rykten angående för att han skulle störta nationalförsamlingen.

inom identisk veva avskedade han den populära Jacques Necker (57) samt bildade ett statsmakt ur hovpartiet tillsammans Louis-Auguste le Tonnelier (baron dem Breteuil) såsom chef.

Befolkningen försvarade sig genom för att den 13 juli forma en nationalgarde var generalen samt markisen La Fayette (32) förde befälet. denne införde trikoloren (flagga) liksom bestod från Paris röda samt azurblå färger, tillsammans tillsammans kungens, Bourbones, vita.

Dagen efter (14 juli) bröt stormen lös, folkmassorna plundrade en vapenmagasin samt gick sedan mot anfall mot detta hatade kriminalitet Bastiljen, var även stadens krutlager fanns. Befälhavaren vid Bastiljen hette Bernard-René dem Launay samt han plats mot slut tvungen för att kapitulera, vilket ej hjälpte, han blev ändå misshandlad samt avlivad mot döds.

Under hans tid vid makten utkämpade Frankrike tre storkrig: Fransk-nederländska kriget, pfalziska tronföljdskriget och spanska tronföljdskriget

beneath stormningen föddes ett tradition, dem högg nämligen huvudet från Launay samt spetsade detta vid enstaka spets, likt dem sedan visade upp på grund av massorna. såsom enstaka tecken till segern ovan förtryck började män, kvinnor samt små människor för att riva Bastiljen tillsammans sina bara sker - berg till berg. Oroligheterna spred sig mot de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden var bönderna gick mot anfall mot herrgårdarna.

inom städerna bildade detta revolutionära borgerskapet förvaltningskommittéer samt upprättade nationalgarden. Adeln började lämna landet, samt ett från dem inledande vilket flydde fanns kungens personlig broder, greven från Artois - liksom senare blev fransk monark beneath namnet Karl X. Kungen backade mot slut till massornas påtryckningar samt den 17 juli återinsatte denne Jacques Necker.

Augusti
Den 27 augusti utfärdade nationalförsamlingen proklamationen ifall dem mänskliga samt medborgerliga rättigheterna, såsom fastslog individens omistliga riktig mot frihet, rättssäkerhet samt egendom, samt korrekt för att utföra uppror mot förtryck.

Den ålderdomliga klassindelningen avskaffades samt varenda människor skulle ses likt jämställda samt lika inför lagen.

varenda skulle även behärska söka vilka arbete dem ville, vilket fram mot dess endast varit adeln förunnat.

Proklamationen fanns en verk från La Fayette tillsammans med hjälp från detta amerikanska sändebudet Thomas Jefferson (som tolv kalenderår senare blev Amerikas president). Kungens inflytande minskade betydligt efter detta. Revolutionens indikator blev Frihet, lika rättigheter samt Broderskap.

Kungen godkände visserligen deklarationen, även angående han egen ej plats nämnd inom den, vilket betydde för att nationalförsamlingen inom praktiken tagit ovan makten.

Oktober
Svälten samt rykten ifall motrevolutionära kupplaner fick tusentals människor, maximalt fattiga kvinnor, för att den 5 oktober inom samlad trupp vandra mot Versailles (sans-culotternas tåg).

Dagen därpå trängde hopen in vid slottet samt började plundra salarna. Efter för att kungen ifrån ett balkong lovat följa tillsammans tillbaka mot Paris slog stämningen ifall samt återtåget blev en triumftåg till människor.

Vissa av drottning Marie-Antoinettes peruker var så höga att hon tvingades ta av sig peruken när hon färdades i en vagn med tak

Kungafamiljen fick slå sig ner inom Tuilerierna samt den 16 oktober flyttade nationalförsamlingen in inom slottets ridhus. Både kungafamiljen samt nationalförsamlingen fanns inom realiteten Parisarnas fångar.

vid förslag från biskopen från Autun, Charles Maurice dem Talleyrand, bestämde nationalförsamlingen den 2 november för att församlings frakt skulle beslagtas.

Den 22 månad godkändes enstaka team liksom dock ej fanns demokratisk. Befolkningen delades upp inom aktiva samt passiva medborgare. Bara dem aktiva (som skulle erlägga ett viss skatt) fick rösträtt (censusrösträtt). land i västeuropa delades även in inom åttiotre ungefär lika stora departement tillsammans med geografiskt betingade namn.

1790

Den 19 juni avskaffade nationalförsamlingen detta ärftliga adelskapet. dem adliga titlarna liksom markis samt greve fick ej längre användas, ej heller dem adliga släktnamnen, utan istället skulle dem gamla familjenamnen användas.

Juli
vid grund från detta konfiskerade kyrkogodset utfärdades sedlar, sålunda kallade assignater, vilket plats enstaka typ från värdepapper vid fast egendom, samt den 9 juli började godsen för att bjudas ut mot salg.

dem ägde en värde från cirka 3 miljarder livres.

Den 12 juli trädde ett fräsch kyrkoordning inom kraft, vilket innebar för att prästerna hädanefter blev statsavlönade ämbetsmän samt måste avlägga ed vid författningen, vilket hälften från varenda präster samt samtliga biskopar, utom fyra, vägrade utföra. dem såsom vägrade avskedades. Påven Pius oss protesterade mot kyrkoordningen (1791) samt bannlyste dem vilket godtagit den.

Nationalförsamlingen ändrade vid flera saker, dock slaveriet avskaffades ej utan var hänvisade dem mot den 'okränkbara äganderätten'.

Den 14 juli firades årsdagen från Bastiljens stormning samt ifrån den dagen existerar 14 juli Frankrikes nationaldag. Kungen hävdade flera gånger för att han godtagit revolutionens idéer. detta fanns dock bara ett skenmanöver, denne plats många religiös samt retade sig vid den nya kyrkoordningen.

Franska revolutionen

inom hemlighet höll denne förbindelse tillsammans med människor inom utlandet samt han tänkte flyga eller fly undan sålunda fort denne fick tillfälle.
inom september återvände Jacques Necker mot sin brev.

Advokaten Maximilien dem Robespierre talade ofta inför församlingen samt inom Jakobinklubben var denne plats chef. denne fordrade ökad frihet till pressen, vilket länge tystats ner från den gamla regimen.

inom spetsen på grund av pressfriheten gick tidningen L´ami ni peuple (Folkets vän) vilket startats från före detta läkaren jean Paul Marat, likt föraktade hovets utsvävningar samt attackerade dem inom sin periodika samt var denne även hetsade befolkningen för att utföra något åt orättvisorna inom samhället. Marat plats tillsammans inom Cordelierklubben liksom nedsänkt inom distriktet Cordelier samt såsom leddes från advokaterna Georges Jacques Danton samt Camille Desmoulins.

1791

inom start från året bröt grundlig strejker ut, särskilt bland byggnadsarbetarna. Nationalförsamlingen avgjorde ifall hårda bestraffningar på grund av kollektiva försök för att pressa arbetsgivarna mot löneförhöjningar.

Detta tid bildades Feuillantklubben likt leddes från kungatrogna före detta jakobiner likt La Fayette samt jean Sylvain Bailly.

Juni
Natten mot den 21 juni försökte kungafamiljen flyga eller fly undan, bland annat tillsammans med hjälp från svensken Axel von Fersen (36). Planen plats för att ett fåtal kungaparet ovan gränsen således dem kunde söka skydd hos kungatrogna trupper. Den utklädda kungen upptäcktes dock inom Varennes samt familjen något som har transporterats eller flyttats åter mot Paris.

Nationalförsamlingen såg kungen likt enstaka förrädare samt avsatte honom, fast beslutets blev tagna tillbaka inom september från fruktan på grund av utländsk inblandning. Händelsen fick stora politiska följder, samt enstaka "öppet republikansk rörelse" bildades. Fram mot kungens rymning ägde mot samt tillsammans Robespierre samt Danton varit anhängare från kungadömet.

Ännu flera adelsmän flydde ifrån land i västeuropa, inklusive kungens äldsta broder, Ludvig (XVIII).

September
Den 3 september trädde den nya franska författningen inom kraft liksom gjorde land i västeuropa mot ett konstitutionell monarki var borgerskapet genom censusrösträtt ägde försäkrat sig ifall makten. Kungen fick suspensivt veto (han kunde neka för att godkänna en beslut till viss tid).

Den 14 september gick kungen ed vid författningen samt förklarade därefter revolutionen på grund av avslutad.

Den 30 september upplöstes nationalförsamlingen samt den 1 oktober sammanträdde den tillsammans med censussystemets valda lagstiftande församlingen. Efter förslag ifrån Robespierre skulle inga medlemmar ifrån nationalförsamlingen behärska väljas mot den nya församlingen, vilket fick mot resultat för att dem tappade all auktoritet.

Den nya församlingen avgjorde för att ta ifrån dem edsvägrande prästerna deras medborgerliga rättigheter. Kungen lade sitt veto mot detta. denne ägde hittills favoriserat dem präster liksom ej avlagt eden.

1792

Den 9 månad avgjorde den lagstiftande församlingen för att förstatliga dem frakt likt ägdes från landsflyktiga adelsmän.

inom mars bildades ett girondistförening från general Charles François Dumouriez samt den före detta fabrikören jean Marie Roland dem la Platiere. Rolands fru, Manon Jeanne Philipon (madame Roland) ägde stort påverkan inom Gironden.

April
Den 20 april förklarade den lagstiftande församlingen konflikt mot Österrike, eftersom dem fanns rädda till för att medlemmarna inom den kungliga familjen likt flytt landet skulle utföra väpnad kontrarevolution.

Robespierre plats emot förslaget eftersom han trodde för att Österrike skulle vinna kriget. denne blev dock nedröstad. Österrike styrdes från Marie Antoinettes släkt. Vann Österrike skulle kungen återinsättas vid tronen. Den lagstiftande församlingen misstänkte för att Marie Antoinette hjälpte Österrike genom för att denna avslöjade dem franska trupprörelserna inom dem skrivelse denna sände mot sin släkt.

Kungaparet låtsades dock bota tiden artikel anhängare mot revolutionen.

Giljotinen infördes såsom officiellt avrättningsredskap samt användes inledande gången den 25 april vid stråtrövaren Jacques Nicolas Pelletier.

Juni
Den 13 juni lät kungen girondistföreningen falla vid bas från deras krav angående landsförvisning från varenda edsvägrande präster.

Kungen bildade enstaka statsmakt tillsammans med medlemmar ifrån feuillantklubben istället.

Regeringsskiftet ledde mot nya oroligheter inom Paris samt den 20 juni förekom nya upplopp inom Paris då tusentals beväpnade person som arbetar ifrån förstäderna demonstrerade utanför Tuilerierna. Några lyckades tränga sig in inom slottet var dem tvingade kungen för att sätta vid sig ett skarlakansröd jakobinmössa.

Feuillantregeringen tvingades avgå samt den lagstiftande församlingen bildade ett tolvmannakommitté, likt inom praktiken ägde makten, samt var Robespierre snart blev chef. Robespierre ägde nära detta denna plats laget blivit enstaka härdad man samt han ville titta mera blod flyta. Dessutom återinfördes censuren igen, den vilket denne på grund av enstaka period sedan krävt för att erhålla avskaffad.

Juli
Frankrikes militära beredskap fanns eländig samt efter adelns massflykt ifrån landet fanns detta ej därför flera ledare kvar, detta plats ju adeln såsom fram mot denna tidpunkt haft ensamrätt angående befälsposterna. Den 11 juli förklarade den lagstiftande församlingen fäderneslandet inom fara samt mobiliserade enstaka armé från frivilliga.

Patriotismen svepte likt ett våg ovan land i västeuropa, samt tiotusentals anmälde sig mot värvningsbyråerna.

mot modell därför försökte enstaka ung parisisk skådespelerska, Claire Lacombe, forma enstaka kvinnobrigad, samt inom Strasbourg skrev ett ung officer, Claude namn Rouget dem Lisle, enstaka sång som används vid kamp mot Rhenarmén.

Sången blev känd beneath namnet Marseljäsen eftersom ett sektion frivilliga ifrån stad i frankrike sjöng den då dem plats vid väg mot Paris. Den existerar idag Frankrikes nationalsång.

Preussen, beneath ledning från hertigen från Brunswick-Luneburg, Karl Wilhelm Ferdinand ställde sig vid tillhör österrike blad samt inom juli anslöt sig även kungariket Sardinien mot Frankrikes fiender.

inom identisk kalendermånad (25 juli) publicerade tidningarna en manifest ifrån hertigen från Brunswick-Luneburg var denne hotade tillsammans med för att lägga Paris inom ruiner ifall kungaparet vid något sätt skadades. Hotet gav ej alls detta väntade resultatet – tvärtom.

Augusti
Manifestet inom tidningarna tolkades såsom bevis på grund av för att kungen ägde hemliga förbindelser tillsammans fienderna samt den 10 augusti stormades stadshuset samt enstaka fräsch revolutionär stadsförvaltning tillsattes, kommunen (la commune).

Därefter marscherade dem beväpnade medborgarna mot Tuilerierna. Kungen sökte skydd hos den lagstiftande församlingen. detta kungliga gardet försvarade tappert slottet samt upphörde tillsammans med eldgivningen vid kungens beställning, varefter dem massakrerades från den fanatiska folkhopen.

Kungen och drottningen levde ett lyxliv i det vackra slottet Versailles som ligger några mil från Paris

Den lagstiftande församlingen avsatte kungen samt utsåg enstaka provisorisk statsmakt beneath ledning från Danton.

Kungafamiljen spärrades in vid Luxembourgslottet dock flyttades från Pariskommunen mot detta mindre bekväma Le Temple. Kungen kallades hädanefter till 'medborgare Capet'. Den franska republiken fanns född. Giljotinen invigdes tillsammans dem personer ifrån kungens garde likt överlevde attacken.

Gatan ägde segrat samt revolutionen gled borgerskapet ur händerna. Underklassen tog makten samt massarresteringarna fyllde fängelserna. jean Paul Marat fordrade inom sin periodika för att man utan medkänsla eller välvilja skulle utföra upp tillsammans varenda aristokrater samt kontrarevolutionärer. Robespierre, liksom hittills varit motståndare mot dödsstraffet, ändrade sig idag.

han samt hans jakobiner kämpade mot den moderata gruppen, girondisterna, angående kontrollen ovan regeringsmakten.

inom augusti avskaffades censussystemet samt allmän rösträtt infördes istället (gällde dock ej kvinnor samt tjänstefolk)

September
inledande veckan inom september 1792 nåddes man från nyheterna för att Preussarna tagit staden Verdun.

Panik bröt ut inom Paris samt sansculotterna bröt sig in inom straff var präster, adelsmän samt politiska fångar satt. dem höll korta skenrättegångar vilket oftast slutade tillsammans avrättning. Kvinnor våldtogs, präster slets inom stycken samt aristokraterna hackades inom bitar. vid några dagar dödades 1 600 personer.

Detta besitter gått mot historien beneath namnet septembermassakern.
Den 21 september sammanträdde nationalkonventet såsom enhälligt utropade land i västeuropa mot republik samt därmed fanns monarkin avskaffad. Titlarna på grund av varenda franska män samt kvinnor blev för tillfället "medborgare" (citoyen) samt "medborgarinna" (citoyenne).

Robespierre koncentrerade sig vid den "inre krisen", medan Danton uppmuntrade både gamla samt unga män för att förena sig tillsammans armén nära gränsen.

då tillhör österrike armé ryckte närmare begav sig flera parisare mot fronten samt lämnade staden utan försvar.

5 maj 1789 – 9 november 1799

Kvar inom fängelserna inom Paris satt flera politiska fångar samt Marat uppmanade medborgarna för att storma straff samt döda samtliga fångar.

December
inom månad ställdes kungen inför nationalkonventet anklagad på grund av 'förbindelser tillsammans med dem landsflyktiga samt Frankrikes fiender'. Försvaret sköttes från tre framstående jurister liksom opponerade sig mot konventets korrekt för att ställa kungen inför rätta eftersom denne fanns 'fri ifrån ansvar'.

Lagstiftningsarbetet fortsatte opåverkade från inre samt yttre stridigheter. kostnadsfri, dock ej obligatorisk, folkskola utan religionsundervisning infördes på grund av 6-10 åringar, samt enstaka äktenskapslag gjorde detta möjligt för att ta ut skilsmässa vid bas från 'djup samt varaktig söndring'.

1793

Den 15 januari förklarade nationalkonventet Ludvig XVI ansvarig mot landsförräderi samt dagen därpå dömdes han mot döden tillsammans 361 röster mot 360.

Girondisterna ansåg för att kungen skulle ett fåtal leva, medan dem andra ville titta honom död.

Kungen avrättades den 21 januari. Avrättningen ledde mot oroligheter inom läka landet. dem landsflyktiga fransmännen utropade kungens son, den åttaåriga Louis Charles från amerikansk whiskey, mot fräsch regent tillsammans namn Ludvig XVII.

han dog emellertid inom straff numeriskt värde tid senare, bara tio tid äldre.

Mars
Efter kungens död plats revolutionärerna segerrusiga, medan Girondisterna ville dämpa detta ökade våldsbrotten eftersom dem fanns rädda till en inbördeskrig. Marat slog tillbaka mot girondisterna tillsammans ursinniga angrepp inom sin dagblad. denne namngav flera personer vilket denne trodde konspirerade mot revolutionen.

Den 10 mars avgjorde nationalkonventet för att ta mot drastiska metoder på grund av för att säkra makten – dem införde revolutionsdomstolen vars beslut ej kunde överklagas. Den 28 mars förklarades dem landsflyktiga fransmännen "medborgerligt döda" samt deras efterlämnade egendomar beslagtogs.

Maj
10 femte månaden i året flyttade nationalkonventet ifrån ridhuset nära Tuilerierna mot slottets scenkonst.

Motsättningarna mellan girondisterna samt jakobinerna, även kallade 'Berget', ägde nära den denna plats tiden utvecklats mot ett kamp vid liv samt död. Berget hetsade Paris underklass samt den 2 juni omringade dem tillsammans tillsammans Paris nationalgarde Tuilerierna, varefter Robespierre samt hans anhängare genom hotelser fick konventet för att besluta ifall gripande från 31 girondistledare.

ruralt område, likt girondisterna representerade, blev ursinniga vid jakobinernas allt större brutalitet, samt fordrade för att blodbadet skulle stoppas. dem svarade tillsammans med en inbördeskrig (det federalistiska upproret), samt snart ägde tre fjärdedelar från land i västeuropa gripit mot vapen mot diktaturen inom Paris. Motståndet koncentrerades mot städerna Caen, Toulon, Lyon samt stad i frankrike.

Juli
Den 13 juli blev Marat knivhuggen mot döds inom sitt badkar från Charlotte Corday likt ville hämnas girondisterna. Marat, vilket kallats till 'Folkets vän' blev efter sin död enstaka martyr samt bland annat målade konstnären Jacques-Louis David enstaka tavla från honom var han sitter mördad inom badkaret.

Den 24 juli tog Robespierre ledningen inom välfärdsutskottet sedan Danton lämnat posten sexton dagar tidigare.

Därmed började skräckväldet.

Augusti
Den 23 augusti antog nationalkonventet ett team angående allmän värnplikt vilket blev ett massiv succé samt inom kreditkort sändes 14 arméer ut inom fält.

September
Den 5 september kungjorde konventet för att dem plats på grund av terror såsom maktmedel samt tolv dagar senare godkändes ett team mot misstänkta samt vilket gjorde detta möjligt för att avrätta samtliga till regimen misshagliga personer.

en våldsamt förtryck började samt polisspioner spreds ovan landet. varenda likt misstänktes till kontrarevolutionär aktivitet fängslades, ställdes inför revolutionstribunalen samt avrättades. Man ville skrämma människor mot lydnad. Minsta anklagelse kunde skicka människor mot giljotinen, detta räckte tillsammans för att någon från misstag sa 'madame' istället på grund av 'medborgare' därför kunde dem bli avrättade, alternativt angående dem klagade vid detta höga brödpriset, alternativt sa något positivt angående den störtade monarkin.

människor angav sina grannar samt hysterin plats total.

Oktober
Den 15 oktober ställdes Marie Antoinette inför rätta anklagad till högförräderi samt till för att äga tömt statskassan. enstaka fräsch punkt lades även mot, denna anklagades till incest tillsammans med sin personlig son!

Med tiden fick de fyra barn tillsammans

denna fick försvara sig egen, dock denna dömdes självklart mot döden även denna samt avrättades den 16 oktober 1793.

31 oktober avrättades girondistledarna Jacques Pierre Brissot (39) samt Pierre Victurnien Vergniaud (40). Allmänne åklagaren Antoine Quentin Fouquier-Tinville anklagade varenda såsom kunde tänkas opponera sig samt dödsdomarna avkunnades vid löpande grupp, bland annat avrättades astronomen jean Sylvain Bailly (57), Madame Roland (39) samt grevinnan Madame ni Barry (50).

Kyrkan angreps hårt samt 'avkristning' föreslogs eftersom dem ansåg för att roten mot samtliga bekymmer fanns prästerna samt deras tro. Gator såsom blivit uppkallade efter helgon fick nya namn, religiösa bilder förstördes samt ersattes från bilder vid Marat, likt efter sin död blivit deras nya helgon. Statyer krossades samt religiös skatter beslagtogs. Även den kristna kalendern byttes ut då revolutionskalendern infördes vilket började sin räkning ifrån 22 september 1792, då monarkin störtades.

Lista över frankiska kungar är en förteckning över de personer, som var kungar över Frankerriket från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket under 400-talet till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och istället blev kungar av Frankrike

Man startade tillsammans tid 1 samt månaderna fick namn efter den årstid dem inföll. Månaderna delades även upp inom tre veckor tillsammans med 10 dagar inom varenda sju dagar.

Terrorn spred sig ovan land i västeuropa samt inom staden Lyon, var kontrarevolutionärerna vunnit mark, lät 'kommittén till offentlig säkerhet' vid en grymt sätt avrätta hundratals rebeller.

dem något som har transporterats eller flyttats ut vid en fält var dem mejades ner inom assemblage. distrikt Nantes inom västra land i västeuropa blev även en kontrarevolutionärt fäste, samt var bands präster samt rebeller ihop samt placerades vid båtar liksom sedan sänktes. Upp mot 100 000 personer dödades, bara inom Nantes mellan november 1793 mot månad 1794.

inom Paris användes giljotinen allt oftare.

Napoleon Bonaparte började vinna mark till Frankrikes räkning.

1794

inom start från 1794 stod Robespierre vid toppen från sin yrkesliv samt den 5 månad höll han en anförande var denne redogjorde på grund av sin tänkesätt 'terror utan dygd existerar förödande, dock dygd utan terror existerar kraftlöst'.

denne började krossa sina rivaler samt den 24 mars avrättades pariskommunens chef samt tidningsmannen Jacques Hébert (36) samt den 13 april skrivaren Pierre Gaspard Chaumette (30) eftersom dem fordrade långtgående sociala reformer.

April
Den 5 april avrättades även Danton (34) samt journalisten Camille Desmoulins (34) eftersom dem tyckte för att revolutionen fanns vid väg åt fel håll samt ansåg för att detta fanns dags för att sätta stopp till terrorn, vilket Robespierre såg såsom en förräderi.

Övriga offer fanns bland annat landets största specialist inom kemi Antoine Laurent dem Lavoisier (50) såsom avrättades den 8 femte månaden i året samt numeriskt värde dagar senare även Ludvig XVI:s systra Élisabeth (30).

Juni
Den 8 juni 1794 stod giljotinen dock oanvänd eftersom Robespierre ägde utlyst enstaka färsk religiös helg 'högsta väsendets fest – förnuftets gudinna' (l'Être suprême) eftersom han trodde för att människor behövde enstaka gud, samt vid den storslagna festen uppträdde Robespierre såsom ett slags överstepräst till den nya kulten.

människor började tro för att denne ägde tappat bort eller missat förståndet.

Den 10 juni beslutades ifall ett fräsch terrorlag. Giljotinen lämnades ovan helt mot revolutionstribunalens godtycke samt varenda struktur från bedömning mot regimen straffades tillsammans med döden, samt därmed inleddes enstaka ännu blodigare fas, den stora terrorn.

Dödsstraff blev den enda typen från straff på grund av förbrytelser. Vanlig rättspraxis avskaffades helt, domstolarna behövde varken lyssna vid vittnen, försvar alternativt bevis utan detta räckte angående domarna kände vid sig för att den anklagade fanns ansvarig. Resultatet blev enstaka kolossal ökning från antal avrättningar samt veckan efter den 10 juni ägde fler människor giljotinerats än beneath bota detta föregående året.

beneath sommaren ökade avrättningarna mot uppåt åttahundra inom månaden enbart inom Paris, samt inom slutet ännu mer. Giljotinen jobbade oavbrutet. varenda dygn körde dem beryktade kärrorna tillsammans dödsdömda mot giljotinen vid Place dem la Revolution, ett ställe liksom idag heter Place dem la Concorde.

Juli
varenda runt omkring Robespierre fruktade till sina liv samt inom juli bildades enstaka sammansvärjning mot honom.

beneath en dramatiskt sammanträde den 27 juli avgjorde konventet för att dem skulle arrestera honom vilket skedde tillsammans enstaka gång.

Dagen efter avrättades Robespierre inom giljotinen tillsammans tillsammans med tjugoen från sina partivänner, samt numeriskt värde dagar senare avrättades ytterligare sjuttioen.

Konventet tog därefter makten samt upplöste välfärdsutskottet samt revolutionstribunalerna. Den gamla ordningen inom kyrkan återinfördes igen. enstaka borgerlig reaktion uppstod samt skräckväldets grymmaste revolutionspolitiker, bland annat Jean-Baptiste Carrier (38) samt juristen Antoine Fouquier-Tinville avrättades.

November
inom november stängdes jakobinklubben inom Paris, eftersom inom stort sett samtliga medlemmarna från klubben blivit avrättade.

inom månad fick girondisterna existera tillsammans inom konventet igen. Runt ifall inom landet började ett slags "motterror", massorna stormade fängelserna samt lynchade dem arresterade jakobinerna. Konventet gjorde enstaka uppgörelse tillsammans upprorsledarna inom Vendée, François Athanase dem Charette dem la Contrie samt jean Nicolas Stofflet likt mot enstaka rundlig summa la ner vapnen.

1795

Den 1 april samt 20 femte månaden i året ägde våldsamma hungerdemonstrationer utrymme inom Paris var nöden blev allt större. nära båda tillfällena försökte människor storma konventet dock slogs tillbaka från nationalgardet.

dem sista resterna från "Berget" utplånades samt kungens åklagare, Barère samt flera andra radikaler deporterades mot straffkolonin Djävulsön utanför Franska Guyana.

Den rojalistiska agitationen blommade upp vid nytt samt flera adelsmän återvände mot land i västeuropa.

Juni
8 juni blev detta känt för att tronföljaren, den tioåriga Ludvig XVII, dött inom fängelse. Riktigheten inom påståendet äger ifrågasatts både från dåtiden samt eftervärlden. Ludvig XVI:s broder, vilket fanns inom landsflykt, lät utropa sig mot Frankrikes nya monark tillsammans namn Ludvig XVIII dock denne regerade dock ej förrän 1814, efter för att Napoleon störtats.

Ludvig stärkte Frankrikes position som stormakt och införde kungligt envälde i landet

Juli
inom juli landsatte brittiska örlogsfartyg ett kår från franska landsflyktiga inom Bretagne, vilket fick mot resultat för att Charette samt Stofflet vid nytt gjorde revolt inom departementet Vendée. Den franska generalen Louis Lazare Hoche besegrade landstigningsstyrkan beneath dagarna 16-21 juli samt cirka sjuhundra tillfångatagna landsflyktingar avrättades.

likt att vedergälla något som upplevts som fel på grund av detta lät därför Charette avrätta tusen republikanska fångar.

Oktober
5-6 oktober bröt en rojalistisk uppror ut inom Paris. Upproret slogs dock ner fort från general Napoleon Bonaparte.

1796

inom mars fick general Hoche övervakning ovan rojalisterna inom Vendée. Stofflet samt Charette tillfångatogs samt sköts, dock inom övrigt behandlades upprorsmakarna milt.

vid initiativ från medlemmen från direktoriet, Paul Barras, gifte sig Napoleon Bonaparte den 9 mars tillsammans med Joséphine Beauharnais (33) likt fanns änka efter enstaka giljotinerad general.
inom juni avslöjades enstaka kommunistisk sammansvärjning tillsammans med Gracchus Babeuf likt chef samt han avrättades.

Babeuf ville avskaffa den privata äganderätten samt införa arbetsplikt samt finansiell lika rättigheter.

forskare existerar oense angående då revolutionen egentligen tog slut. enstaka sektion anser för att detta fanns då Napoleon Bonaparte tog makten inom november 1799, medan andra hävdar för att den levde kvar ett utmärkt bit in vid 1800-talet samt ännu längre.

Dela

Stöd historiesajten!

Källor

Böcker:
• då hände vad? Världshistorisk uppslagsbok 1500-1977
• saga till folkskolan (Wirsén)

Mer historia

Inlagd 2006-02-28 | Uppdaterad 2021-01-17

© Nina Ringbom 2004-10-18
Historiesajten uppdaterades 2024-10-13