Hur lång kan en känguru bli

Se även känguru (olika betydelser).

Kängurudjur (Macropodidae) existerar ett släkt inom ordningen fåframtandade pungdjur (Diprotodontia) såsom tillhör underklassen pungdjur. dem räknas idag mot dem maximalt kända pungdjuren samt existerar typiska på grund av den australiska faunan dock några arter förekommer även vid Nya Guinea.

på grund av för att skilja dem ifrån familjen råttkänguruer kallas dem även egentliga kängurudjur. djur som känguru äger oftast förlängda bakre extremiteter, existerar växtätare samt existerar vanligen aktiva vid natten alternativt skymningen. mot familjen räknas omkring 65 för tillfället levande arter samt fyra utdöda arter.

Hur lång är en kängurus livslängd? I genomsnitt lever kängurur mellan sex och åtta år i det vilda, men i fångenskap kan de leva upp till 20 år eller mer

dem större kängurudjuren brukar kallas känguruer, samt dem mindre kallas vallabyer, dock dessa term används ej vetenskapligt.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Kängurudjur förekommer inom Australien samt vid Nya Guinea samt vid kringliggande småöar liksom Tasmanien.^[1] dem lever inom olika habitat samt hittas inom såväl regnskogar såsom busk- alternativt gräsmark samt även inom torra regioner såsom stäpper samt öknar.

Vissa medlemmar vilket klippkänguruer samt arterna inom släktena större samt små skogsvallabyer finns även inom klippiga bergstrakter upp mot 3 100 meter ovan havet.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Allmän kroppsbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Typiskt på grund av varenda arter existerar dem stora bakre extremiteterna liksom existerar klart större än dem främre.

Bara inom släktet trädkänguruer existerar benen lika långa.^[1] Dessa rör sig ej hoppande vidare utan äger anpassat sig till existensen inom träden. Svansen existerar hos nästan varenda djur som känguru utdragen, kraftfull samt huvudsakligen hårbeklädd. Ofta arbetar den såsom stöd alternativt på grund av för att hålla balansen.^[1] Vissa arter använder svansen likt gripverktyg inom träd.

Hos släktet Onychogalea slutar den inom enstaka tagg från en benliknande material. Arterna liknar varandra inom kroppsbyggnaden dock skiljer sig många inom storlek samt vikt. Medan den största arten, skarlakansröd jättekänguru, når enstaka höjd upp mot 1,8 meter samt enstaka vikt upp mot 90 enhet för massa äger den minsta arten, västlig harvallaby (Lagorchestes hirsutus), bara enstaka vikt mellan 0,8 samt 1,8 enhet för massa samt enstaka kroppslängd (utan svans) mellan 31 samt 39 centimeter^[2].

Pälsens färg existerar ofta enhetligt grå- alternativt brunaktig.

Kängurur är pungdjur som är inhemska på den australiensiska kontinenten

detta förekommer även arter tillsammans mönster, bland annat hos klippkänguruer.

De främre tassarna existerar små samt äger fem tår.

dem används såsom stöd alternativt på grund av för att plocka upp eller ta att ge liv. Arternas bakre fötter existerar vanligen smala samt långsträckta. Känguruer existerar hälgångare. dem bakre fötterna saknar den inledande tån samt den andra existerar sammanvuxen tillsammans den tredjeplats. detta finns dock numeriskt värde naglar såsom används på grund av pälsvårdnaden^[3].

Den fjärde tån existerar kraftigast samt den femte mellanstor.^[1]

Under pleistocen levde inom Australien tillsammans Procoptodon en släkte från ännu större djur som känguru. Vissa släktmedlemmar plats uppskattningsvis 2 mot 3 meter höga samt dem ägde enstaka vikt upp mot 230 enhet för massa. Dessutom fanns arter inom släktet Protemnodon tillsammans ett vikt upp mot 150 enhet för massa tyngre än dem för tillfället levande familjemedlemmarna.^[1]

Huvud samt tänder

[redigera | redigera wikitext]

Huvudet existerar jämförelsevis litet tillsammans stora öron.

dem numeriskt värde undre framtänderna existerar liksom hos andra arter inom identisk ordning förlängda. Hörntänder saknas alternativt förekommer bara rudimentärt. Medan premolarerna existerar smala samt vassa existerar molarerna breda. Tandformeln existerar I3/1 C0-1/0 P2/2 M4/4, alltså sammanlagt 32 mot 34 tänder.^[4]

Inre anatomi samt fortplantningsorgan

[redigera | redigera wikitext]

Liksom idisslande äger djur som känguru enstaka välutvecklad magsäck tillsammans med flera segment.^[4] Den existerar delad inom tre segment.

inom detta inledande segmentet sker födans fermentation tillsammans med hjälp från mikroorganismer. Denna sektion existerar motsvarigheten mot idisslarnas våm. dem andra numeriskt värde delarna existerar något som har fått en viss form eller struktur såsom ett slang^[5]. Tarmen existerar liksom hos flera andra växtätare utdragen samt även blindtarmen existerar väl utvecklad.

Hjärt-kärlsystemet uppvisar inga större skillnader gentemot andra pungdjur. Även arternas fortplantningsorgan motsvarar inom stort sett andra pungdjurs kroppsdel. Hannarnas penis existerar gömd inom en hudveck då den vilar samt existerar var s-formig. Testiklarna ligger framför penisen. Honor äger numeriskt värde livmödrar samt numeriskt värde vaginor. Honor besitter inom motsats mot flera andra pungdjur enstaka permanent pung (marsupium).

Pungen besitter öppningen vidare samt innehåller fyra spenar.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Aktiviteter samt socialt beteende

[redigera | redigera wikitext]

Även vilket gäller aktivitetstider samt socialt beteende uppvisar kängurudjuren stora skillnader. dem flesta arterna existerar aktiva beneath skymningen, gryningen samt natten.

Vissa arter förmå även existera aktiva vid dagen, mot modell då dem solbadar vid eftermiddagen.^[1] Annars vilar dem vid dagen inom skuggan från växt alternativt gömda inom grottor, bergssprickor alternativt andra gömställen. Fasta sociala strukturer förekommer ej.

fakta om Känguru • Vikt: 60-90 kg Längd: 1-1,5 m + svans ca 100 cm • En kän guru kan bli 12–18 år – i fångenskap 28 år

Ibland vistas flera individer tillsammans dock grupperna består bara korta tider.

Rörelser

[redigera | redigera wikitext]

Hos djur som känguru finns numeriskt värde sätt för att röra sig vidare. önskar dem att nå ett mål eller resultat upphöjd hastighet hoppar dem endast tillsammans dem bakre fötterna. tillsammans svansen vilket hålls inom luften håller dem balansen.

vid därför sätt når dem enstaka hastighet upp mot 50 kilometer inom timmen.^[4] Jättekänguruer är kapabel hoppa 9 meter inom en enda hopp, hos grå jättekänguru besitter hopp ovan 13,5 meter uppmätts^[6]. Dessa hopp existerar sällan högre än 1,5 meter.

Den andra gångarten innebär för att frambenen samt svansen hålls vid marken medan dem ändrar bostadsort bakbenen vidare.

Anmärkningsvärt existerar för att djur som känguru ej äger någon förmåga för att röra sig bakåt.^[4]

Trädkänguruer hoppar ej dock existerar goda klättrare. Några arter liksom quokkan (Setonix brachyurus) samt arterna inom släktet buskvallabyer rör sig vid fyra fötter.

Känguruer kunna även simma genom för att växelvis röra vid dem bakre extremiteterna.^[3]

Födan

[redigera | redigera wikitext]

Kängurudjur livnär sig uteslutande från växter.

detta finns arter vilket äter huvudsakligen växttäcke (till modell skarlakansröd samt grå jättekänguru) samt arter liksom existerar främst bladätare (till modell trädkänguruer). Dessa familjemedlemmar skiljer sig därför många vad gäller kindtändernas konstruktion. inom viss mån äter känguruer även andra växtdelar likt frukter samt knoppar. dem intar identisk ekologiska nisch såsom partåiga hovdjur vid andra kontinenter.

Deras mage samt tarmsystem besitter vid bas från konvergens utvecklat sig likadant. Mikroorganismer inom känguruns mage underlättar nedbrytningen från födan samt ibland idisslar kängurudjuren även. Därför besitter djur som känguru enkel för att överleva inom områden tillsammans mindre utbud vid växter.^[1]

Fortplantningen

[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom familjen äger enstaka väl utvecklad pung såsom innehåller fyra mjölkkörtlar.

Honor föder endast enstaka unge (i sällsynta fall två) åt gången.^[1] Dräktigheten varar liksom hos varenda pungdjur bara några veckor (cirka 20 mot 40 dagar). detta underutvecklade embryot existerar efter denna tidsperiod mot samt tillsammans hos den största arten, skarlakansröd jättekänguru, endast 2,5 cm långt samt balanserar ungefär 0,75 gram^[7].

Embryot kravlar självständigt in inom pungen samt suger sig fast nära ett från mjölkkörtlarna. vykort därefter parar sig honan vid nytt (hos svartsvansvallaby redan några dagar före ungens födelse^[1]). detta nya fostret vilar tills den inledande ungen inom pungen blir fullt utvecklat. Den grå jättekängurun samt Känguruöns jättekänguru utgör dock undantag ifrån denna regel^[3].

Efter numeriskt värde mot tre månader släpper ungen till inledande gången mjölkkörteln. detta tar ungefär en halvt kalenderår tills den sålunda småningom lämnar pungen. Ungar liksom äger blivit på grund av stora på grund av pungen får dia då dem stoppar in huvudet inom pungen tills dem existerar en tid gamla. detta äldre ungdjuret dias även då detta redan finns en bror/syster inom pungen.

inom dessa fall använder ungarna olika spenar. Honor från djur som känguru (och råttkänguruer) förmå producera mejeriprodukt tillsammans med varierande sammansättning från näringsämnen inom olika spenar samtidig. dem behövs på grund av för att ungar från olika ålder är kapabel dia tillsammans.^[1]

Hos dem mindre kängurudjuren blir honorna vanligen könsmogna innan dem existerar en tid gamla.

Jättekänguruer blir däremot könsmogna inledningsvis efter 15 mot 36 månader.^[3]

Känguruer samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet känguru kommer ifrån guugu yimithirr-stammens namn vid den grå kängurun, gangurru (eller gang-oo-roo)^[8].

Namnet nedtecknades beneath James Cooks inledande expedition 1770 från naturhistorikern namn Banks likt kangaru.

En vanlig vandringssägen utför gällande för att namnet skulle existera resultatet från en missförstånd samt inom själva verket betyda "jag förstår inte", vilket skulle varit svaret vid européernas ämnen ifall vilket djuret hette. Lingvisten John B.

Haviland fastställde dock beneath 1970-talet för att denna saga existerar påhittad, då denne studerade guugu yimithirr-stammens språk.^[9]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Den australiska ursprungsbefolkningen, aboriginerna, använder sedan länge känguruernas animalisk föda samt hud. Den brandröjning vilket aboriginerna utförde skapade däremot mer ställe på grund av kängurudjuren.

Blandningen från brända ytor, ytor tillsammans ung grönska samt ställen tillsammans med tät vegetation erbjöd att ge liv samt gömställen till känguruerna.

Även kolonialisterna bedrev jaktverksamhet vid känguru ifrån en tidigt etapp. Idag existerar dem flesta kängurudjuren skyddade i enlighet med team. Däremot ökade beståndet från skarlakansröd samt grå jättekänguru efter européernas arrival betydligt samt dessa arter får även jagas idag.

affärsmässig farmer på grund av avel eller uppfödning av djur saknas. Jakten existerar strikt begränsad samt årligen skjuts omkring 3 miljoner individer.^[10] Köttet betraktades inom start såsom mindre nyttigt. tillsammans tiden förändrades denna perception samt idag serverar mot samt tillsammans restauranger inom Europa kängurukött.

Exporten mot Europa står till omkring 80 %^[11]. inom Australien används kängurukött huvudsakligen liksom djurfoder^[12].

Framställning från läder ifrån känguruhud förekommer idag bara inom ett mindre omfattning. Känguruläder betraktas vid bas från kollagenets jämna anordning likt särskilt slitstarkt^[13].

vid bas från dess slitstyrka används skinnet ofta inom skinnställ till Mc-bruk framförallt inom roadracing^[14]. detta bearbetas mot handskydd, fotbeklädnad samt stövlar.

Hot

[redigera | redigera wikitext]

Jakt vid känguru äger ej varit ödesdigert på grund av populationerna inom någon större mån.

en större hot äger däremot omvandlingen från deras levnadsområde mot betesmarker till får samt nötboskap varit.

De kan också hoppa över imponerande åtta meter i ett enda skutt och nå en höjd på upp till 1,8 meter

Även vid bas från införsel från predator såsom räv samt husdjur minskade beståndet.^[1] Denna förändring ledde mot för att fyra känguruarter utrotades. andra arter bebor idag bara enstaka små sektion från sitt ursprungliga levnadsområde. detta finns även arter vilket nästan ej alls existerar hotade, mot modell djur som känguru liksom lever inom klippiga regioner.

Jättekänguruerna fick tidigt innebörd såsom tecken till Australien samt fick därför mer stöd ifrån kontinentens mänskliga invånare.

Stora djur som känguru fick även gynnsamma förhållanden då populationen från dingon minskade vid bas från jaktverksamhet samt vid bas från större region tillsammans med lågt växttäcke efter introduceringen från får samt getter.^[1]

För dem djur som känguru likt lever vid Nya Guinea äger detta ej skett sålunda stora omvandlingar från levnadsområdet.

Ändå äger stora ytor täckt område blivit avverkade. IUCN beräknar idag flera arter såsom förekommer vid ön likt hotade.

Känguruer inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

I aboriginernas skapelsetro, den således kallade drömtiden, finns den "stora kängurun". Den plats ansvarig till för att djurpersonerna (i engelska nedteckningar "animal people") flyttade åter mot vattnet beneath den stora vattendrag.

Sedan vräkte den ur sig samtliga mening vilket talas från människor vid jorden. Den betraktas alltså såsom skapare från varenda ljud samt språk.^[15]

Tillsammans tillsammans emun existerar kängurun Australiens vapendjur. Bägge varelse äger utmärkt förmåga för att röra sig vidare samt anses därför stå till kontinentens framsteg.

Dessutom finns känguruer såsom emblem vid flera andra ställen inom Australien, mot modell likt logo på grund av flygbolaget Qantas Airways samt vid detta australiska 1-dollars-myntet.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Yttre systematik samt evolution

[redigera | redigera wikitext]

Kängurudjur räknas bland pungdjuren mot ordningen fåframtandade pungdjur samt var inom underordningen Macropodiformes (eller Macropodoidea).

mot underordningen hör förutom dem egentliga djur som känguru, råttkänguruer (Potoroidae) samt arten myskkänguru, likt listas inom enstaka personlig släkt. detta antas för att dem egentliga känguruer utvecklade sig ifrån trädlevande varelse likt liknade myskkängurun inom utseende. Den evolutionära utvecklingen inom underordningen Macropodiformes förtydligas genom nästa kladogram:^[16]

Macropodiformes ├──Myskkänguru (Hypsiprymnodontidae) └──N.N.

├── Råttkänguruer (Potoroidae) └── (Egentliga) djur som känguru (Macropodidae)

Kängurudjurens underfamiljer, Sthenurinae samt Macropodinae, existerar kända ifrån miocen. Underfamiljen Sthenurinae ägde flest antal arter beneath pleistocen. Arterna inom denna underfamilj plats vanligen robustare än dagens arter. mot Sthenurinae räknas släktet Procoptodon mot vilket hörde dem största kängurudjuren likt evolutionen skapat.

Idag finns endast ett enda art kvar inom underfamiljen, tvärbandad harvallaby (Lagostrophus fasciatus), samtliga andra existerar utdöda.

Under pleistocen på grund av 51 000 mot 38 000 tid sedan ägde inom Australien en massutdöende lokal, liksom bland annat blev slutet till jättelika känguruer samt släktet Diprotodon samt punglejonet. beneath identisk tidsperiod ökade människans utbredningsområde betydligt samt liknande massutdöenden existerar dokumenterade på grund av andra kontinenter.

detta existerar ännu oklart angående detta fanns människans jaktverksamhet alternativt klimatet vilket plats ansvarigt på grund av djurens eliminering. vid bas från Weichselnedisningen fanns stora vattenmängder bunden inom fryst vatten samt stora delar från jorden plats torr. i enlighet med nyare teorier verkade bägge faktorer tillsammans.

Dessa vilt såsom fanns svaga vid bas från klimatförändringarna ägde ingen tillfälle för att motsätta sig människans jakt.^[17]

Släkten samt utvalda arter

[redigera | redigera wikitext]

Idag räknas 11 släkten mot familjen kängurudjur.^[18] Tidigare betraktades även råttkänguruer, vilket existerar idag enstaka personlig släkt, vilket djur som känguru.

• Lagostrophus
  • Tvärbandad harvallaby (Lagostrophus fasciatus) existerar ett initial art från djur som känguru samt listas inom ett personlig underfamilj, Sthenurinae.
• Till släktet Macropus såsom består från 14 arter räknas varenda "klassiska" känguruer. Gruppen delas vanligen inom tre alternativt fyra undersläkten:
  • Undersläkte vallaby (Notamacropus) tillsammans åtta arter, däribland enstaka utdöd.
  • Undersläkte Macropus tillsammans med numeriskt värde arter, grå jättekänguru samt Känguruöns jättekänguru.
  • Undersläkte Osphranter tillsammans tre arter.
  • Undersläkte Megaleia tillsammans med detta största levande kängurudjuret, skarlakansröd jättekänguru.

    Den listas ibland mot undersläktet Osphranter.

• Trädkänguruer (Dendrolagus) lever vid träd inom Nya Guinea samt vid den australiska Kap Yorkhalvön. 12 arter räknas mot släktet, bland annat:
• Släktet Onychogalea besitter ett fast nagel vid svansens slut. mot släktet räknas numeriskt värde för tillfället levande samt enstaka utrotad art.

• Klippkänguruer (Petrogale) lever inom bergiga trakter. dem existerar medelstora samt besitter ofta mönster vid kroppen. Släktet äger 16 arter.
• Harvallabyer (Lagorchestes) liknar harar vad gäller storlek samt gångart. numeriskt värde från släktets fyra arter existerar redan utrotade.
• Större skogsvallabyer (Dorcopsis), fyra arter, förekommer inom regnskogen vid Nya Guinea.
• Små skogsvallabyer (Dorcopsulus), numeriskt värde arter, utbredning motsvarar ovan nämnda släktes.
• Buskvallabyer (Thylogale), sju arter inom Australien samt Nya Guinea.

  Deras svans existerar bara glest övertäckt tillsammans hår.

• Quokka (Setonix brachyurus), enstaka art, besitter korta öron samt enstaka jämförelsevis vykort svans.
• Svartsvansvallaby (Wallabia bicolor), enstaka mindre art ifrån sydvästra Australien.

Hur dessa släkten uppkom beneath evolutionens lopp framträda inom nästa kladogram.

Diagrammet utvecklades 2004 från Marcel Cadillo i enlighet med flera olika fylogenetiska studier.^[16]

Kängurudjur (Macropodidae) ├──Lagostrophus (Tvärbandad harvallaby) └──Macropodinae ├──N.N. │ ├── Dorcopsis (Större skogsvallabyer) │ └── Dorcopsulus (Små skogsvallabyer) └──N. N. ├── Dendrolagus (Trädkänguruer) └── N. N. ├── N.N. │ ├── Petrogale (Klippkänguruer) │ └── Thylogale (Buskvallabyer) └── N.N.

├── Lagorchestes (Harvallaby) └── N.N. ├── Setonix (Quokka) └── N.N. ├── Onychogalea └── N.N. ├── Macropus (Jättekänguruer, vallaby samt andra) └── Wallabia (Svartsvansvallaby)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 12 november 2009.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Terence J. Dawson: Kangaroos. Cornell University Press, Comstock, Cornell 1995, ISBN 0-8014-8262-3
• Tim Flannery: Mammals of New Guinea. Cornell University Press, Cornell 1995, ISBN 0-8014-3149-2
• Udo Gansloßer (utgivare): Die Känguruhs.

  Filander, Fürth 1999, 2004, ISBN 3-930831-30-9

• Bernhard Grzimek: Grzimeks Tierleben. grupp 10.
  Deras vetenskapliga namn, Macropus, kommer från två grekiska ord som betyder lång fot (makros pous)

  Säugetiere 1. Droemer-Knauer, München, DTV, München, Bechtermünz, Augsburg 1979, 2000, ISBN 3-8289-1603-1

• John A. Long, u. a.: Prehistoric Mammals of Australia and New Guinea. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2003, ISBN 0-8018-7223-5
• Ronald Strahan: Mammals of Australia. Smithsonian Books, Washington DC 1996, ISBN 1-56098-673-5
• Ronald M.

  Nowak: Walker's Mammals of the World. 6 version. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

• Poole, William E. i (1990) [1984]. McDonald, David W.. red. Pungdjuren, Fladdermöss, Insektsätare.
  Kän gurun kan förflytta sig 60 km/tim

  Jordens vilt. Bonnier detaljer. ISBN 91-34-50357-9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]