fewwall.pages.dev









Länderna i europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) existerar en samarbete mellan Europeiska unionen samt Island, Liechtenstein samt Norge.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inrättades 1994 i syfte att utvidga EU:s bestämmelser om den inre marknaden till att även omfatta länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta)

Samarbetet regleras genom EES-avtalet, en långtgående associeringsavtal vilket utvidgar den inre marknaden samt dem fyra friheterna – fri rörlighet till produkter, tjänster, personer samt tillgångar – mot för att, tillsammans med vissa undantag, även omfatta dem tre sistnämnda staterna, trots för att dem ej ingår inom unionen. varenda europeisk stat liksom blir medlem från EU måste ansöka ifall för att även att koppla eller förena med något sig mot EES-avtalet.

Utöver detta besitter varenda europeisk stat likt blir medlem från Efta, samt Schweiz, chans för att ansöka ifall för att att koppla eller förena med något sig mot avtalet.[1]

Genom EES-avtalet äger Island, Liechtenstein samt Norge passage mot den inre marknaden, mot modell är kapabel norska företag sälja sina produkter vid den europeiska marknaden vid identisk villkor likt andra europeiska företag, utan några handelsrestriktioner.

inom utbyte måste dem tre staterna bidra finansiellt mot unionens ekonomisk plan samt införliva dem rättsakter såsom unionens institutioner antar gällande den inre marknaden; annars kunna avtalet sägas upp inom enlighet tillsammans med ett därför kallad giljotinklausul. Efta-domstolen hanterar rättsliga tvister likt rör Islands, Liechtensteins samt Norges fullgörande från avtalet vid motsvarande sätt likt Europeiska unionens domstol hanterar tvister kring unionsrätten.

[5] The EEA links the EU member states and three of the four EFTA states (Iceland

EES-avtalet ger medborgare inom Island, Liechtenstein samt Norge vissa från dem rättigheter vilket unionsmedborgare åtnjuter, mot modell rätten mot fri rörlighet i enlighet med rörlighetsdirektivet, medan dem saknar vissa andra rättigheter, såsom rösträtt samt valbarhet inom omröstning mot Europaparlamentet samt konsulärt skydd nära dem andra medlemsstaternas konsulat inom tredjeländer.

Medborgare inom samarbetsområdet benämns ibland liksom EES-medborgare, även ifall något sådant nationalitet ej besitter inrättats genom EES-avtalet.

Bildande

[redigera | redigera wikitext]

När EES-avtalet förhandlades fram plats Europeiska unionen ännu ej bildad, utan kallades ännu dem Europeiska gemenskaperna. inom Europeiska frihandelssammanslutningen fanns även land, Österrike samt land i norden medlemmar.

EES-avtalet undertecknades från regeringarna inom dem dåvarande EG-länderna samt inom landet, Österrike, land i norden, Island, Liechtenstein, Norge samt Schweiz den 2 maj1992. Efter detta godkändes detta såsom team från samtliga ländernas parlament beneath 1992, utom Schweiz. Efter enstaka folkomröstning den 6 december1992, var resultatet blev 50,3 andel nejröster (1 762 872 ja, 1 786 708 nej), kunde Schweiz ej bli medlem, utan inom stället genomförs bilaterala avtal mellan detta nation samt EU.

för att Schweiz skulle hålla sig utanför EES försenade planerna för att låta avtalet börja gälla, EES-avtalet började gälla 1 januari1994.

Länder såsom förändras mot EU-medlemskap samt utvidgning från EU

[redigera | redigera wikitext]

1995 blev landet, land i norden samt Österrike medlemmar från EU samt sedan dess beräknar man ej länderna liksom EES-länder utan likt EU-länder.

EES-avtalet ändrades 2003 därför för att EES-länderna godkänner EU:s utvidgning samt bidrar tillsammans med enstaka högre betalning mot unionens ekonomisk plan.

2007 samt 2013 års nya EU-medlemmar blev ej EES-medlemmar direkt då dem blev EU-medlemmar eftersom processen till detta ej fanns genomförd inom period. Sålunda blev Rumänien samt Bulgarien EES-medlemmar 1 augusti 2007, 7 månader efter EU-medlemskapet.[2] Kroatien, såsom blev EU-medlem den 1 juli 2013, anslöt sig mot EES genom en anslutningsavtal liksom undertecknades den 11 april 2014.[3] Avtalet trädde provisoriskt inom kraft den 1 augusti 2014, inom väntan vid för att slutligen ratificeras från samtliga EES-länder.[4]

Institutioner

[redigera | redigera wikitext]

EES bygger vid ett tvåpelarstruktur, var den en pelaren består från Europeiska unionen samt dess institutioner, samt den andra pelaren består från övriga EES-stater (Island, Liechtenstein samt Norge) samt deras gemensamma Efta-institutioner, liksom avspeglar EU:s institutioner.[5] mot modell äger Efta-staterna skapat ett övervakningsmyndighet vars roll motsvarar EU-kommissionens samt äger mot arbetsuppgift för att granska för att Efta-länderna efterlever avtalet.


  • länderna  inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet

  • vid identisk sätt besitter ett Efta-domstol skapats, vars funktion motsvarar EU-domstolens samt äger mot övning för att utdöma påföljder på grund av Efta-länderna ifall dem ej fullföljer sina förpliktelser i enlighet med avtalet.[6] Mellan dem numeriskt värde pelarna besitter en antal olika gemensamma kroppsdel inrättats, däribland gemensamma EES-kommittén.

    Kommittén samlar samtliga medlemsstater inom EU samt EES tillsammans tillsammans med Europeiska kommissionen samt besitter mot avsikt för att samordna lagstiftning inom EES-området. detta finns även en särskilt EES-råd liksom besitter mot övning för att övervaka all samarbetet.

    EES-parterna är Norge, Island och Liechtenstein

    EES-avtalets regler

    [redigera | redigera wikitext]

    EES innebär för att medlemsstaterna deltar inom den inre marknaden.[7] dem får importera samt sälja utomlands tullfritt. detta finns särskilda bilaterala avtal ifall jordbruks- samt fiskeprodukter, vilket tillåter tullar, vilket avtalet tillåter.

    En huvudregel existerar för att dem fyra friheterna, fri rörlighet till produkter, personer, tjänster samt tillgångar, bör omfatta varenda EES-länder.[8]

    Enligt EES-avtalet måste EES-staterna acceptera EU:s handels- samt konkurrensrelaterade regler.

    EES-staterna äger riktig för att delta inom förberedelsen från nya regler, dock endast utifrån, dem får ej sitta tillsammans inom mötena. EU-staterna beslutar själva ifall nya regler. EES-staterna besitter korrekt för att vägra anta nya regler. EU äger dock sålunda kallad hävningsrätt, detta önskar yttra riktig för att yttra upp all EES-avtalet angående ett EES-stat ej följer detta.

    Hittills äger detta ej hänt för att ett EES-stat besitter vägrat för att implementera ett rättsakt. mot modell godkände Norge detta kontroversiella tjänstedirektivet (att företag ganska fritt får sälja tjänster ovan avgränsningar tillsammans personer anställda inom hemlandet) inom november 2008. Telekommunikation existerar enstaka arbete eller position inom en organisation liksom ingår, därför för att avgifter på grund av roaming blir identisk såsom inom EU.

    Rörlighetsdirektivet gäller även inom Norge, Liechtenstein samt Island (Schweiz omfattas ej, dock tillämpar inom viss utsträckning motsvarande bestämmelser genom en bilateralt avtal tillsammans unionen[9]), vilket ger korrekt till medborgare inom EU/EES/Schweiz för att bosätta sig inom varenda dessa länder.

    Samarbetet regleras genom EES-avtalet, ett långtgående associeringsavtal som utvidgar den inre marknaden och de fyra friheterna – fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital – till att, med vissa

    Avtalets omfattning

    [redigera | redigera wikitext]

    EES-avtalet omfattar kurera den inre marknaden, inklusive dem fyra friheterna samt dem tillhörande konkurrensreglerna. Dessutom täcker avtalet konsumenträtt, bolagsrätt, miljöpolitik, socialpolitik samt statistik. EES-avtalet innehåller även bestämmelser ifall samarbete kring undersökning samt ingenjörsmässig tillväxt, kurs, yrkesutbildning samt ungdomsfrågor, aktivitet, turism, traditioner, civilskydd samt företag.

    EES-avtalet omfattar däremot ej den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken (även angående EES-avtalet innehåller vissa bestämmelser ifall köp tillsammans jordbruks- samt fiskeriprodukter), tullunionen, den gemensamma handelspolitiken, den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken, området tillsammans frihet, säkerhet samt rätt och jämlikhet (dock ingår Island, Liechtenstein samt Norge inom Schengenområdet samt inom Dublinförordningen genom andra internationella avtal), direkt samt omväg beskattning samt Ekonomiska samt monetära unionen.[10]

    Gemensamma EES-kommittén

    [redigera | redigera wikitext]

    Genom EES-avtalet besitter ett gemensam EES-kommitté inrättats.[11] Den består från enstaka företrädare till varenda avtalspart.

    Kommittén ansvarar till för att revidera bilagorna mot EES-avtalet var dem rättsakter liksom EES-länderna måste implementera radas upp.[12] varenda gång ett fräsch rättsakt håller vid för att antas från EU:s institutioner meddelar Europeiska kommissionen den gemensamma kommittén angående detta. Kommittén måste då revidera EES-avtalet tillsammans hänsyn mot den nya rättsakten, därför för att den även blir rättsligt bindande på grund av EES-länderna liksom står utanför EU.[13] Beslut inom gemensamma EES-kommittén saknas genom samförstånd.[11]

    För- samt nackdelar

    [redigera | redigera wikitext]

    EES-avtalet anses jämfört tillsammans med EU-medlemskap ge fördelen mot Norge, Liechtenstein samt Island för att ett fåtal artikel sektion från den inre marknaden, handla tullfritt tillsammans EU-länderna, samt ändå skydda detta viktiga fisket ifrån EU:s påverkan.

    EES-länderna behöver ej heller erlägga medlemsavgift mot EU, dock enstaka många mindre EES-avgift, likt emellertid ökat kraftigt.

    Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) sammanför Island, Liechtenstein och Norge (EES/Efta-länderna) på EU:s inre marknad, vilket garanterar fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital samt en enhetlig relaterad politik (konkurrens, transporter, energi, ekonomiskt och monetärt samarbete)

    Den fanns runt 2 miljarder NOK per tid på grund av Norge 2004-2008. Per capita betalar Norge ca 140 pund per tid inom bruttoavgift, vilket förmå jämföras tillsammans med Storbritannien såsom genom sina avdrag vid EU-avgiften betalade ca 220 pund per invånare samt tid inom bruttoavgift.[14] EES-länderna får dock ej några ekonomiska bidrag, dock nettobelopp inom avgifter samt bidrag tjänar både Norge, Island samt Liechtenstein vid detta jämfört tillsammans medlemskap, bland annat till för att dessa länder ej äger många jordbruk mot vilket ett massiv sektion från EU-bidragen går.

    Nackdelen existerar för att EU styr inom praktiken inom flera områden ovan EES-länderna såsom angående dem vore medlemmar, trots för att dem ej får omrösta angående nya regler. Formellt sett existerar reglerna ej tvingande till EES-länderna, utan dessa äger chans för att åberopa en veto gentemot regler såsom dem önskar opponera sig mot.

    inom praktiken existerar detta veto inom princip oanvändbart därför länge såsom detta enskilda landet önskar för att delta inom EES samt upprätthålla en operativ samarbete.

    Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är ett samarbete mellan Europeiska unionen och Island, Liechtenstein och Norge

    EES-länderna besitter tillsammans andra mening små möjligheter för att styra ovan regler såsom existerar olämpliga till dem. EU-medlemmar kunna ej tvingas lämna unionen, bortsett ifrån vissa straffåtgärder samt är kapabel därför begränsat vandra runt vissa regler, medan EES-länder kunna sägas upp från EU.

    Andra länder

    [redigera | redigera wikitext]

    Schweiz

    [redigera | redigera wikitext]

    Schweiz deltog ursprungligen inom förhandlingarna angående EES-avtalet samt avsåg för att delta inom samarbetet.

    Dock avvisades denna koncept inom enstaka folkomröstning. Landet äger därför istället ingått enstaka rad bilaterala avtal – totalt ovan hundra stycken – tillsammans EU. Tillsammans ger dessa Schweiz liknande fördelar liksom EES-avtalet, dock tillsammans med avgörande begränsningar. mot modell måste schweiziska medborgare ansöka ifall uppehållstillstånd då dem bosätter sig inom landet, mot skillnad ifrån EU- samt EES-medborgare såsom åtnjuter uppehållsrätt.

    EES-avtalet möjliggör samarbete mellan EU och länder som inte är medlemmar i EU men vill dra nytta av den inre marknaden

    Schweiz omfattas mot modell ej från den fria rörligheten på grund av personer, dock tillämpar inom viss utsträckning motsvarande bestämmelser genom en bilateralt avtal tillsammans med EU[9]. Mellan Schweiz samt övriga Efta-länder existerar detta fri rörlighet inom enlighet tillsammans Efta-konventionen. tillsammans vissa tekniska samt formella skillnader, äger schweiziska medborgare identisk korrekt för att söka arbete inom EES såsom EES-medborgare, samt vice versa.

    Fri rörlighet på grund av tjänster omfattas ej heller, vilket mot modell innebär för att avgiftstaken på grund av roamingavgifter ej omfattar Schweiz alternativt schweizare inom EU.

    Storbritannien

    [redigera | redigera wikitext]

    Som medlem från Europeiska unionen omfattades Storbritannien från EES-avtalets bestämmelser.

    inom enlighet tillsammans avtalet angående Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen omfattades även Storbritannien från stora delar från samarbetet beneath enstaka förändring fram mot samt tillsammans den 31 månad 2020. Sedan dess står Storbritannien helt utanför EES-avtalet.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]