Hur länge har turkiet varit i nato

Kriget inom Ukraina från samt Sveriges samt Finlands ansökningar angående Natomedlemskap är den senaste kris såsom skapat enstaka arena för den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan. tackar vare turkisk medling besitter spannmålsfrakter från Ukraina hållits inom gång åtminstone tidvis, mot lättnad ej minimalt för länder inom Afrika liksom ej förmår producera nog tillsammans livsmedel för stora befolkningar.

gjorde sig EU beroende från Turkiet genom en avtal avsett för att stoppa flyktingströmmar på turkisk mark, samt inom östra Medelhavet agerar Turkiet tillsammans med stort självförtroende inom jakten på naturtillgångar mot havs samt uppgörelser likt bör säkra enstaka roll för Turkiet inom utvinningen.

Länge äger medlemskapet inom militäralliansen Nato varit basen för Turkiets utrikespolitik.

inom många år fick också förhoppningarna ifall framtida medlemskap inom EU landet för att betona sin möjlighet för att bygga ett bro mellan väst samt öst.

Genom Sveriges samt Finlands ansökningar ifall medlemskap inom försvarsalliansen äger Turkiets förhållande mot andra medlemsländer samt mot grannländer fått direkt effekt på Sveriges utrikespolitik.

Turkiet kopplade ansökningarna mot ett kravlista, särskilt förhållningssättet mot kurdiska krafter inom norra Syrien liksom den turkiska ledningen ser liksom terrorister. landet samt andra västländer besitter stött kurdiska organisationer där. Gerillan YPG besitter haft inflytelserik roll inom för att strida mot den islamistiska extremiströrelsen Islamiska staten (IS).

Turkiet bekämpar YPG liksom man betraktar likt enstaka förgrening från den turkisk-kurdiska gerillan PKK. Turkiet kräver också, även angående den svenska Natoansökan godkänts tillsammans fördröjning, för att land bör lämna ut kurder samt turkiska regimkritiker vilket gått inom landsflykt; Turkiet hävdar för att personerna är terrorister.

Medlemskapet inom Nato är ej direkt ifrågasatt inom Turkiet, dock ej heller problemfritt.

USA besitter två flygbaser inom Turkiet samt äger oftast lagt massiv vikt nära relationerna tillsammans Natos enda muslimska medlemsland. dock även angående Turkiet mestadels besitter uppträtt lojalt mot Nato finns detta antiamerikanska stämningar samt irritation mot USA, utöver oenigheten inom synen på kriget inom Syrien samt på YPG.

Efter en försök mot statskupp inom Turkiet anklagades USA för för att ej nog snabbt samt entydigt äga tagit avstånd från revolten. detta besitter också antytts för att USA plats inblandat genom för att låta predikanten Fethullah Gülen, från Turkiet utpekad såsom hjärnan på baksidan sammansvärjningen, bo inom USA.

detta besitter rått kraftfull irritation inom Turkiet över för att USA ej utlämnat honom.

USA ser gärna för att Nato utvidgas inom Norden, samt hanteringen från Gülenanhängare är kapabel tänkas artikel ett fråga för förhandlingar.

, inom slutet från Donald Trumps presidenttid, införde USA sanktioner mot Turkiet. Anledningen fanns för att Turkiet irriterat USA samt Nato genom för att köpa in en rysktillverkat luftvärnssystem (se Kalendarium).

dock sanktionerna fanns i enlighet med analytiker lindrigare än befarat samt präglade från västvärldens nyfikenhet från för att behålla samarbetet tillsammans med Turkiet. såsom jämförelse införde USA strängare sanktioner mot Ryssland efter dess annektering från Krimhalvön samt mot Iran när Trump sade upp USA:s medverkan inom detta internationella avtalet ifall Irans kärnenergiprogram.

Turkiet försöker å sin blad balansera mellan Ryssland samt Ukraina.

Turisttrafik från båda länderna besitter gett Turkiet inkomster. inom Ukraina finns kunder mot Turkiets drönartillverkning, dock Turkiet äger också behov från gas från Ryssland. Turkiet besitter ej anslutit sig mot internationella sanktioner mot Ryssland, samt visar nyfikenhet när den ryska ledningen önskar öka exporten från gas genom Turkiet, sedan Nord-Stream-förbindelsen genom Östersjön saboterats genom sprängdåd.

Besvikelse mot EU

Turkiets besvikelse mot EU är påtaglig.

Efter för att länge äga velat bli medlem inom EU erkändes Turkiet vilket kandidatland, tillsammans förbehåll. För för att få förhandla ifall medlemskap måste turkarna först förbättra respekten för mänskliga rättigheter samt rätta mot politiska missförhållanden. detta plats vilket framstegsvänliga krafter inom Turkiet ville göra, tillsammans stöd från EU.

Snart tillkom krav angående för att Turkiets tullunion måste omfatta varenda EU:s medlemmar inklusive Cypern. Trots motstånd från flera EU-länder fick Turkiet börja förhandla ifall medlemskap , dock förhandlingarna gick trögt. EU-anpassningen inom Turkiet tappade hastighet, samtidigt likt främst Tyskland samt land i västeuropa reste nya hinder inför vy för att få in en stort, muslimskt nation inom vad enstaka sektion betraktade vilket ett kristen gemenskap.

EU besitter fått bedömning för för att äga motarbetat Turkiet medan landet befann sig inom ett demokratiseringsfas, dock förlitat sig på turkiskt stöd för för att lösa den kris såsom uppstod tillsammans vågen från flyktingar mot Europa , trots för att Turkiet då börjat uppfattas vilket näst intill ett diktatur.

Turkiet lovades miljarder euro för för att ta grabb angående flyktingar likt EU ej ville äga, liksom ökad takt inom medlemsförhandlingarna. Stödet mot flyktingar utgår inom flera former, bland annat mindre kontantbidrag, dock främst såsom humanitärt bistånd via stora internationella organisationer.

Inom ramen för ett treårsplan likt sträcker sig mot äger EU anslagit tre miljarder euro. Flyktingar får betalkort laddade tillsammans pengar för för att behärska erlägga föda samt hyra, transporter samt läkemedel.

Schismen mellan EU samt Turkiet fördjupades efter kuppförsöket , då även EU anklagades för för att äga dragit benen efter sig tillsammans för att ställa sig på regeringens blad.

Turkiet klagade på för att utlovat flyktingstöd ej betalades ut samt hotade för att säga upp avtalet. Samtidigt krävde Turkiet visumfrihet för sina medborgare mot EU, medan EU krävde för att Turkiet först skulle ändra den breda definition från "terrorism" liksom bland annat lett mot massgripanden efter kuppförsöket.

Särskilt tillsammans Tyskland, liksom besitter många invånare tillsammans ursprung inom Turkiet, äger förbindelserna satts på test.

moskéer inom Tyskland drivs från den turkiska religionsmyndigheten, vilket betalar församlingsledarnas löner. inom flera tyska delstater diskuteras lagändringar liksom skulle behärska göra församlingarna mindre beroende från ekonomiskt stöd utifrån (det finns ett frivillig kyrkoskatt för kristna liksom föreslås likt modell).

Medan EU redan beneath flera år betett sig på en sätt vilket Turkiet uppfattade liksom nedlåtande samt oseriöst, samt förhandlingarna praktiskt taget pausade från, siktade regeringen inom Ankara på andra samarbeten.

AKP-regeringen besitter bedrivit energisk diplomati samt köp inom praktiskt taget samtliga länder likt ingick inom detta gamla Osmanska riket. Även tillsammans turkiskspråkiga före detta Sovjetstater inom Centralasien knöt man nära kontakter. inom Afrika, där Turkiet satsar hårt på för att bygga ut sin affär, ökade antalet turkiska ambassader från 12 år mot 43 år

Stöd mot islamistpartier

Under den arabiska våren såg regimmotståndare inom Tunisien, Egypten samt andra länder turkiska AKP likt en föredöme för partiets förmåga för att sammanföra islamiska värderingar tillsammans demokratisk samt sekulär politik samt liberala ekonomiska principer.

dock när ett kortlivad islamisk statsmakt inom detta viktigaste landet, Egypten, störtades från enstaka färsk militärregim stod Turkiet plötsligt tillsammans med ett fiende inom Kairo. Turkiet betraktade den avsatte islamistiske presidenten Muhammad Mursi liksom Egyptens laglige chef tills Mursi dog "Töväder" besitter senare mjukat upp kontakterna samt presidenterna beslöt för att återställa dem diplomatiska förbindelserna.

Försöken för att få påverkan inom Tunisien samt Libyen sedan dem ländernas diktatorer störtats blev kortsiktigt resultatlösa, dock äger återkommit på agendan (se nedan).

Turkiet plats detta första muslimska nation liksom erkände Israel.

inom årtionden ägde länderna goda relationer, dock skar detta sig när dåvarande premiärministern Erdoğan läxade upp presidenten Shimon Peres för Israels agerande inom Gaza. djupnade krisen när tio turkar dödades nära enstaka israelisk kommandoräd mot detta turkiska fartyget Mavi Marmara, liksom ingick inom ett internationell konvoj liksom skulle försöka avbryta Israels blockad mot Gaza.

Israel vägrade för att be ifall ursäkt, vilket slutade tillsammans för att Turkiet avbröt detta militära samarbetsavtal likt fanns samt nedgraderade dem diplomatiska relationerna. Efter fräsch israelisk beskjutning från Gaza beskrev Erdoğan Israel liksom ett "terroriststat". Israel gick så småningom tillsammans på för att erlägga skadestånd mot dem dödade turkarnas anhöriga.

Förbindelserna sattes på test igen när USA erkände Jerusalem såsom Israels huvudstad. inom täten för sunnimuslimska länder uppmanade Turkiet då mot internationellt erkännande från Jerusalem såsom huvudstad inom Palestina. Turkiets president fick möjlighet för att framträda likt den sunnimuslimska världens inflytelserik röst mot för att Israel utsträckt sin auktoritet över platser likt är heliga även för islam.

Mot bakgrund från Gazakriget – införde Turkiet handelssanktioner mot Israel, såsom stöd för krav på eldupphör inom Gaza.

Uppgörelsen tillsammans med Israel efter händelserna runt Gazakonvojen tolkades inom omvärlden liksom en försök från Turkiet för att avbryta den isolering landet hamnat inom. detta gällde också den försoning tillsammans Ryssland såsom skedde ungefär samtidigt.

Relationerna ägde varit relativt avspända efter Sovjetunionens sammanbrott , dock när Turkiet sköt ned en ryskt stridsflygplan inom gränstrakterna mot Syrien blev dem ovänner.

Ryssland begränsade handeln tillsammans Turkiet samt stoppade all charterturism, vilket slog hårt mot den turkiska ekonomin. Den konflikten (före kriget inom Ukraina ) innebar också den allvarligaste konfrontationen mellan Nato samt Ryssland sedan kalla krigets slut. träffades presidenterna Erdoğan samt Putin samt en närmande underlättades från för att Ryssland snabbare än EU samt USA ägde tagit avstånd från kuppförsöket samt för att Putin ej kritiserat massgripandena inom Turkiet.

Normalisering gynnade båda länderna ekonomiskt.

Oroade chef inom väst befarade för att enstaka fräsch partnerskap mellan auktoritära chef kunde skapas samt rubba maktbalansen inom Europa. inom konflikterna inom Syrien samt Libyen äger dem turkisk-ryska förbindelserna väckt nyfikenhet. Ankara samt Moskva besitter stött motsatta sidor inom båda länderna, dock samtidigt kopplat greppet angående förhandlingar mellan stridande parter så för att västmakterna samt FN ställts nära sidan angående utvecklingen.

Jakt på kurdisk gerilla

Turkiets förhållande mot Syrien plats länge dåligt dels på bas från Syriens stöd mot den kurdiska gerillan PKK, dels på bas från turkiska bevattningsprojekt liksom minskade vattenflödet inom floder mot Syrien.

Relationerna förbättrades sedan Syrien brutit tillsammans med PKK. Turkiet såg sig såsom den enda västvänliga stat liksom kunde prata tillsammans med Syrien. dock när man ej lyckades stoppa den syriska Assadregimens blodig eller täckt med blod förföljelse från oppositionen från våren blev Turkiet enstaka drivande kraft för maktskifte inom Syrien.

Syriska statens sönderfall väckte bekymmer inom Turkiet för för att kurdiska grupper inom Syrien skulle behärska etablera självstyre längs gränsen, liknande förhållandena inom norra Irak. Turkiska regeringen hotade för att ingripa angående PKK skulle tillåtas upprätta nya baser på syrisk mark.

Inbördeskriget inom Syrien påverkade också Turkiet genom flyktingströmmar.

Turkiet föreslog för att FN skulle inrätta ett skyddad region för flyktingar på syrisk mark längs gränsen. detta avvisade säkerhetsrådet likt orealistiskt. Turkiet vädjade mot EU ifall större insatser. förvärrades krisen samt antalet syrier likt sökte skydd inom Turkiet sköt inom höjden.

Turkiet kom snart för att hysa fler än 3,6 miljoner syriska flyktingar varav ett tiondel inom etablerade flyktingläger.

Turkiets försök för att medverka mot för att störta den syriska regimen anses äga lett mot för att landets långa gräns mot detta södra grannlandet länge lämnades öppen för sunnimuslimska extremister, bland dem jihadister vilket senare skulle kalla sig Islamiska staten (IS).

Turkiet kritiserades för för att ägna mer kraft åt för att bekämpa syrisk-kurdisk gerilla än åt fryst vatten. Först lovade Turkiet för att på allvar att koppla eller förena med något sig mot kampen mot fryst vatten samt tills vidare acceptera ett fortsatt roll för regimen inom Damaskus.

När fryst vatten besegrades ( utkämpades strider inom ökenområden mot fryst vatten sista större fästen) fanns detta kurdiskt dominerade styrkor liksom stod för dem största insatserna, tillsammans med bistånd från USA samt andra länder. dock Turkiet äger ej släppt sitt fokus på dem ansatser mot kurdiskt statsbyggande likt sker på syrisk mark.

Tre turkiska militäroffensiver mellan samt inriktades på dem kurdiska styrkor vilket Turkiet betecknar liksom terrorister samt resulterade inom för att prokurdiska styrkor kunde ta övervakning över två stora områden på den syriska sidan från gränsen mot Turkiet. Invasionen skedde mot bakgrund från försämrad finans inom Turkiet samt minskat väljarstöd för Erdoğan samt dennes område.

Turkiets fientligt inställda inställning mot den syriska regimen besitter ansträngt relationerna mot ett från dess viktigaste partner, Iran. för att Nato sedan äger ett radarstation på turkisk mark likt länk inom sin försvarssköld mot iranska robotar besitter också försämrat förhållandet. Shiaregimen inom Iran besitter även kritiserat Turkiets stöd mot sunnimuslimska grupper beneath den "arabiska våren", liksom inom inbördeskriget inom Jemen.

en avtal angående ökat ekonomiskt samarbete samt handelsutbyte anses dock äga tinat upp relationerna.

Sedan äger Turkiet, Iran samt Ryssland tagit gemensamma initiativ för för att få slut på inbördeskriget inom Syrien, tillsammans förutsättningen för att låta Bashar al-Assad bli kvar vilket statschef.

nära nyår / rapporterades också en närmande mellan Ankara samt Damaskus: detta första högnivåmötet, enstaka träff mellan utrikesministrar, sedan detta syriska kriget bröt ut Närmandet såg ut för att fortskrida sommaren då både Assad samt Erdoğan öppnade sig för en potentiellt möte dem emellan.

Trots för att hundratals turkiska företag är verksamma inom Irak är relationerna svala.

Däremot besitter AKP-regeringen byggt upp förbindelser tillsammans med den kurdiska regionalregeringen inom norra Irak samt äger stort handelsutbyte tillsammans med irakiska kurder, dock utan för att stödja tanken på för att dem skulle få forma enstaka självständig kurdisk stat. Export från olja direkt från Kurdistan mot Turkiet motarbetas från Iraks regering.

Även turkiska arméns återkommande räder mot PKK på irakisk mark väcker irritation.

Sedan äger Turkiets parlament varenda år förlängt ett ordning likt tillåter för att turkisk trupp sänds in inom Irak samt Syrien för för att bekämpa organisationer sm inom Turkiet uppfattas likt terrorgrupper.

Cypern känslig fråga

Av historiska skäl plats förhållandet mellan Turkiet samt Grekland länge spänt, dock ömsesidig hjälp efter jordbävningar nära Istanbul samt inom Aten skapade samförstånd samt Grekland gav upp sitt veto mot turkiska medlemskapsförhandlingar tillsammans med EU.

Sedan dess besitter relationerna tidvis varit bättre, även ifall detta äger irriterat den turkiska ledningen för att motståndare mot president Erdoğan sökt asyl inom Grekland. Erdoğan besökte Grekland , likt förste turkiske president på 65 år. dock han slog sina värdar tillsammans häpnad genom för att förespråka enstaka översyn från Lausannefördraget från , där detta moderna Turkiets gränser slogs fast efter Osmanska rikets fall (se Äldre historia).

chockade den turkiske presidenten den kristna världen, inom synnerhet Grekland, genom för att låta riva upp beslut såsom gjort den gamla helgedomen Hagia Sofia (Aya Sofya) inom Istanbul mot museum.

På årsdagen från Lausannefördraget, den 24 juli, blev tagna den åter inom bruk likt moské. Mer politiska än religiösa motiv är kapabel anas: missnöjet tillsammans dem gränser Turkiet besitter sedan Osmanska riket föll samman. inom ljuset från för att detta finns gas samt olja inom östra Medelhavet äger Turkiet flyttat fram sina positioner kring havsgränserna samt slutit avtal tillsammans med Libyen angående samarbete på området.

Mavi vatan, "Blått hemland", kallas ett doktrin likt sjösattes från amiralen Cem Gürdeniz samt bland annat innebär anspråk nära öar likt tilldelades Grekland när Turkiets gränser drogs upp.

Den allvarligaste konflikten besitter gällt Cypern. Ön nära Turkiets kust är delad mellan grekcyprioter inom söder samt turkcyprioter inom norr.

Delningen fullbordades , när Turkiet invaderade norra Cypern för för att hindra enstaka militärjunta inom Aten för att förena Cypern tillsammans med Grekland. Endast den grekcypriotiska regeringen är internationellt erkänd, fast ej från Turkiet. Den republik turkcyprioterna äger utropat erkänns däremot bara från Turkiet, liksom besitter trupper på norra Cypern.

För många turknationalister är Cypernfrågan känsloladdad.

Turkiet besitter ibland hotat för att införliva norra Cypern, dock AKP besitter inom regeringsställning intagit mjukare hållning. Sannolikt låg detta på baksidan ett avgörande vändning på Cypern , då turkcyprioterna öppnade gränsen mellan öns båda delar. Bland annat efter påtryckningar från turkiska regeringen röstade ett majoritet från turkcyprioterna ja mot ett program för Cyperns återförening såsom FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi ytterligare ägde lagt fram.

Grekcyprioterna sade emellertid nej mot förslaget samt därmed kom den grekcypriotiska regeringen för att företräda Cypern när landet blev medlem inom EU Därefter äger Turkiets vägran för att erkänna den grekcypriotiska regeringen, samt för att släppa in cypriotiska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom turkiska hamnar, utgjort hinder för turkiskt EU-medlemskap.

President Erdoğan äger aktivt stött turkcypriotiska nationalistpolitiker såsom motarbetar återförening från ön. Turkiet protesterar också mot för att den grekcypriotiska regeringen ingått avtal angående landets ekonomiska distrikt inom Medelhavet tillsammans bland annat Israel, utan för att konsultera Turkiet alternativt turkcyprioterna.

När Sovjetunionen sönderföll uppstod nya stater inom Centralasien, bebodda från turkfolk.

Turkiets försök för att närma sig dem äger haft störst framgång inom Azerbajdzjan, vars språk ligger nära detta likt talas inom Turkiet. Turkiska företag är många aktiva inom Azerbajdzjan samt Turkiet stöder landet inom dess konflikt tillsammans Armenien. Samarbetet besitter stärkts efter konflikt mellan Azerbajdzjan samt Armenien angående Nagorno-Karabach (se Kalendarium).

Turkiets stöd för Azerbajdzjan ledde då återigen mot ett kris inom förbindelserna tillsammans med Armenien, dock inleddes förtroendeskapande åtgärder. Bland annat utsåg dem två länderna varsitt sändebud tillsammans ansvar för dialog, samt restriktioner mot varutransporter lättades upp. 

Historien kastar sin skugga över turkarnas förhållande mot armenierna (se Befolkning samt språk) samt Armenienfrågan stör även Turkiets relationer mot andra länder.

Officiella erkännanden från fördrivningen från armenierna såsom en folkmord äger ständigt lett mot för att Turkiet beneath enstaka period äger kylt ned dem diplomatiska relationerna. Så skedde mot modell tillsammans landet

Gentemot Kina besitter den turkiska ledningen gjort skarpa markeringar efter rapporter angående förtryck mot den uiguriska folkgruppen inom Xinjiang.

I förbindelserna tillsammans med Saudiarabien uppstod ett kris när den saudiske regimkritikern Jamal Khashoggi mördades bestialiskt på saudiska konsulatet inom Istanbul.

Turkiet visade sig sitta på data ifall för att mordet utfördes från en kommando utsänt från den saudiska regimen.

Sedan dess äger dem frostiga kontakterna tinat.

Förbindelserna tillsammans Förenade arabemiraten äger varit frostiga, dem äger stött olika läger inom regionala konflikter. dock slöts en frihandelsavtal. Emiraten ägde då bidragit tillsammans hjälpsändningar efter jordbävningskatastrofen.

Försvar

Nationella säkerhetsrådet (Milli Güvenlik Kurulu,MGK) är en viktigt kroppsdel, där Turkiets regeringar måste samråda tillsammans militären inom avgörande frågor, beneath ledning från presidenten.

Militärens ställning inom politiken äger emellertid försvagats starkt på senare år.

Bland annat efter påtryckningar från EU besitter inskränkningar gjorts inom säkerhetsrådets befogenheter.

Turkiet besitter ett från militäralliansen Natos största försvarsmakter. Den består från runt man varav värnpliktiga. Sedan pågår den allmänna värnplikten för dem flesta inom tolv månader.

Som halvmilitära styrkor räknas gendarmeriet, likt sköter identisk information på ruralt område likt polis inom städerna.

Gendarmeriet lyder beneath inrikesdepartementet dock ingår inom den militära strukturen.

Turkiet äger personlig tillverkning från bland annat stridsvagnar, militärflygplan, satelliter samt örlogsfartyg. Drönare (obemannade farkoster) äger använts från turkisk militär både mot kurdisk gerilla inom landet samt inom krigföring på syriska sidan ifall gränsen, såväl mot spaning såsom mot anfall mot bland annat pansarfordon.

Såväl statliga Turkish Aerospace likt företaget Baykar, vilket drivs från presidentens USA-utbildade svärson Selçuk Bayraktar, utvecklar drönare. en antal länder, bland annat inom Afrika, visar nyfikenhet, ej minimalt därför för att Turkiet håller förhållandevis låga kostnader samt ställer måttliga krav på hur andra regimer agerar tillsammans med den militära utrustning dem köper in.

Som Natoland äger Turkiet retat framför allt USA genom inköp från en rysktillverkat luftvärnssystem, vilket fått USA för att införa vissa sanktioner (se ovan) samt frysa utbyte inom form eller gestalt från flygplansaffärer (se Kalendarium).

Turkiets omröstning för att bromsa Sveriges ansökan ifall medlemskap inom Nato äger kopplats mot turkiska önskemål ifall för att få köpa amerikanska Fplan. Tvekan inom USA äger för att göra tillsammans med Turkiets återkommande militära agerande inom Irak samt Syrien: Turkiets agerande inom region befaras destabilisera området ytterligare.

Så snart Turkiet ägde godkänt Sveriges medlemsansökan , meddelade Vita huset för att regeringen önskar titta ett flygplansförsäljning få klartecken från politikerna inom senaten.

Lästips - läs mer ifall Turkiet inom UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Nej, Natoprocessen är ej död ()
Billström optimistisk angående turkiskt godkännande ()
Erdoğans krav på land är kapabel slå tillbaka på honom själv ()
Turkiets planer mot havs anvisning för konstant konflikt ()

Om våra källor

Texten &#;r uppdaterad/granskad 30 juli Redakt&#;r: Lennart Simonsson

L&#;nkar mot mer information