Är en leopard ett däggdjur
Leopard
- För andra betydelser, titta leopard (olika betydelser).
Leopard (Panthera pardus) existerar en från dem fem stora kattdjuren från släktetPanthera. Den förekommer inom Afrika samt inom södra delar från Asien. Arten kännetecknas från svarta fläckar vid orangegul päls, dock ej varenda individer besitter denna färgsättning.
ett mörk individ benämns inom regel såsom (svart) panter. Leoparden jagar flera olika byten ifrån små insekter samt reptiler mot 100 kg tunga hovdjur.
Utseende samt läte
[redigera | redigera wikitext]Leopardens längd varierar kraftigt, ifrån enstaka meter mot nästan numeriskt värde meter till skalle samt bålen, samt ett vikt mellan 28 samt 70 kg.[2] Därtill kommer enstaka 70 mot 95 cm utdragen svans.
Mankhöjden ligger nära 45 mot 80 cm.[2] Honan existerar normalt mindre än hanen, omkring 85 andel från hanens vikt.[2] Individer likt vistas inom öppna savanner existerar vanligen större än individer såsom lever inom skogar.[2]
De flesta leoparder existerar orangegult kulörta tillsammans svarta fläckar, dock teckningen varierar många.
Fläckarna existerar oftast mindre runt omkring, samt vid huvudet, samt större tillsammans en mer ljus centrum vid kroppen.[2] Förutom vissa skillnader inom kroppsbyggnad existerar dem enklaste sättet för att skilja ett leopard ifrån ett jaguar vid foto för att jaguarens fläckar besitter ytterligare ett mörk fläck inom detta ljusa inom varenda fläck.
Jaguaren äger även kraftigare kroppsbyggnad, främst synligt inom detta större huvudet. inom naturen existerar detta ej således svårt för att skilja ett jaguar ifrån enstaka leopard eftersom dem förekommer vid skilda kontinenter.[3]
Den svarta pantern, alternativt panter, existerar inom själva verket ett leopard liksom besitter numeriskt värde recessiva gener på grund av detta svarta fältpigmentet melanin.[4] detta skapar ett mörk päls var man bara anar fläckarna, mot skillnad ifrån dem vanligare gulfärgade leoparderna.
Denna kombination existerar ovanlig dock kallas melanism, samt förekommer bland andra kattdjur.
Utöver dem vanliga fläckiga leoparderna samt dem svarta exemplaren uppträder tämligen regelbundet mutationer inom leopardstammar, vilka ger upphov mot färgvariationer. Formerna inkluderar enstaka erythristisk (röd) struktur tillsammans med rödtonad botten samt chokladbruna fläckar,[5] bleka former tillsammans apelsinfärg illustration vid vit botten, bleka exemplar tillsammans med nästan ljus bottenfärg samt tillsammans azurblå ögon, exemplar liksom mer alternativt mindre saknar fläckar samt exemplar såsom besitter ränder vid buk.
Den afrikanska leoparden äger mindre fläckar dock inom större antal.
Arten lever i olika miljöer men kräver på grund av sitt smygande sätt att jaga ett visst skydd av buskar och trädLängre österut inom utbredningsområdet ökar fläckarnas storlek. Siamleoparder är kapabel uppvisa ej bara en större ljust centrum inom fläckarna utan även ett mörk fläck inom detta, liknande jaguarens illustration.
I vissa exemplar existerar den svarta teckningen således utbredd för att fläckarna flyter ihop samt förmå forma en sammanhängande mörk plats, inom vissa fall ovan bota ryggen samt ner vid sidorna samt benen.
inom dem mer ljus områden likt återstår förmå finnas små fläckar (utan ljust centrum). Ansikte samt mage vid dessa vilt liknar dock vanliga leoparder. Vissa vilt (bland annat känt ifrån södra Indien) besitter sålunda stora fläckar för att dem liknar trädleopardens illustration.
Pseudomelanism, var dem svarta markeringarna, utan påverkan från melanism, existerar sålunda grundlig för att all djuret täcks, förekommer sällsynt hos leoparder.
dem kvarvarande ljusa områdena kunna visa sig likt virvlande mönster samt ränder.
Leoparden är ett däggdjurinom beskrivningar kallas dessa varelse ibland på grund av tigrar.
Ett preparerat exemplar (ursprungligen ifrån Somalia) demonstrerat inom femte månaden i året 1936 vid British Natural History Museum, uppvisade komplicerade mönster från ljusa markeringar, ränder samt större enfärgade ytor. Detta skiljer sig ifrån den vanliga leopardens mönster samt kallas inom vissa kontext "kungsleopard" (parallellt tillsammans King cheetah, kungsgepard, enstaka mer vedertagen benämning till vissa former från gepard).
Sex liknande pseudomelanistiska exemplar återfanns mellan 1885 samt 1934 inom distriktet Albany nära staden Grahamstown inom Sydafrika, vilket pekar vid för att ett mutation skett inom populationen. Liknande kungsleoparder finns beskrivna ifrån Malabar inom sydvästra Indien.
Leoparden brukar även ta tamboskap och hundar om den får chansenTroféjakt besitter antagligen utrotat dessa stammar.
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Leopardens bestånd existerar delat inom flera ifrån varandra skilda populationer.
Arten förekommer inom stora delar från Afrika söder ifall Sahara. Mindre populationer förekommer nära olika ställen inom norra Afrika. Utbredningsområdet fortsätter ovan Arabiska halvön samt västra Asien mot Kaukasus samt östra Asien. Arten når trelandspunkten var Kina, Ryssland samt Nordkorea träffas samt vid detta sydostasiatiska fastlandet hittas leoparden fram mot halvö i asien.
Kattdjuret förekommer vid Sri Lanka samt Java dock saknas vid Sumatra samt Borneo.[1]
Individerna vistas inom flera olika habitat. dem lever inom skogar inom låglandet, inom öppna gräsmarker, inom öknar, inom bergstrakter samt inom buskskogar. inom afrikanska bergstrakter når leoparden 5500 meter ovan havet.[6]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Aktivitet samt revir
[redigera | redigera wikitext]Arten existerar främst energisk mellan skymningen samt gryningen.
då honor ej existerar parningsberedda lever varenda individ isolerad. Reviret existerar större inom torra regioner tillsammans med mera öppen landskap. Storleken varierar mellan 12 samt 35 km² till hannar, medan honor äger en 4 mot 13 km² stort territorium.
Livslängd: 21–23 årHannens revir överlappar vanligen tillsammans med reviren från olika honor.[7]
Territoriets gränser indikeras tillsammans körtelvätska, urin, avföring samt genom för att skrapa vid träd samt buskar.[2] Leoparden visar sitt krav även tillsammans läten såsom påminner ifall ett hes raspande hosta.[7]
Jakt samt föda
[redigera | redigera wikitext]Leoparden liknar tamkatten inom jaktsättet, liksom huvudsakligen existerar bakhållsjakt.[2] Leoparden jagar vanligen vid marken dock äger förmåga för att klättra inom träd till för att nå fram mot bytet.[2] Lika verksamma likt små katter dock tillsammans avgörande storlek existerar leoparden enstaka farlig jägare.
inom områden tillsammans vilda leoparder hålls hundar normalt inlåsta. Formen vid leopardens hörntänder äger ändrats många lite beneath den tidsperiod såsom människan utvecklats ifrån hukande apor.
Leoparden konkurrerar tillsammans lejon samt hyenor inom dem områden var dessa delar habitat, samt får ibland släppa ifrån sig byten mot dessa.
Jakten försiggår företrädesvis nattetid alternativt inom morgon samt gryning. en kreditkort smygförföljande följs från ett explosiv kortdistansattack. vid korta sträckor kunna enstaka fullvuxen leopard löpa upp mot 60 km/h samt hoppa 6 meter långt samt 3 meter högt.[7][2] Vanligast existerar döden genom kvävning genom för att bytets luftstrupe kläms åt, mindre byten dödas genom för att ryggraden inom nacken knäcks (liksom hos tamkatten).
Leoparden drar många gärna upp bytet inom träd samt är kapabel vid detta vis lyfta upp byten tre gånger sin personlig vikt, mot modell unga giraffer.[2] Ges situation jagar leoparden då likt helst vid dygnet samt nästan vilket byte liksom helst.
Honan föder levande ungarIbland dödar leoparden en nytt byte redan innan detta inledande existerar uppätet.
Leoparden existerar ett många lyckad jägare, tillsammans med mer varierade byten än andra stora kattdjur. Ofta existerar urvalet från bytesdjur beroende vid resurser inom levnadsområdet. Insekter samt andra ryggradslösa varelse, gnagare, harar, fiskar (precis likt hos tamkatten) existerar bland dem mindre bytena, större byten inkluderar gaseller, impala, babianer, svindjur, hjortdjur, dykarantiloper samt getdjur.
Vanligt (a) namn: Leopard, pard, pardus, panterDen äter även fåglar, mindre kräldjur samt as.[2] Företrädesvis jagar leoparden byten likt balanserar mellan 10 samt 40 kg. inom vissa fall förmå leoparden erhålla tag inom byten såsom fällts från geparder, utan sällskap hyenor alternativt små rovdjur.[7]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]I största delen från Afrika samt inom södra Asien besitter leoparden inga särskilda parningstider.
Arten parar sig vanligen mellan månad samt månad inom nordöstlig Asien. inom södra Afrika sker parningen oftast beneath den torra perioden mellan juli samt oktober.[2] Parningsberedda honor avsöndrar feromoner till för att locka mot sig enstaka hanne. beneath kopulationen biter hannen inom honans nacke. Parningsakten återkomma ovan några dagar.[7]
Dräktigheten varar inom 90 mot 105 dagar samt sedan föds vanligen numeriskt värde alternativt tre ungar, sällan upp mot sex ungar.[2]Födseln sker inom en gömställe vilket kunna existera ett grotta, tät växtlighet alternativt enstaka jordhåla likt skapades från andra vilt.
Ibland flyttas ungarna mellan olika gömställen.[2] Ungarna följer sin moder efter 6 mot 8 veckor samt cirka efter tre månader slutar honan tillsammans med digivning.[7] Hannar blir könsmogna efter ungefär 2 tid samt honor efter cirka 2,5 år.[7] nära denna period alternativt något tidigare lämnar dem sin moder.[2]
Bara upp mot 50 andel från ungarna överlever mot könsmogen ålder.
Livslängden inom naturen existerar vanligen 10 mot 12 tid samt inom sällsynta fall upp mot 17 tid. tillsammans med människans vård, mot modell inom djurparker, blir leoparden ofta 21 mot 23 kalenderår äldre samt sällan upp mot 27 år.[7]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Leoparden existerar synnerligen anpassningsbar samt finns inom flera miljöer samt varianter, varför olika auktoriteter beskrivit upp mot 30 underarter, varav enstaka existerar utdöd.
i enlighet med IUCN skiljs idag mellan nio underarter:[1]
- Afrikansk leopard (Panthera pardus pardus) - (livskraftig)
- Sydarabisk leopard (Panthera pardus nimr) - (akut hotad)
- Persisk leopard (Panthera pardus saxicolor) - (starkt hotad)
- Javaleopard (Panthera pardus melas) - (akut hotad)
- Lankesisk leopard (Panthera pardus kotiya) - (starkt hotad)
- Indisk leopard (Panthera pardus fusca) - (livskraftig)
- Indokinesisk leopard (Panthera pardus delacouri)
- Nordkinesisk leopard (Panthera pardus japonensis) - (sårbar)
- Amurleopard (Panthera pardus orientalis) - (akut hotad)
Underarternas bevarandestatus existerar ifrån 2008.
då artens bevarandestatus blev färsk bedömd 2016 gjordes ingen fräsch värdering till underarterna.[1]
Leoparden samt människan
[redigera | redigera wikitext]Namn
[redigera | redigera wikitext]Trivialnamnet leopard existerar sammanlänkat tillsammans den äldre föreställningen ifall enstaka separat, massiv samt mörk kattart – pantern.
Leoparden troddes artikel enstaka hybrid mellan lejon samt panter, varför den fick en namn likt bestod från ett sektion ifrån vardera – leo samt pardus. Panter existerar även en alternativt namn till leopard,[8] alternativt på grund av svarta (melanistiska[9]) individer från leopard (då ofta förtydligat såsom svart panter[10]).
Som safaridjur
[redigera | redigera wikitext]Jakt vid leopard sker oftast tillsammans en bete inom struktur från en nydödat bytesdjur samt strålkastare. Trots sin storlek existerar detta, huvudsakligen nattaktiva köttätare, svårt för att analysera inom detta vilda.[11] Den liksom önskar observera leoparder inom detta fria, bör uppsöka något från dem reservat vilket äger stora populationer; Sabi småsten Private Game Reserve inom Sydafrika, Yala nationalpark (Sri Lanka) alternativt Wilpattu nationalpark (också Sri Lanka) samt Serengeti inom Tanzania (Östafrika) existerar välkända leopardplatser.
Hot samt status
[redigera | redigera wikitext]Leopardens bestånd hotas från skogarnas samt savannernas omvandling mot jordbruksmark, betesmark samt samhällen. Dessutom reducerar antalet typiska bytesdjur vid bas från landskapsförändringar. då leoparden dödar boskapsdjur istället betraktas den såsom skadedjur samt den blir egen dödad från människor.
inom några regioner liksom inom norra Irak minskade populationen således kraftigt för att den troligen ej kommer återhämta sig. inom delar från utbredningsområdet skjuts leoparden liksom jakttrofé, något vilket hotar populationen inom dessa regioner. inom några stater liksom Namibia, Botswana samt Zambia blev jaktverksamhet vid leoparden på grund av detta avsikt inskränkt alternativt helt förbjuden.[1]
I Kina samt inom södra samt sydöstra Asien jagas arten på grund av pälsens, benens samt några andra kroppsdelars skull.
dem senare används inom den sedvänja medicinen. Jakten existerar ofta förbjudet samt den kunna minska lokala populationer betydligt. i enlighet med ett undersökning ifrån 2012 dödades inom område 4 individer per sju dagar inom loppet från tio år.[1]
Trots konflikten tillsammans människan besitter leoparden inom flera regioner längre överlevnad än andra stora jagare.
Arten äger ett förbättrad förmåga för att justera sig mot kulturlandskap samt den är kapabel leva tillsammans en varierande urval från bytesdjur. således uppkom missuppfattningen för att leoparden kunna uthärda dem flesta hot. kurera populationens storlek plats 2016 okänd dock inom flera regioner minskade beståndet markant. IUCN uppskattar för att kurera beståndet minskade beneath dem senaste 22,3 år (tre generationer, räknat ifrån 2016) tillsammans med något mer än 30 andel samt listar leoparden likt känslig (VU).[1]
Heraldisk leopard
[redigera | redigera wikitext]Inom heraldiken existerar leopard termen på grund av en lejon vilket går vid varenda fyra samt äger huvudet vänt utåt mot betraktaren.[12] Detta mening skall sedan äga lånats mot namngivningen från djuret leopard då europeiska vetenskapsmän "upptäckte" detta.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefg] Stein, A.B., Athreya, V., Gerngross, P., Balme, G., Henschel, P., Karanth, U., Miquelle, D., Rostro-Garcia, S., Kamler, J.F., Laguardia, A., Khorozyan, inom.
& Ghoddousi, A. 2019 Panthera pardus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 4 juli 2020.
- ^ [abcdefghijklmno] R.
Edwards (22 oktober 2011). ”Leopard”. ARKive. Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2013. https://web.archive.org/web/20130204155452/http://www.arkive.org/leopard/panthera-pardus/. Läst 8 månad 2013.
- ^”Jaguar (Panthera onca)”. Our animals. Akron Zoo. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2010.
https://web.archive.org/web/20101119083109/http://akronzoo.org/learn/jaguar.asp. Läst 27 mars 2011.
- ^Eizirik, E.; Yuhki, N.; Johnson, W. E.; Menotti-Raymond, M.; Hannah, S. S., O’Brien, S. J. (2003). ”Molecular Genetics and Evolution of Melanism in the katt Family”. Current Biology 13 (5): sid. 448–53.
doi:10.1016/S0960-9822(03)00128-3. ISSN0960-9822. PMID 12620197. Arkiverad ifrån originalet den 2013-05-06. https://web.archive.org/web/20130506054200/http://www.pucrs.br/fabio/genomaenglish/index_arquivos/artigos_eduardo/Copy%20of%20Melanism_CB_reprint.pdf.
Arkiverad 6 femte månaden i året 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”.Arkiverad ifrån originalet den 6 femte månaden i året 2013. https://web.archive.org/web/20130506054200/http://www.pucrs.br/fabio/genomaenglish/index_arquivos/artigos_eduardo/Copy%20of%20Melanism_CB_reprint.pdf. Läst 11 månad 2013.
- ^”"Strawberry" leopard Discovered—A First”. National Geographic. 12 april 2012. http://news.nationalgeographic.com/news/2012/04/120412-strawberry-leopard-south-africa-animals-science/.
- ^Ronald M.
Nowak, red (1999). ”Big Cats” (på engelska). Walker’s Mammals of the World.
Leoparden är ett köttätande djur som jagar medelstora däggdjur som rådjur, antiloper eller vildsvin, som är bakhåll från trädgrenar eller från hög vegetationThe Johns Hopkins University Press. sid. 821-834. ISBN 0-8018-5789-9
- ^ [abcdefgh] Hunt, A. & P. Myers. 2011 Panthera pardus vid djur Diversity Web (engelska), besökt 1 augusti 2011.
- ^”panter | svenska.se”.
https://svenska.se/tre/. Läst 16 april 2020.
- ^”svart panter - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svart-panter. Läst 16 april 2020.
- ^”leopard - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/leopard. Läst 16 april 2020.
- ^Wines, Michael (24 oktober 2004). ”In South Africa, It’s All in the Game”. The New York Times.
http://travel.nytimes.com/2004/10/24/travel/24timbavati.html. Läst 20 mars 2010.
- ^Woodcock, Thomas; Robinson, John Martin (1988). The Oxford Guide to Heraldry. Bevarandestatus: Utrotningshotad eller nästan hotad beroende på plats
New York: Oxford University Press. sid. 203. ISBN 0-19-211658-4
|