Vad avgör hur stor efterfrågan är

Utbud samt efterfrågan existerar centrala term inom marknadsteori. detta handlar inom bas samt botten ifall för att ju dyrare ett existera existerar desto mindre efterfrågas den, samt desto större kvantitet är kapabel producenterna tillhandahålla. Priset då den efterfrågade kvantiteten sammanträffar tillsammans utbjuden kvantitet kallas för jämviktspris.

Detta innebär för att detta produceras detaljerad lika många vilket efterfrågas på grund av detta kostnad såsom konsumenterna existerar villiga för att erlägga samt såsom behövs på grund av för att producera tillräckligt från varan.

nära den punkten besitter man uppnått marknadsjämvikt. vid enstaka fri handelsplats bör detta, i enlighet med modeller, ske naturligt, dock detta finns flera saker såsom påverkar utbud samt efterfrågan. Den viktigaste faktorn existerar priset, dock även saker såsom trender samt preferenser, ifall detta existerar högkonjunktur alternativt lågkonjunktur, befolkningsmängd samt andelen komplementära produkter påverkar.

Olika marknader fungerar även vid olika sätt. detta existerar massiv skillnad vid mot modell bostadsmarknaden jämfört tillsammans med mobiltelefonmarknaden.

Vad existerar Utbud samt Efterfrågan?

Utbud samt efterfrågan existerar numeriskt värde elementär term inom finansiell teori. Begreppen används framförallt på grund av för att förklara hur marknadsekonomi fungerar.

inom bas samt botten handlar dessa term angående hur kostnad samt hur många detta finns från enstaka vara/tjänst (kvantitet) förhåller sig mot varandra. vid marknaden träffas dessa numeriskt värde variabler. Köparna (efterfrågan) samt säljarna (utbudet) interagerar samt vid således vis justeras vilken kvantitet liksom bör produceras från enstaka existera samt mot vilket kostnad denna artikel bör säljas.

Marknadsekonomi inom teorin

En handelsplats existerar enstaka mötesplats på grund av köpare samt handelsman.

Hur enstaka handelsplats ser ut beror vid enstaka mängd olika faktorer. enstaka handelsplats förmå existera väldigt organiserad mot sin karaktär, dock ofta existerar marknader relativt oorganiserade.

Kvantiteten bestäms av hur stort antal folk är villiga att köpa för ett särskilt pris

vid ett organiserad handelsplats därför träffas ofta handelsman samt köpare nära ett viss tidpunkt samt lokal. vid ett oorganiserad handelsplats således sker detta nära olika tidpunkter och/eller platser.

I enstaka marknadsekonomi därför utgår man ifrån för att människor strävar efter för att maximera nyttan samt företag strävar efter för att maximera sin profit.

ifall detta råder fri marknadsekonomi således får marknaden sköta sig egen. detta råder fri konkurrens samt därför sålunda kunna en företag producera tillsammans med hänsyn mot dem krav samt behov likt finns vid marknaden. eftersom detta finns konkurrens sålunda måste företaget tillhandahålla sin artikel mot en konkurrenskraftigt kostnad samt produkterna måste ständigt förbättras.

då ett handelsplats existerar lönsam därför lockad fler företag dit samt detta utför inom sin tur för att utbudet blir större samt priserna ökar. Företag likt ej kunna leva upp mot marknadens krav samt behov försvinner. en kostnad sätts baserat vid utbud samt efterfrågan samt detta existerar konsumenterna liksom styr vad liksom inom slutändan produceras – detta existerar konsumenternas behov samt önskemål vilket bör tillfredsställas.

ifall utbudet existerar stort dock efterfrågan små sänks priset, ifall utbudet existerar litet dock efterfrågan massiv höjs priset.

Detta existerar inom teorin en många utmärkt sätt för att ta tillvara vid samhällets tillgångar. Genom dem fria marknadskrafterna sålunda utnyttjar oss våra tillgångar optimalt. Motsatsen mot marknadsekonomi existerar planekonomi samt var ligger politiska beslut mot bas på grund av hur tillgångar bör användas samt fördelas.

Utbud och efterfrågan

inom landet besitter oss enstaka slags blandekonomi var vissa marknader regleras samt styrs från lagar samt politiska beslut.

Efterfrågan styrs ofta från priset

Efterfrågan styrs från kvantiteten produkter likt kunderna existerar villiga samt besitter chans för att köpa förutsatt för att kostnad samt andra faktorer existerar konstanta.

Efterfrågan mäter alltså kvantiteten produkter alternativt tjänster liksom efterfrågas vid ett handelsplats. detta betyder för att detta existerar kvantiteten produkter likt köparna önskar samt äger tillfälle för att köpa. Priset existerar ett från dem faktorer likt påverkar efterfrågan maximalt. ifall priset stiger således innebär detta ofta ett minskad efterfrågan samt angående priset vid enstaka vara/tjänst sjunker därför innebär detta ofta för att efterfrågan ökar.

Lagen ifall efterfrågan handlar alltså angående för att konsumenter köper mer från enstaka existera angående priset reducerar samt mindre angående priset ökar.

Undantag ifrån lagen ifall efterfrågan

Ibland förekommer detta för att efterfrågan ökar trots för att även priset vid ett artikel alternativt arbete eller position inom en organisation ökar.

Detta plats något likt ekonomen Robert Giffen plats ursprunglig tillsammans för att förklara samt därför kallas detta fenomen Giffenvaror. en annat undantag ifrån lagen angående efterfrågan existerar då efterfrågan ökar trots för att priset ökar. Detta förmå mot modell hända tillsammans produkter alternativt tjänster såsom existerar statussymboler, mot modell kostsam fordon alternativt märkeskläder.

Detta fenomen kallas Veblenvaror.

Många faktorer påverkar efterfrågan

Men detta finns ju flera andra faktorer vilket förmå påverka köparnas beteenden. Faktorer liksom förmå påverka efterfrågan existerar saker liksom intäkter, preferenser, kostnad vid konkurrerande produkter samt tjänster, konsumentens förväntningar samt antalet denkbar kunder.

Ökad intäkt innebär för att hushållen äger mer valuta ovan mot konsumtion, något liksom ofta leder mot för att efterfrågan ökar. dock ifall arbetslösheten däremot ökar därför innebär detta ofta för att efterfrågan allmänt reducerar. Även förväntningar ifall framtiden kunna påverka efterfrågan.

Om flera konsumenter tror för att dem kommer för att förlora jobbet inom ett relativt nära kommande således kommer troligen efterfrågan för att minska.

ett ytterligare faktor liksom är kapabel påverka hur efterfrågan vid enstaka viss artikel ser ut existerar ifall priset vid liknande produkter förändras. detta förmå mot modell handla angående för att priset vid sylt ökar, något såsom även påverkar efterfrågan vid marmelad. Även produkter likt hänger ihop påverkar varandra, en klassiskt modell vid detta existerar mot modell bensin samt fordon.

Faller priset vid fordon skulle detta troligen leda mot för att efterfrågan vid fordon öka, samtidigt likt efterfrågan vid bensin tillsammans med största sannolikhet skulle öka. Priset vid andra produkter är kapabel även påverka efterfrågan.

Det kunna mot modell handla ifall för att priset vid ris stiger således ökar efterfrågan vid rotfrukt samt pasta.

I detta avseende är det såklart konsumenternas eget tyckande som påverkar mycket, men marknaden är också högst trendkänslig

andra faktorer liksom förmå påverka efterfrågan existerar angående kundernas ändrar åsikt ifall produkten, alltså för att deras smakupplevelse förändras från någon anledning. Sådant är kapabel hänga ihop tillsammans med trender inom samhället såsom ligger utanför ekonomin. Ytterligare faktorer vilket påverkar efterfrågan vid ett handelsplats existerar angående köparna reducerar alternativt ökar inom antal.

Ju större befolkning desto högre efterfrågan.

Utbudet

Utbudet alternativt resurser existerar alltså den totala kvantitet från enstaka artikel alternativt position likt varenda handelsman vid enstaka handelsplats erbjuder. Priset agerar massiv roll även på grund av utbudet. angående enstaka artikel äger en högt kostnad därför existerar den lönsam för att sälja samt företaget kommer då jobba starkare till för att behärska sälja sålunda många likt möjligt samt utbudet ökar därför.

Priset när efterfrågad kvantitet sammanfaller med

dock ifall priset vid enstaka artikel existerar lågt sålunda innebär detta istället för att detta produceras mindre. inom korthet: angående priset ökar önskar försäljarna sälja mer; angående priset reducerar existerar försäljarna ej lika intresserade från för att sälja många.

Lagen ifall utbud säger alltså för att producenter producerar mer från enstaka artikel då priset ökar samt mindre då priset minskar.

Undantag ifrån lagen angående utbud

Det finns andra faktorer än priset liksom påverkar utbudet. enstaka sådan faktor existerar vilket detta kostar för att producera varan.

En ekonomisk modell för hur priset på en vara förhåller sig till den efterfrågade och den utbjudna kvantiteten av varan på en marknad

detta existerar ej ovanligt för att man ändrar bostadsort produktion utomlands till för att behärska producera varan mot låga produktionskostnader – något såsom ofta leder mot ökat utbud. angående detta presentera färsk teknologi liksom fullfölja för att varan är kapabel produceras inom större kvantiteter mot identisk utgift därför innebär detta även för att utbudet ökar.

Saker vilket kunna minska utbudet existerar angående konkurrensen ökar, alltså för att detta kommer fler företag samt erbjuder liknande produkter alternativt ifall detta finns förväntningar angående för att konkurrensen bör öka. Förväntningar kunna överlag påverka utbudet åt båda hållen.

Marknadsjämvikt

När utbud samt efterfrågan existerar lika stora därför existerar detta marknadsjämvikt.

detta innebär för att produkter produceras samt säljs inom den mängd samt på grund av detta kostnad vilket konsumenterna existerar villiga för att erlägga. då utbudet existerar lika tillsammans med efterfrågan sålunda nås jämviktspriset till ett artikel. ifall detta finns på grund av stort utbud från ett artikel således innebär detta ofta för att priset reducerar tills detta således kallade jämviktspriset nås.

Marknader existerar ej ständigt inom jämvikt

När efterfrågan överstiger utbudet därför kunna detta bero vid för att priset vid enstaka existera alternativt service existerar till lågt.

angående man besitter ett fri handelsplats därför brukar priset justeras från sig egen dock ibland finns detta anledning för att reglera priset. detta kunna man mot modell utföra då man från olika skäl ej önskar äga fri prissättning, ofta görs detta vid bostadsmarknader alternativt vid marknader tillsammans med produkter såsom förmå existera skadliga likt tobak alternativt socker.

Det existerar även vanligt för att marknader på grund av drivmedel vilket bensin regleras.

Vissa marknader kunna regleras åt andra hållet, detta önskar yttra subventioneras. detta förmå handla angående för att subventionera saker likt tandläkarbesök till för att främja tandhälsan samt därför vidare. då marknader ej existerar inom balans således existerar detta antingen ett efterfrågeöverskott eller ett utbudsöverskott.

Efterfrågeöverskott

Det råder efterfrågeskott då marknadspriset existerar lägre än jämviktspriset samt konsumenterna efterfrågar fler produkter än vad likt produceras.

eftersom dem flesta företag strävar efter för att existera lönsamma därför kommer dem inom denna situation öka sin produktion samt höja priserna. Marknaden strävar mot balans. Ibland existerar marknader sega samt producenterna tar tidsperiod vid sig för att justera sig mot ökad efterfrågan vid enstaka vara.

Utbudsöverskott

Det råder utbudsöverskott då marknadspriset existerar högre än jämviktspriset samt det produceras ett större kvantitet än vad konsumenterna efterfrågar.

Detta innebär för att dem liksom producerar produkter kommer för att beläggning sina lager tillsammans varor vilket existerar svåra för att sälja samt då blir detta istället lönsamt på grund av företagen för att sänka priserna samt producera färre produkter. Marknaden strävar mot balans. Detta existerar vanligt då detta kommer fräsch teknologi liksom producenterna borde sänka priserna dock istället väljer för att producera mer från varan inom fråga.

Perfekt konkurrens

När utbud samt efterfrågan träffas finns ett handelsplats inom perfekt konkurrens.

dock vid ett sektion marknader således stämmer ej detta. detta förmå handla ifall ett handelsplats var detta råder monopol (exempelvis marknaden på grund av för att sälja alkohol inom landet, var Systembolaget besitter monopol), något vilket ofta leder mot för att priset ej förmå justeras i enlighet med lagarna ifall utbud samt efterfrågan.

Avsaknaden från konkurrens kunna leda mot höga priset och/eller undermåliga produkter.

Vissa marknader utmärks från för att detta ej finns således flera företag alternativt aktörer vilket konkurrerar tillsammans med varandra, detta brukar kallas oligopol samt även detta kunna leda mot för att priserna ej justeras i enlighet med principerna angående utbud samt efterfrågan.

Konsekvenser från för att marknaden ej existerar fri förmå artikel för att detta uppstår enstaka sålunda kallad mörk handelsplats. Detta sker ofta då man vid konstgjord väg reglerar priset således för att detta hamnar beneath jämviktsnivån. enstaka ytterligare påverkan existerar för att detta blir till upphöjd efterfrågan samt bristande vid själva produkten.

Välfärdsförlust

Välfärdsförlust uppstår då priset vid marknaden existerar högre alternativt längre än jämviktspriset.

Välfärdsförlust existerar alltså en mått vid ineffektiv resursanvändning samt detta kunna mot modell bero vid ovan nämnda saker; monopol alternativt oligopol. då detta råder monopol sålunda finns risken för att detta styrande företaget sätter priset högre än jämviktspriset till för att erhålla således många profit vilket möjligt, något likt alltså leder mot välfärdsförlust.

ett ytterligare anledning mot välfärdsförlust förmå artikel statliga regleringar från andra stöt, mot modell subventioner alternativt skatter vilket utför för att marknaden ej förmå att nå ett mål eller resultat balans samt därför skapas enstaka välfärdsförlust.

En välfärdsförlust är kapabel även bero vid externa effekter. angående marknadspriset ej avspeglar dem kostnader liksom finns till för att producera enstaka existera därför förmå enstaka välfärdsfölust uppstå.

I regel råder sambandet att ju högre priset är desto lägre blir efterfrågan, och vice versa

inom dessa fall är kapabel statliga regleringar hjälpa mot för att motarbeta förlusten. detta är kapabel mot modell handla angående för att beskatta skadliga utsläpp av ämnenofta föroreningar samt vid således vis motarbeta externa effekter från miljöförstöring.

Konsumenter existerar ej rationella

Modeller kunna artikel god på grund av för att visa hur ett handelsplats fungerar.

dock inom verkligheten således menar flera ekonomer för att människor ej existerar lika perfekta likt enstaka modell. Ekonomiska modeller förmå ej helt återspegla verkligheten eftersom människor ej ständigt agerar rationellt. Inom området beteendeekonomi därför studera man hur människor beter sig samt fattar beslut ifall sin vetenskapen om resurserhandel och finans.

Ekonomen Dan Ariely menar för att människan inom praktiken ofta beter sig irrationellt, dock för att dessa beteenden existerar systematiska samt förutsägbara mot sin natur. Ariely menar för att konsumenter ofta ej vet vilket såsom existerar bäst på grund av dem. en köpbeslut existerar ej ständigt rationellt samt därför därför bygger marknadsföring alternativt erbjudanden ofta vid för att konsumenternas bör fatta irrationella beslut.

Konsumenters köpbeteende

Det finns vissa studier likt visar för att majoriteten från konsumenters köpbeslut existerar irrationella.

detta betyder ej för att konsumenterna ej planerar sitt förvärv. Ofta kunna en förvärv existera planlagt, dock konsumenten besitter ej sökt upp upplysning innan köpet samt därför sålunda blir detta inom slutändan ändå en irrationellt köpbeslut. från konsumenter vilket agerar rationellt således handlar detta ofta ifall enstaka nedsänkt grad från möjlig rationalitet inom köpbeslutsprocessen.

Det förmå mot modell handla angående för att konsumenten äger skapat sig förutsättningar på grund av för att fatta en rationellt köpbeslut genom för att leta upp viss upplysning ifall produkten.

dock ofta därför handlar detta angående ett mindre mängd upplysning vilket utför för att detta kunna betraktas vilket en rationellt beslut dock inom den längre skalan.

Här spelar rykte, reklam och annan yttre påverkan (influenser, sociala medier etc

flera konsumenter letar kunskap mot enstaka viss nivå, detta förmå mot modell handla angående för att man nöjer sig då man funnit en alternativ vilket existerar ”bra nog”. allmänt således söker yngre konsumenter mer kunskap jämfört tillsammans med äldre konsumenter. Detta både då detta gäller period samt antal källor.

Detta leder inom sin tur mot för att yngre konsumenter oftare fattar en rationellt köpbeslut än äldre – allmänt sett.

Äldre söker vanligtvis upplysning via vänner alternativt familjemedlemmar, medan yngre konsumenter ofta väljer för att besöka butiker till för att erhålla resurs mot resultat ifall produkten.

Tillgång representerar produktionskapacitet av marknaden

inom dagens digitala samhälle existerar även källor online viktiga på grund av både äldre samt yngre.

Utbud samt efterfrågan inom korthet

Utbud samt efterfrågan existerar centrala term inom marknadsekonomi. Utbud existerar detta såsom finns tillgängligt vid marknaden. Alltså detta liksom ni vilket konsument äger tillfälle för att köpa – samtliga produkter samt tjänster vilket finns ute mot salg.

Utbud kallad ofta även på grund av tillgångar. Efterfrågan existerar varenda dem produkter samt tjänster liksom konsumenterna önskar samt är kapabel förbruka. detta betyder för att konsumenten måste äga både lusten samt köpförmågan.

Marknadsjämvikt, alternativt jämviktspris, sker då utbud samt efterfrågan sammanträffar samt existerar lika stora.

inom teorin således leder dem fria marknadskrafterna mot för att priset naturligt hamnar vid jämviktsnivån. inom verkligheten existerar detta dock ofta flera saker likt påverkar utbud samt efterfrågan. detta existerar saker såsom trender, förväntningar, produktionskostnader, teknologi, hög- samt lågkonjunktur, befolkningsmängd, inkomster samt sålunda vidare!

Ekonomiska modeller utgår ofta ifrån idén angående för att människan existerar ett rationell varelse likt fattar köpbeslut såsom maximerar nyttan. inom verkligheten därför existerar ofta köpbeslut irrationella.