När börjar man skolan i nederländerna

1 Verksledningskansliet Gunilla Olsson (9) Skolsystemet inom olika länder Land: Nederländerna Styrning, ledning, genomförande Nederländerna styrs från utbildningsministeriet samt vissa centrala myndigheter samt tolv provinsråd tillsammans med vissa, begränsade administrativa information. Kommunerna är dels plats tillsynsmyndighet för samtliga skolor på primär- samt sekundärnivån inom sitt område, dels huvudmän för vissa från skolorna inom området.

Ministeriet svarar för detta övergripande regelverket, inklusive för att ställa krav på skolorna inom fråga ifall kvalitativa samt kvantitativa standards samt konsekvens, beneath dem från parlamentet avgjorde lagarna. Ministeriet administrerar varenda statsbidrag mot träning. Kommunerna besitter endast ett små sektion från finansieringsansvaret (skolbyggnaderna inom primärutbildningen).

Hej alla barn och föräldrar

Statsbidraget utbetalas från ministeriet mot skolorna, numera likt enstaka summa per student vilket bör täcka inom princip samtliga kostnader. Statlig inspektion samt provoch examinationssystem sköts från centrala myndigheter/institut. Provinsråden bör liksom kommunerna titta mot för att detta finns den tillgång mot träning samt skolor liksom behövs för befolkningen samt strukturera viss yrkesutbildning samt vuxenutbildning.

(ang. kvalitetssäkring, titta nedan) Offentliga samt privata skolor Ungefär 70 andel från eleverna inom skolpliktsåldern går inom skolor tillsammans med privat huvudman. Privata samt offentliga huvudmän (de senare kommuner alternativt, för vissa skolformer, staten) bör följa identisk nationella bestämmelser samt uppfylla identisk kvalitetskrav.

dem äger identisk ekonomiska villkor inom fråga ifall statsbidrag samt vissa tillskott från kommunerna för byggnader etc. Både inom primär- samt sekundärstadiet finns enstaka parallell skolform kallad specialskola, för små människor inom stora svårigheter. Förskoleverksamheten detta finns ingen statlig reglering alternativt mål för den aktivitet såsom är före primärskolan dock reformarbete pågår likt verkar leda mot nya nationella mål samt bestämmelser.

Kommunerna samt privata organisationer/individer ( daghem, dagbarnvårdare, barnverksamhet inom företag) besitter hittills drivit samt finansierat aktivitet före 4-5 årsåldern. detta finns numera en provisoriskt nationellt regelverk (Childcare Quality Requirements). Skolstarten är dock tidig, nästan varenda 4-åringar går inom primärskolan.

Den obligatoriska utbildningen Utbildningsstrukturen inom Nederländerna äger tydliga likheter tillsammans dem tyska samt österrikiska systemen. Obligatorisk skolgång gäller inom 12 år vilket heltidsstudier (5-17 år)

2 2 (9) dock studenter förmå lämna skolan nära 16 års ålder. dem bör inom så fall delta inom deltidsstudier mot 18 års ålder.

Nästan samtliga unge börjar inom primärskolan nära fyra års ålder. Många ungar går därför inom primärskolan inom åtta årskurser (4 mot 12 års ålder). Skolgången är uppdelad inom två stadier. Den team liksom styr skolor tillsammans primärutbildning definierar ej läroplanen såsom ämnen utan områden: rörelse tillväxt samt kroppslig träning; holländska; aritmetik samt matematik; engelska; faktaområden (geografi, bakgrund, naturkunskap, sociala strukturer, religiösa samt politiskt relaterade rörelser); expressiva aktiviteter (språkutveckling, foto, melodier, hantverk, lek samt rörelse); sociala färdigheter; hälsosamt levnadssätt.

Undervisningen bör omfatta lektioner (à 50 minuter), ett skoldag får högst omfatta 5,5 timmar, inom medeltal besitter eleverna 22 timmars utbildning inom veckan dem första två åren, därefter 25 timmar. Skolorna konkretiserar detta inom den egna läroplanen vilket beskrivs inom ett skolplan. Skolan bör utforma samt redovisa även lärares samt elevers arbetstid samt resursanvändningen inom skolplanen.

Skolplanen ses såsom en många viktigt handling vilket granskas samt godkänns från inspektionsmyndigheten liksom också använder den liksom referens nära inspektionerna. Den lägre sekundärnivån (12-16/17 år) håller på för att reformeras. Den omfattar/omfattade tre alternativt fyra år tillsammans ett obligatorisk läroplan tillsammans med 15 ämnen likt beräknas ta upp ca 75 andel från undervisningstiden.

Återstående obligatorisk undervisningstid får skolan använda för för att producera sin profil ( skolans omröstning ) samt ge vissa individuella valmöjligheter ( elevens omröstning ). Den lägre sekundärutbildningen håller på för att reformeras dock innehåller tre skolformer: - VWO (Voorbereidend Wetenschappelijk Onderwijs) likt förbereder för studier på tertiär (universitets-) nivå, - HAVO (Hoger Algemeen Voortgezet Onderwijs) likt också förbereder för fortsatta studier framför allt inom postsekundär yrkesutbildning (HBO, titta segment 5.9) samt - VMBO (Voorbereidend Middelbaar BeroepsOnderwijs) såsom är yrkesinriktad tillsammans en särskilt kurs- samt kvalifikationssystem (se segment 5.4).

Flertalet studenter fortsätter studierna inom identisk skolform inom den högre sekundärutbildningen. detta finns möjligheter för att byta skolform, t.ex. kunna studenter inom VMBO gå vidare mot enstaka mer teoretisk skolform, dem inom HAVO förmå gå vidare mot VWO. Obligatoriska ämnen inom den lägre sekundärutbildningen är: holländska, engelska, ytterligare en språk, matematik, biologi, fysik samt kemi, IT, bakgrund samt politik, geografi, finans, teknologi, socialkunskap, bild/musik/drama samt idrott.

inom VMBO är yrkesämnen obligatoriska ämnen samt inom VWO måste latin samt grekiska ingå. Utbildningen inom VMBO (Voorbereidend Middelbaar BeroepsOnderwijs) är 4-årig (12-16 år) samt äger förutom allmänna ämnen även yrkesinriktade inslag. 60 andel från eleverna inom lägre sekundärskolan går inom denna skolform.

nära den obligatoriska utbildningens slut, dvs. inom års ålder, förmå eleverna gå vidare mot MBO (Middelbaar Beroeps Onderwijs) liksom är ett fast strukturerad yrkesutbildning både för ungdomar samt vuxna, liksom förmå leda mot kvalifikationer på fyra nivåer. Utbildningen besitter både prak-

3 3 (9) tiska samt teoretiska inslag samt förmå existera både skol- samt arbetsplatsförlagd samt även omfatta lärlingskontrakt.

För för att artikel kvalificerande samt räknas mot detta offentliga utbildningsväsendet måste kurser/utbildningar artikel registrerade inom en centralt lista över yrkeskurser (CREBO). År 2003 fanns 700 registrerade kurser. Anordnarna från kurser/utbildningar kunna artikel offentliga kroppsdel alternativt privata, även sådana vilket ej ges statsbidrag kunna existera registrerade.

Utbildningen erbjuds inom regionala träningscentra. Utbildningen hos varenda anordnare styrs ej från nationella läro-/kursplaner utan från den yrkesexamen den bör leda mot. certifikat leder mot en avgångsbetyg/certifikat på enstaka från fyra nivåer vilket bör ge förutsättningar för att inneha ett anställning på alltmer kvalificerad nivå: - träning mot assistentnivå : 6-12 månader; - grundläggande yrkesutbildning: 2-3 år - professionell yrkesutbildning: 2-4 år - mellanchefsnivå: 3-4 år - specialistutbildning: 1-2 år - andra yrkeskurser: minimalt 15 veckor.

Nederländerna – Utbildning

detta finns mer än 20 nationella kroppsdel likt ansvarar för avgångsexamina. dem är självständiga branschorganisationer styrda från arbetsgivar- samt arbetstagarorganisationer dock också från nationella övergripande regler samt ett särskild team (Vuxenutbildnings- samt yrkesutbildningslagen). Regionala utbildningscentra för lärlingsutbildning inom identisk ramar likt all kvalificerande yrkesutbildning, från den maximalt grundläggande nivån.

Högre sekundärutbildning Sekundärutbildningen är 3-parallellig. Eleverna går från 12 års ålder mot skilda studievägar även angående dessa ofta erbjuds inom enstaka samt identisk lärcentrum. dem tre sista åren inom VWO (Voorbereidend Wetenschappelijk Onderwijs), den allmänna skolform likt förbereder för universitetsstudier, kallas Gymnasium samt Atheneum (15-18 år).

varenda studera vissa gemensamma ämnen (holländska, engelska, franska, tyska, naturkunskap, saga samt samhällskunskap, traditioner samt bildkonst, idrott) liksom utgör ca 40 andel från all period. Skolans/studieprogrammets specialisering ( skolans omröstning ) utgör enstaka nästan lika massiv sektion samt ca 20 andel är för eleverna valbara ämnen.

Atheneum-studier omfattar latin samt grekiska. Skolorna utformar enstaka slutexamen likt styr studievägarna. inom Nederländerna på liknande sätt liksom inom Storbritannien finns nationella mål för den obligatoriska utbildningen dock inom den högre sekundärutbildningen finns inga nationella program/studievägar utan skolorna bestämmer ifall mål samt innehåll.

detta finns nationella examensprov inom dem gemensamma ämnena likt samtliga studenter måste genomgå, vilket inom sin tur styr skolornas jobb. Även HAVO (Hoger Algemeen Voortgezet Onderwijs) är ett allmän högre sekundärutbildning dock 2-årig (15-17 år), dvs. mindre än VWO. Den kvalificerar för postse-

4 4 (9) kundär/högre yrkesutbildning.

Cirka hälften från studietiden inom all HAVO-utbildning är skolans utrymme för profilering, övrig tidsperiod är gemensam för varenda eleverna: holländska, engelska, franska/tyska/spanska/ryska/italienska, naturkunskap, bakgrund samt samhällskunskap, traditioner samt bildkonst, idrott, Kunskapsbedömning, bedömning, examina samt examination Eleverna inom primärskolan får bedömning beneath terminerna samt nära slutet från läsåret inom skolrapporter.

bedömning sätts på ett 10-gradig skal där 1 är extremt svagt. inom primärskolans sista år använder dem flesta skolor nationella test (även angående dem inom princip ej är obligatoriska) liksom utvecklas från en fristående institut, CITO. Eleven får också ett form eller gestalt från slutbetyg såsom ger vägledning inför fortsatt träning, däremot finns inga formella tillträdeskrav nära övergången mot sekundärutbildningarna.

inom sekundärutbildningen gäller identisk betygssystem. Läsårsbetygen ligger bl.a. mot bas för beslut angående eleven flyttas mot högre årskurs. Utbildningsministeriet besitter formulerat mål för att uppnå nära slutet från den obligatoriska utbildningen. detta finns också en regelverk kring slutexaminationerna.

Efter dem fyra första åren inom VMBO, den yrkesförberedande skolformen, finns två examinationer, ett skolexamen liksom är en slags projektarbete samt ett nationell test tillsammans med en på papper eller digitalt test samt för vissa studievägar även en praktiskt test. inom dem andra skolformerna på sekundärnivån, HAVO samt VWO, väljer eleverna ett från fyra ämneskombinationer: tradition samt samhälle; vetenskapen om resurserhandel och finans samt samhälle; naturvetenskap samt hälsa; naturvetenskap samt teknologi.

Eleverna genomgår examination efter 4 respektive 5 årskurser, dvs. nära 17 resp. 18 års ålder.

I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid fyra års ålder

detta ingår både nationella test samt enstaka skolexamen. Eleverna prövas både inom gemensamma ämnen samt inom specialiseringens karaktärsämnen. Skolexamen görs inom ramen för ett portfolio samt kunna genomföras beneath längre tidsperiod. dem nationella proven genomförs inom sista årskursen.

bedömning sätts på skal Betyget 6 är godkänt, 10 är utmärkt. Eleverna är kapabel få en sammanfattande godkänt bedömning på läka utbildningen även angående dem ej besitter godkänt inom en alternativt två ämnen, däremot ej ifall dem inom något ämne får 3 alternativt lägre.

dem likt får tillfredsställande bedömning får en slutbetyg. Slutbetyg från HAVO kvalificerar eleverna för tillträde mot högre yrkesutbildning alternativt mot VWO, sista årskursen. Slutbetyg från VWO ger tillträde mot universitetsutbildning alternativt mot högre yrkesutbildning.

varenda yrkesutbildningar måste definieras från den institution likt erbjuder utbildningen inom fråga ifall mål, innehåll samt examination. Nationella kroppsdel för yrkesutbildningen (Kenniscentra Beroepsonderwijs Bedrijfsleven) är övergripande ansvariga för mål, innehåll samt krav inom kurserna.

Dessa kroppsdel är inom huvudsak sammansatta från representanter från företag samt industri samt högskolor.

Avgångsbetygen/diplomen relateras mot bestämda yrkeskvalifikationer på fyra nivåer såsom innebär för att enstaka individ kunna utföra arbetsuppgifter tillsammans med stöd/under överinseende, tillsammans med basfärdigheter, självständigt, oberoende samt inom specialområdet.

Inom högskole- samt universitetsutbildning genomgår studerande en propedeutiskt år vilket innebär för att angående ej resultaten är tillfredsställande råder man studerande att

5 5 (9) slutföra utbildningen. Den studerande informeras angående kraven från början från studierna. Examinationerna inom varenda klass utformas samt genomförs från särskilda examensnämnder för varenda studieprogram.

Examination sker också nära slutet från varenda studieprogram vilket totalitet (efter fyra år). Tertiär kurs inom Nederländerna finns ett genomskinlig uppdelning på högre yrkesutbildning (HBO) samt universitetsutbildning. Den förra erbjuds från hogeschulen (högskolor), kräver slutbetyg från HAVO alternativt VWO samt omfattar 240 poäng motsvarande 4 års studier.

detta första året är propedeutiskt. Sådan träning erbjuds inom sju områden: träning, finans, beteendevetenskapliga/sociala, språk samt traditioner, ingenjör/teknologi, jordbruk samt miljö, hälsovård/omvårdnad. Kraven på tidigare studier är något lägre än dem liksom gäller universitetsutbildningar.

Inom högskoleutbildning finns även försök tillsammans för att sammanföra studier tillsammans anställning. Även universitetsutbildningar omfattar 240 poäng samt fyra års studier. Inom programmen finns vissa möjligheter för att framhäva utbildningen. Även inom universitetsutbildningen finns en propedeutiskt år tillsammans med ett examination vilket kandidaten måste klara för för att gå vidare.

kurs såsom leder mot en särskilt arbete (läkare, tandläkare, arkitekt m.fl.) måste innehålla erfarenhet. Studierna leder mot ett kandidat- alternativt magisterexamen. beskrivning ifall styrningen Typ från beslut för att bestämma vetenskapen om resurserhandel och finans, organisation, ledning från skolväsendet Beslutande Nederländerna visar upp sitt struktur liksom för att detta är enstaka decentraliserad styrning från ledning samt ledning samt ett huvud styrning från policyn (jmf Sverige).

Staten svarar för den övergripande strukturen samt organisationen samt för dem ekonomiska resurserna. Staten svarar också för övergripande styrning från offentliga institutioner. huvud Funding of Institutions Agency (en autonom myndighet nära sidan ifall ministeriet) fördelar statsbidragen mot samtliga skolor, forskningsinstitutioner samt organisationer vilket stödjer skolors tillväxt (se nedan).

Denna myndighet äger också ansvar för för att ta in samt följa upp statistik vilket är nödvändig för för att fördela statsbidragen. detta finns även enstaka ytterligare autonom myndighet tillsammans ansvar för vissa ekonomiska transaktioner likt studerandebidrag samt avgifter m.m. Ministeriet besitter överordnat ansvar för examenssystemet samt dem nationella proven såsom utarbetas från CITO (se nedan) samt överordnat ansvar för utvecklingen från systemet.

Ministeriet beslutar ifall styrdokument samt förordningar, t.ex. vilka typer från skolor likt får finnas, obligatoriska ämnen, minimi- samt maximitimmars utbildning per ämne samt årskurs (svensk timplan), lektioners längd, klasstorlek, regler för för att öppna samt stänga skolor, etc.

6 6 (9) Typ från beslut Beslutande Tolv Provinsråd svarar för viss förberedelse vilket för att detta finns tillgång mot offentliga skolor på primär- samt sekundärstadierna.

Provinsråden är besvärsmyndigheter för privatskolor beträffande kommunala beslut. Provinsråden får däremot ej själv driva skolor. för att bestämma inom personalfrågor likt t.ex. tillsättning samt anställning (av olika kategorier anställda, t.ex. chefer, lärare, ytterligare personal), arbetsvillkor, karriär, lön, kompetensutveckling m.m Kommunerna/kommunförvaltningen är den lokala myndigheten för samtliga skolor inom kommunen oavsett ifall dem är offentliga alternativt privata.

Kommunen bör bl.a. titta mot för att detta finns skolor samt skolbyggnader samt svara för administrations- samt driftskostnader, skolskjutskostnader, bevaka för att skolplikten fullföljs. samtliga skolor bör äga ett styrelse. Denna är beslutande inom fråga ifall varenda materiella frågor, skolans organisation, skolans läroplan, samtliga personalfrågor samt intagning från studenter.

Styrelsen är huvudman samt ansvarig för för att regelverket följs. Styrelsen förmå delegera vissa frågor mot skolchef. Styrelsen för offentliga skolor förmå existera kommunstyrelsen. För privata skolor är styrelsen/huvudmannen enstaka stiftelse alternativt enstaka förening. Staten, dvs.

ministeriet styr samt leder vuxen- samt yrkesutbildningsskolor. Högre yrkesutbildning samt högskola är helt autonoma (oklart hur dem bekostas). Skolor äger (enligt landets personlig presentation) massiv byråkratisk samt finansiell frihet samt ansvar för sin ledning, ekonomisk plan samt finansiella ledning. Utbildningsministeriet utfärdar bestämmelser ifall krav på undervisande personals kompetens, maximalt antal timmar lärare bör undervisa, lärares lön samt legala ställning eller tillstånd m.m..

Styrelsen för skolan ( the competent authority ) anställer lärare samt skolledare/rektorer. Styrelsen är ansvarig för för att rekrytera, fortbilda samt utvärdera lärare. Lärare äger utvecklings-/utvärderingssamtal tillsammans sina chefer. detta är också vanligt tillsammans utvärdering från lärarnas prestationer genom klassrumsobservationer.

Kolleger samt studenter förmå också få värdera detta. Skolorna besitter numera beslutanderätt över medel för kompetensutveckling samt hur dem används, innehåll samt vilka utbildningsanordnare dem bör anlita. Lärarutbildningsinstitutionerna svarar för enstaka massiv sektion från fortbildningen. Skolorna får en särskilt statsbidrag såsom bör användas för personalrelaterade kostnader.

för att bestämma ifall läroplan, kursplaner, annat regelverk såsom besitter tillsammans med mål, innehåll, metodik för att göra Utbildningsministeriet beslutar ifall dem övergripande, nationella läroplanerna samt mer detaljerade papper för dem obligatoriska ämnena (kursplaner?). detta finns också enstaka nationell myndighet alternativt en kroppsdel likt utarbetar förslag tll ministeriet angående utbildningsmålen.

i enlighet med en dekret 1998 anges inom generella begrepp dem minimimål vilket skolor bör sträva mot för att uppnå inom begrepp från kunskaper, förståelse

7 7 (9) Typ från beslut Beslutande samt färdigheter såsom eleverna förväntas äga uppnått nära slutet från primärutbildningen. detta finns även mål för att uppnå (attainment targets) för samtliga ämnen inom kärnläroplanen (core curriculum) för den lägre sekundärutbildningen.

Skolorna beslutar angående sin lokala läroplan, undervisningsuppläggning inklusive den lokala timplanen, metodik samt materiel/läromedel. Undervisningstiden bör motsvara den likt bestämts inom team.

för att svara för nationell utvärdering från kvaliteten samt resultaten inom skolväsendet såsom helhet; förekomst från område utvärdering/självvärdering Inspektoratet. Inspektionen regleras inom team sedan 2002 samt försäkrar inspektionens professionella samt oberoende sysselsättning. Inspektoratet följer upp för att utbildningsinstitutionerna tar sitt ansvar för kvalitetssäkring samt visar på förbättringsbehov.

Inspektionerna måste göras så för att grundprincipen ifall freedom of education upprättshålls. varenda skolor måste äga ett skolplan vilket bör upprättas vart fjärde år. Den bör ta upp dem utvecklingsarbeten såsom bör genomföras. varenda skolor måste regelbundet bedöma sitt jobb samt resultaten.

Skolplanen bör beslutas från skolrådet. Skolplanen bör lämnas still inspektoratet. varenda lärcentrum bör också äga enstaka school prospekt liksom bör innehålla kunskap mot studenter samt föräldrar, uppdaterad varenda år. Den motsvarar svensk kvalitetsredovisning samt bestämmelser ifall dess innehåll m.m.

Skolåret i grundskolan och gymnasieskolan börjar i september i de flesta länder i Europa

finns sedan Den bör användas för för att öka delaktigheten. Den sänds också mot inspektoratet, vilket sektion inom detta underlag liksom inspektoratet grundar sina beslut angående mer alternativt mindre grundlig inspektion på. varenda utbildning måste också äga ett formell rutin för för att hantera klagomål.

Skolans styrelse måste inrätta enstaka kommitté vilket bör ta grabb angående klagomål. för att svara för utvärdering från elevernas kunskapsutveckling, nationella test samt utarbeta sådana nära slutet från primärskolan får eleverna ett redogörelse (inte något slutbetyg) såsom ger resultat mot elevens nya utbildningsinstitution.

Rapporten görs upp från lärarna samt rektorn på dem avlämnande skolan. mot stöd för dem omdömen likt ges inom rapporten genomgår eleverna inom 90 % från samtliga skolor test utarbetad från CITO (Central Instituut voor Toets Ontwikkeling). Resultaten på dessa test används också inom den självvärdering likt varenda skolor måste genomföra samt meddela angående mot inspektoratet eftersom CITO ger referensdata såsom visar ett viss elevgrupps påverkan nära jämförelse tillsammans t.ex.

Barn i Nederländerna ska enligt lag gå i skolan från fem till 16 års ålder, och därefter ytterligare två år om de inte har en examen

landets alternativt andra skolors etc. CITO utarbetar även diagnostiska ämne (pupil monitoring system) för för att ge lärare stöd för att lägga upp undervisningen inom enlighet tillsammans elevernas behov. Lärarna ansvarar för för att följa samt utvärdera elevernas lärande successivt. studenter kunna få gå ifall årskurser.

Kriterierna avgör skolorn. en nytt examinationssystem infördes 2004 inom vuxenutbildnings samt yrkesutbildning. en särskilt institut, Examination Quality Centre (KCE) svarar för för att kvaliteten inom examina/proven upprätthålls.

Barn i Nederländerna ska enligt lag gå i skolan från fem till 16 års ålder, och därefter ytterligare två år om de inte har en examen

KCE följs inom sin tur upp från inspektoratet.

8 8 (9) Typ från beslut för att svara för tillsyn/inspektion/kontroll inom fråga ifall hur regelverket följs samt kvaliteten upprätthålls inom enskilda skolor; för att svara för revision/motsvarande finansiell uppföljning; för att svara för stöd mot tillväxt från skolväsendets samt undervisningens standard (utvecklingsprojekt, stimulansbidrag ); för att bekosta samt besluta angående medel för undersökning, för att genomföra forskningsprojekt för att undersöka läromedel för att utbilda lärare Beslutande Inspektoratet liksom är ett myndighet beneath utbildningsministeriet.

varenda lärcentrum granskas varenda år utifrån handling samt tillsammans ett dags besök. Skolor liksom ej besitter en utmärkt eget kvalitetsarbete alternativt anses äga dålig standard ägnas enstaka mer genomlysande utvär. Full inspection gäller också inom yrkesutbildning samt vuxenutbildning sedan Den är litet olik än den inom primär- samt sekundärutbildning.

Institutionerna är skyldiga för att förbättra utmärkt interna kvalitetssäkringssystem, bl.a. genom för att engagera externa experter för för att undersöka undervisningens standard samt påverkan. Inspektoratet granskar samt utvärderar sedan rapporterna från dessa egeninitierade granskningar samt kontrollerar för att rapporterna är tillförlitliga genom stickprovskontroller ( evaluation of the selfassessment ).

huvud Funding of Institutions Agency vilket fördelar statsbidragen äger viss uppföljning. varenda skolor måste skicka ett revisionsrapport gjord från enstaka extern revisor mot revisionsavdelningen inom ministeriet (Audit Department). Där kontrolleras rapporterna. För närvarande pågår en utvecklingsarbete likt syftar mot för att producera mer samverkan mellan inspektoratet samt andra granskande myndigheter, t.ex.

Audit Department. Ministeriet samt, på skolnivå, inom hög grad dem organisationer vilket är huvudmän för fristående skolor, t.ex. katolska kyrkan. Dessa utvecklar läromedel samt fortbildningsmaterial. Universiteten liksom inom sin tur styrs från utbildningsministern.??? Lärarutbildningen sker inom högre (dvs. eftergymnasial) kurs, antingen inom institutioner för högre kurs alternativt inom universiteten.

För sekundärskolor finns två nivåer på lärarutbildning, grade 2 liksom ger rätt för att undervisa dem första tre åren på HAVO samt VWO samt inom sekundär yrkesutbildning, grade 1 likt ger rätt för att undervisa inom all sekundärutbildning.

Utbildning i Nederländerna är baserat på en allmän grundskola till 12 års ålder

Från 2002 äger man börjat strukturera lärarutbildningen i enlighet med den mer internationella modellen: bachelor, mästare s grad. för att förklara lärare behöriga mot anställning/behöriga för att undervisa Troligen lärarutbildningarna???

9 9 (9) Mer angående detta nederländska systemet Befolkningen elev- samt lärarantal 2003 ägde Nederländerna över 16 miljoner invånare.

Nästan 3,6 miljoner fanns ungar, studenter samt studerande inom detta statligt finansierade utbildningssystemet. Undervisningsspråken Undervisningsspråket är flamländska (dutch) dock även frisiskan äger officiell ställning eller tillstånd. Kommunerna detta finns 483 kommuner, fanns samt ett tillsammans med en kommunfullmäktige samt enstaka styrelse.

enstaka borgmästare leder dessa kroppsdel, ledamöterna väljs vart 4:e år inom allmänna omröstning. Skolorna Både privata samt offentliga skolor måste äga enstaka officiellt erkänd skolstyrelse. Denna administrerar samt leder skolan (materiella förhållanden, skolans läroplan, personalfrågor, intagning från elever).

Styrelsen är ansvarig för för att skolan följer regelverket. Vissa beslut förmå delegeras mot rektorn.