Hur kraftfulla är dagens kärnvapen

Kärnvapen existerar dem maximalt kraftfulla vapen likt finns, samt skiljer sig helt ifrån andra vapen liksom använts alternativt skapats.

Medan vanliga vapens sprängladdningar får sin energi ifrån kemiska processer därför kommer energin inom sprängverkan hos kärnvapen ifrån fission (klyvning) alternativt fusion (sammanslagning) från atomkärnor. Effekten från kärnreaktionen existerar för att sprängverkan är kapabel bli mångfalt större än tillsammans vanliga bomber.

Det finns numeriskt värde huvudtyper från kärnvapen.

dem brukar delas upp inom atombomber samt vätebomber, var vätebomber existerar dem mer avancerade samt kraftfulla. Vapnets stora sprängverkan utför för att tryckvågen samt värmestrålningen från explosionen ger enorma skador vid befolkning samt byggnader såsom drabbas. Kärnvapen orsakar även strålning samt radioaktivt nedfall såsom kunna leda mot celldöd, strålsjuka samt cancer hos dem såsom utsätts.

Det finns idag fem erkända kärnvapenstater inom världen: USA, Ryssland, Storbritannien, land i västeuropa samt Kina. dem fem fick riktig för att behålla sina kärnvapen inom samband tillsammans med för att icke-spridningsavtalet (NPT) trädde inom kraft 1970, dock dem fick även inom avtalet ge löften angående nedrustning.

Utöver dessa fem finns detta ytterligare fyra stater liksom besitter kärnvapen – Indien, Pakistan, Israel samt Nordkorea. inom dagsläget finns detta fler än 14 000 kärnvapenladdningar inom dem denna plats nio länderna.

När en kärnvapen exploderar existerar detta inledande vilket sker för att en starkt ljussken bländar samt bränner allt liksom existerar inom ett viss radie.

Platsen var bomben detoneras blir fullständigt förstörd, allt bränns upp samt smulas sönder. Rök, gas samt små partiklar ifrån explosionen stiger upp mot sky samt bildar en svampliknande moln. detta bildas enstaka tryckvåg likt träffar sönder byggnader samt människor vid flera kilometers avstånd. Trycket påverkar även människor vilket befinner sig längre försvunnen genom inre skador, såsom blödningar, spräckta trumhinnor samt lungskador.

Byggnader rasar samt glassplitter, tegel samt annat ämne blir mot farliga projektiler. inom okänt beräknades 30 andel från dödsfallen äga orsakats från fallande samt kringflygande material.

Vid en stort alternativt medelstort atomkrig skulle ett kraftig samt långsiktig klimatpåverkan tillkomma. dem grundlig bränderna skulle nämligen orsaka rök likt skulle lägga sig inom stratosfären samt skärma från solstrålningen, vilket skulle leda mot enstaka kraftig avkylning från jordytan (”nukleär höst” alternativt ”nukleär vinter”).

Effekten skulle kvarstå beneath utdragen tidsperiod samt producera missväxt, hungersnöd samt massdöd vid bas från svält.

Kärnvapen äger använts numeriskt värde gånger inom konflikt, nära atombombningarna från dem japanska städerna okänt (6 augusti 1945) samt Nagasaki (9 augusti 1945). Vittnesmålen ifrån bombningarna inom dem japanska städerna Hiroshima samt Nagasaki samt insikten angående den humanitära katastrof vilket användningen från kärnvapen innebär gjorde för att FN:s generalförsamling inom sin allra inledande upplösning, inom januari 1946, avgjorde sig på grund av för att verka på grund av för att avskaffa dessa vapen.

Trots vetskapen angående vilken förödelse kärnvapen förmå orsaka därför avskaffades ej kärnvapen. Allt fler länder började inom stället förbättra samt skaffa dem. Sovjetunionen (dagens Ryssland) skaffade kärnvapen mot slutet från 1940-talet samt enstaka kapplöpning mellan USA samt Sovjet inleddes. beneath kalla kriget fanns flera tillfällen då risken till en atomkrig mellan USA samt Sovjetunionen plats massiv.

1962 stod världen nära randen mot en atomkrig inom samt tillsammans Kubakrisen då USA reagerade resolut mot Sovjets utplacering från kärnvapen vid Kuba. Efter några dagar tillsammans en oerhört spänt läge mellan dem numeriskt värde kärnvapenmakterna ledde förhandlingar mot för att båda länderna installerade ner strategiskt utplacerade missiler.

Storbritannien, land i västeuropa samt Kina skaffade inom sin tur kärnvapen beneath 1950- samt 1960-talen.

land fanns en från dem länder liksom även övervägde för att skaffa kärnvapen samt ägde en eget kärnvapenprogram. Detta avbröts beneath 1960-talet samt ersattes från enstaka klar politik till internationell kärnvapennedrustning.

Icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) fanns en avtal vilket förhandlades fram till för att möta hotet ifall för att kärnvapen skulle spridas mot fler länder.

Avtalet antogs inom FN 1968 samt trädde inom kraft 1970. Då ägde USA, Sovjet, Kina, land i västeuropa samt Storbritannien redan kärnvapen. Kravet vid dessa fem plats för att ej sprida någon struktur från kärnvapen alternativt kärnvapenteknik mot andra länder. dem länder likt ej ägde kärnvapen lovade för att ej skaffa några.

Avtalet innebär alltså för att dem fem kärnvapenstaterna inom praktiken fick en slags monopol vid kärnvapen.

Avtalet består från tre pelare:

• att hindra spridning från kärnvapen samt kärnvapenteknologi,
• att uppmuntra fredliga samarbeten gällande kärnenergi och
• att förhandla ifall nedrustning från redan befintlig kärnvapen samt dessutom verka till enstaka bindande överenskommelse angående allmän samt fullständig nedrustning.

Israel, Indien samt Pakistan skrev inte någonsin beneath avtalet, samt idag existerar även dessa tre länder kärnvapenstater.

Nordkorea ingick inom avtalet fram mot 2003 då dem drog sig ur samt 2006 provsprängde dem sin inledande atombomb. 191 stater existerar, alternativt besitter varit, anslutna mot NPT. detta äger inom princip gjort avtalet internationellt täckande tillsammans dem fyra ovan nämnda undantagen (Israel, Indien, Pakistan samt Nordkorea).

Efter kalla kriget steg optimismen ifall för att kärnvapnen möjligen ägde spelat ut sin roll samt faktiskt skulle behärska avvecklas helt framöver. 1987 ingicks INF-avtalet angående medeldistansrobotar mellan USA samt Sovjet vilket plats ett betydande milstolpe såsom ledde mot för att enstaka hel kategori kärnvapen inom stort sett försvann.

beneath 1990-talet minskade även antalet strategiska kärnvapen (d v s kärnvapen tillsammans särskilt utdragen räckvidd), bland annat tackar vare dem s k START-avtalen.

nära översynen från NPT-fördraget kalenderår 2000 meddelade kärnvapenstaterna för att en otvetydigt nedrustningslöfte ifrån deras blad föreligger.

Därefter besitter tyvärr flera steg inom fel riktning tagits. Misstron mellan USA samt Ryssland (f d Sovjetunionen) besitter ökat sedan USA inom start från 2000-talet lämnade detta s k ABM-avtalet samt Ryssland prioriterat upp kärnvapnens roll inom den egna militärdoktrinen.

USA samt Nato beräknar återigen Ryssland liksom en hot samt retoriken ifrån USA:s president Donald Trump samt Rysslands Vladimir Putin äger varit frän. Bägge stater meddelade inom start från 2019, efter ömsesidigt beskyllningar angående avtalsbrott, för att dem utträder ur INF-avtalet. Därmed äger hoppet angående enstaka kärnvapenfri planet fått sig enstaka skötsam törn.

Idag menar flera experter för att oss existerar närmare en atomkrig än oss varit någon gång beneath dem senaste decennierna. liksom enstaka motreaktion äger nedrustningsvänliga stater samt folkrörelser på grund av kärnvapennedrustning drivit fram detta nya kärnvapenförbud, TPNW, liksom antogs från FN:s generalförsamling 2017.

Den nya konventionen angående en förbud mot kärnvapen (TPNW, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons) kunde förverkligas tackar vare ett folklig opinion var nätverket Ican (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) spelade enstaka kritisk roll.

Avtalet (på svenska FN:s överenskommelse angående kärnvapenförbud) antogs från 122 från FN:s medlemsstater, däribland landet, den 7 juli 2017 samt öppnades till signering inom september identisk tid. Ican tilldelades Nobels fredspris identisk höst.

TPNW besitter likt avsikt för att helt förbjuda kärnvapen. detta bör existera en komplement mot andra avtal samt innebär t ex ej för att NPT besitter slutat för att gälla.

TPNW innebär för att dem deltagande staterna förbjuds för att delta inom samtliga former från kärnvapenaktiviteter. dem får varken förbättra, testa, producera, skaffa, inneha, lagra, nyttja alternativt hota tillsammans för att nyttja kärnvapen. inom slutet från april 2019 ägde 70 stater skrivit beneath avtalet, varav 23 även ägde ratificerat detta, d v s godkänt detta inom sina nationella parlament.

TPNW träder inom kraft, d v s blir en giltigt avtal likt börjar gälla, då 50 stater besitter ratificerat det.

Sverige fanns en från dem länder vilket röstade ja mot för att anta TPNW dock vilket samtidigt avgav ett röstförklaring var ett ytterligare utformning från avtalet önskades vid en antal punkter. Några månader senare avgjorde Sveriges statsmakt för att tillsätta ett enmansutredning på grund av för att klarlägga konsekvenserna ifall landet väljer för att tillträda detta alternativt ej.

Uppdraget gick mot ambassadör Lars-Erik Lundin.

denne presenterade sin analys inom start från 2019 samt menar var för att landet ej bör tillträda konventionen inom dess nuvarande form eller gestalt. han framhåller bl a för att land redan besitter internationella åtaganden gällande kärnvapen då oss anslöt oss mot NPT 1970. Vidare menar denne för att detta finns brister då detta gäller kontrollen från staternas efterlevnad från avtalet.

han anser även för att Sveriges relation mot Nato är kapabel försämras samt samarbeten försvåras, bl a till för att Nato besitter kärnvapenavskräckning inom sin doktrin.

Många civilsamhällesorganisationer samt debattörer besitter varit kritiska mot utredningen samt tycker inom stället för att detta existerar viktigt för att land ansluter sig mot TPNW.

Dels på grund av för att bli ett sektion från avtalet samt behärska påverka detta inifrån dock framförallt på grund av för att ta klar ställning mot kärnvapen samt bidra mot för att stärka den globala normen mot sådana vapen. land besitter ännu ej tagit ställning mot avtalet samt angående land bör nedteckna vid.

oss vet ej ifall regeringen kommer för att välja för att lyssna vid sin personlig ensamutredare samt besluta sig på grund av för att landet ej bör notera beneath TPNW. Margot Wallström meddelade inom slutet från april 2019 för att regeringen bör sammanställa remissvaren vilket inkommit samt begränsad därefter presentera enstaka program till hur frågan bör hanteras.

Svenska FN-förbundet förespråkar total kärnvapenavrustning samt motsätter sig enstaka tillväxt var kärnvapnen får ökad innebörd till dem internationella relationerna samt på grund av svensk säkerhetspolitik. oss förespråkar starkt för att landet ansluter sig mot FN-avtalet angående förbud mot kärnvapen.

I vår debattartikel inom Svenska Dagbladet har oss påtalat ett rad brister inom regeringens analys ifall svensk anslutning mot FN-avtalet.

inom vårt remissvar vid utredningen framhåller oss för att historieskrivningen utelämnar viktiga händelser samt för att utredarens försvar på grund av Natos kärnvapendoktrin existerar både förvånande samt ensidigt. Våra argument på grund av svensk anslutning mot avtalet ifall kärnvapenförbud förmå sammanfattas sålunda här:

• Kärnvapen besitter enorma humanitära konsekvenser samt är kapabel ej likställas tillsammans med konventionella vapen.
  Det finns två huvudtyper av kärnvapen

  samtliga försök för att normalisera dem måste motverkas.

• Färre länder måste bli beroende från kärnvapen. Nato måste tona ner kärnvapnens roll samt Nato-länder bör undanbe sig enstaka lokal beneath kärnvapenparaplyet.
• Om land bör gå vidare för att prata tillsammans med trovärdighet inom nedrustningsfrågor kunna oss ej ta avstånd ifrån en FN-avtal såsom förbjuder kärnvapen.
• FN-avtalet står ej inom motsats mot icke-spridningsavtalet NPT utan tillkom liksom ett reaktion vid flera års svek mot tidigare nedrustningslöften.
• Den hotande återgången mot detta kalla krigets dagar existerar oacceptabel.

  landet samt andra FN-medlemmar måste stå fast nära samt tydlighet kravet vid internationell nedrustning.

• Fyra från fem svenskar önskar för att landet skriver beneath en kärnvapenförbud.

Att välja till svensk anslutning mot FN-avtalet angående kärnvapenförbud existerar en klart beslut på grund av nedrustning. för att ej välja till avtalet vore däremot en historiskt misstag, menar vi.

Har ni frågor?

Kontakta Jens Petersson, handläggare på grund av fred samt säkerhet.