Geting vad gör de för nytta

Getingar (Vespidae) existerar enstaka släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita). Familjen omfattar omkring 5000 arter^[1], varav 50 lever inom Sverige^[2] samt 45 inom Finland^[3].

Det är deras naturliga försvarsinstinkt

Getingar besitter numeriskt värde par vingar samt svartgul- mot svartrödrandig bakkropp. detta existerar bara honor vilket besitter gadd. Gadden saknar hullingar samt släpper ej då den sticker, varför den kunna sticka flera gånger. Getingar lever främst från bär samt nektar dock matar sina larver tillsammans med tuggat animaliskt protein. Getingarna förekommer ovan nästan bota världen; dock ej nära polerna.

Lägg något riktigt sött, som koncentrerad saft eller sylt, på en tallrik en bra bit bort så söker de sig dit istället

detta finns både sociala samt ensamlevande arter.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna besitter numeriskt värde par vingar liksom inom viloläge hålls hopvikta längs tillsammans kroppen. Fasettögonen existerar njurformiga. Vuxna getingar äter ätbar del samt nektar, dock matar sina larver tillsammans animaliskt protein, främst tuggade insektslarver^[4], dock även animalisk föda, vattenlevande djur, skaldjur, ägg^[4] samt andra flygande insekter^[5].

Rå sjömat samt fiskrens existerar enstaka många uppskattad föda.^[4] Flygande insekter fångas vanligen inom flykten från getingarna, vilket existerar goda flygare tillsammans förhållandevis god synförmåga. inom likhet tillsammans med andra gaddsteklar, utom honungsbin, äger getinghonorna ett gadd kopplad mot ett giftkörtel liksom ej släpper nära stick inom hud samt liknande vävnader; därför kunna gadden användas gång vid gång.^[4] Gadden utgörs från den ombildade äggledaren.^[6]

Getingsamhället består från hanar, honor samt person som arbetar (sterila honor).

Svärmningen (parningen) sker beneath sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp ett fräsch boplats var denna lägger dem inledande äggen. då dessa kläckts mot larver matar denna dem tills dem utvecklats mot person som arbetar, vilka sedan övertar driften från getingsamhället. Därmed förändras honan mot för att bli samhällets drottning, vilket betyder för att denna helt ägnar sig åt för att bli försörjd (av särskilda arbetare) samt lägga ägg.^[7]

De getingar likt bygger bon fullfölja detta oftast från tuggat virke vilket blandats tillsammans saliv.

Getingfälla som fungerar

Vissa arter bygger sina bon från lera inom stället. Boet existerar antingen underjordiskt alternativt förmå byggas frihängande alternativt inom olika typer från håligheter såsom fågelholkar, ihåliga stammar av träd, inuti väggar alternativt vindsutrymmen.

då bobygget samt uppfödningen från larverna existerar ovan samt drottningen existerar kläckt (i land inom slutet från augusti) behöver getingarna snabb energi samt dem ger sig ut vid jaktverksamhet efter sötningsmedel.

Getingar sticker oftast då dem känner sig hotade, exempelvis fastklämda. Sting från geting kunna existera farligt till människan, speciellt till den liksom drabbats från getingallergi.

inom land dör ungefär enstaka människa per kalenderår från getingstick.^[8]

Getingarnas svartgulrandiga bakkropp existerar en modell vid aposematism, varningsfärger vilket signalerar för att den äger försvar mot predator.

Getingbo

[redigera | redigera wikitext]

Ett getingbo existerar någonting vilket (sociala) getingar bor inom samt finns inom olika utseenden samt placeringar.

Boet byggs genom för att getingen tuggar avgnagt virke tillsammans med sin saliv därför för att detta papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon besitter sin öppning nedtill.

Getingar är rovdjur och fångar insektslarver som de utfodrar sina egna larver med

inom boet finns våningar från sexkantiga celler tillsammans med öppningen neråt samt likt innehåller hönsägg, larver samt puppor. en stort bo förmå rymma flera tusen getingar.^[7]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen beneath mark alternativt liksom bollformat tuggat sidblad vilket mot modell kunna hänga beneath överbyggnad alternativt beneath trädgrenar.

Bålgetingarnas bon existerar väldigt stora samt grovt byggda tillsammans med flera synliga ingångshål. Jordgeting existerar ej ett art, utan detta namn vilket används på grund av getingar vilket oavsett art byggt sitt bo beneath mark. Flera arter utför detta mer alternativt mindre regelbundet, inom land vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) samt rödbandad geting såsom sålunda gott liksom uteslutande bygger beneath mark.

Även vissa solitära getingar bygger bon, dock betydligt mindre sådana; titta nedan.

Fiender

[redigera | redigera wikitext]

Getingars främsta fiender existerar grävlingar, björnar, rävar samt vissa fåglar. dem ger sig vid getingbon till för att anlända åt getinglarver samt puppor.^[9]Grävlingen klarar ej från för att ta enskilda larver/puppor utan äter all cellkakan efter för att äga grävt fram en getingbo inom marken.^[9] Även brunbjörn samt rödräv beter sig vid en liknande sätt.^[9] enstaka bevingat djur liksom tillsammans sina klor gärna gräver fram getingbon inom marken existerar bivråken.^[9] Den äter sedan larver samt puppor ur cellerna tillsammans med näbben.^[9] beneath häckningstid kunna bivråken ta tillsammans med sig bota cellkakan tillsammans med innehåll såsom att ge liv mot sina ungar.^[9]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna delas upp inom en antal underfamiljer:

• Sociala getingar (Vespinae) existerar den bobyggande varianten likt oss inom dagligt anförande associerar tillsammans med getingar.
  På det sättet behöver du inte döda getingarna

  dem flesta underarter existerar eusociala, d.v.s., detta finns ett hierarki tillsammans med drottning, hannar samt person som arbetar utan fortplantningsförmåga. detta finns även snyltande arter.

• Solitära getingar (Eumeninae), även kända likt lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever såsom individer från reguljära han- alternativt honkön.

  Honorna bygger små bon på grund av sin personlig avkomma, vilket matas tillsammans med personer som inte kan röra sig på grund av förlamning larver. detta finns ovan 3 000 arter från solitära getingar. från dessa återfinns 36 inom land, bland annat krukmakargetingar (Eumenes). Solitära getingar räknades tidigare (före 2005) mot ett personlig släkt, Eumenidae. Denna betraktas emellertid numera likt föråldrad samt Dyntaxa äger meddelat för att den ej skall användas, utan varenda tidigare detaljerad taxa hör numera mot underfamiljen solitära getingar (Eumeninae).^[10]

• Masarinae existerar enstaka underfamilj tillsammans solitära getingar liksom bygger lerbon samt likt innehåller cirka 230 arter.

  Den finns ej representerad inom Sverige.

• Pappersgetingar (Polistinae) existerar sociala getingar likt bygger små bon tillsammans med oftast endast ett cellkaka samt utan ytterhölje.
• Euparagiinae, denna underfamilj består från endast en släkte tillsammans med nordamerikansk utbredning.
• Stenogastrinae, existerar enstaka underfamilj tillsammans med både sociala samt solitära arter vilket lever inom den orientaliska region samt vid Nya Guinea.

Arter såsom förekommer inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående arter finns representerade inom Norden.^[11]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet geting existerar etymologiskt ett diminutiv från termen get, samt syftar vid stekelns hornliknande antenner^[12].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]