Vad heter det när man kommer ihåg

Minneskapacitetens attribut samt dem fyra slags minnen oss har.

Minnena består från nervceller liksom binds ihop från synapser mot kretsar alternativt kopplingar inom hjärnan. Ju mer kunskap såsom anländer mot hjärnan, desto fler kopplingar sker mellan hjärncellerna. Kopplingarna existerar ej permanenta samt såsom dem flesta vet kunna detta existera svårt för att återkalla vissa minnen.

Exakt hur minnen lagras inom hjärnan existerar något liksom forskningen ännu ej förmå besvara. detta finns numeriskt värde disparata teorier. Den en menar för att representationer från en särskilt minne sparas inom neuroner kollektivt samt fördelat vid möjligen miljontals nervceller (det finns ovan 100 miljarder minnesceller inom hjärnan).

Den andra teorin menar för att en mindre antal nervcell, möjligen några tusentals tillsammans bildar representationer från enstaka minnesbild. Den andra teorin besitter förordats alltmer vid senare period baserat vid nödvändigheten för att minnen behöver artikel samlade vid enstaka mindre mängd nervcell på grund av för att understödja kvicka associationer.

”

Olika sorters minnen

Inom hjärnforskningen talar man ifall fyra sorters minnen:

1. Det episodiska minnet vilket består från minnen ifrån tidigare händelser, allt ifrån några timmar mot flera tid åter, inom vederbörandes liv. Detta minne färgas från subjektiva inslag samt förmå ofta leda mot specifika associationer. oss minns ej detta mesta ifrån detta episodiska minnet, vilket vilket oss gjorde på grund av precist ett tidsperiod sedan.

2. Procedurminnet likt utgår ifrån våra inlärda motoriska samt lärda färdigheter, likt för att behärska pedalera alternativt köra bil.
3. Det semantiska minnet likt hanterar tungomål samt abstraktioner. inom detta vilket ibland förenklat kallas faktaminnet finns kunskaper oss lärt oss, såsom vetande ifrån läsning samt utbildning.

4. Det perceptuella minnet vilket underlättar igenkänning från objekt runt omkring oss.

Så vårt minne består från sådant oss behöver erinra oss (t.ex.

Korttidsminnet, som ibland kallas arbetsminnet, är det som tar emot omedelbar information utan möjlighet till bearbetning

vilken solens tid detta fanns oss skulle tvätta), utvecklade erfarenheter vilket oss använder till för att klara vanliga fakta (t.ex. hur oss lagar mat) samt teoretisk insikt inklusive språkkunskaper på grund av för att behärska prata samt skriva.

Något likt oss samtliga existerar varse ifall existerar minnets föränderlighet. enstaka sektion bevaras medan annat förskingras samtidigt liksom färsk resultat lagras.

Saker likt påverkar varaktigheten hos minnen likt lagras existerar hur dem tillkom, hur ofta dem återkallas samt dess ålder.

Om man är konsekvent med att utföra handlingen i enlighet med den nivå man utförde den när man lärde sig handlingen från början så kommer man att glömma bort väldigt lite

Styrkan vid minnen – repetition, känslor samt intresse

Minnet existerar centralt då detta gäller för att lära sig nya saker. Hur väl oss lyckas beror dels vid inlärningskapacitet, dels vid motivation samt nyfikenhet samt hur väl oss sedan underhåller – genom repetition – detta inlärda.

Repetition existerar enstaka fundamental sektion från memoreringens metodik.

Kopplingarna inom hjärnan förstärks från repetition såsom vid således sätt underlättar bestående minnen.

detta besitter hävdats för att än viktigare än repetition till minnens styrka existerar vilket oss känner inför något samt hurdant nyfikenhet oss äger till informationen. Starka äventyr inom emotionellt hänseende kommer finnas kvar länge inom vårt minne. ytterligare seglivade inom våra hjärnarkiv existerar därför erfarenheter ifrån glädjerika stunder samt ledsna händelser.

Metaminne innebär att vi kontinuerligt kan bedöma hur säkra vi är på våra minnen, bedöma om vi minns rätt eller fel

detta äger fastslagits för att från varenda våra känslor existerar förnedringen den vilket bäst bevarar enstaka upplevelse inom minnet.

detta finns logiskt nog en samband kring vårt nyfikenhet på grund av något samt vilket oss senare minns från detta. då något tilldrar sig vårt nyfikenhet ökar samtidigt vår uppmärksamhet, detta existerar enstaka sektion från vår kognitiva selektion.

Även anmärkningsvärda händelser kommer rimligtvis äga förtur då detta gäller för att uppväcka vårt nyfikenhet. enstaka typisk bilresa mot jobbet äger små chans för att överleva länge inom vårt episodiska minne medan oss troligen är kapabel minnas specifikation ifrån den inledande flygresan oss gjorde.

Därtill finns minnestekniker, således kallad mnemoteknik, till för att lära sig komma minnas saker. enstaka vanlig teknik existerar för att associera ett sak tillsammans med något annat på grund av för att ge detta fras samt därför enklare behärska memorera. ett ytterligare simpel minnesteknik är kapabel artikel för att sortera informationen genom för att mot modell dela upp enstaka sifferserie inom flera enheter – detta existerar betydligt enklare för att memorera 365 677 865 än 365677865.

samtliga känner igen sig inom känslan för att ej lyckas framlocka ett viss upplysning ur minnet. detta finns var, dock till tillfället får oss ej direktkontakt. liksom begrepp beskrivs detta liksom implicit minne. på grund av för att erinra oss saker kunna detta ofta hjälpa för att leda fram minnet genom ett association.

vilket hette den skådespelaren för tillfället igen alternativt den författaren? Genom för att tänka vid filmtitlar samt boktitlar är kapabel svaren ibland dyka upp. Enstaka mening kunna ibland erinras genom därför kallade klangassociationer, mot modell pall-mall, svall-skall. vilket vilket mer hjälper detta oss lagrat för att komma tillbaka mot vår uppmärksamhet existerar sinnesintrycken.

Långtidsminnet består av minnen som bearbetats och sedan lagrats

detta existerar ofta då oss får ögonkontakt vid alternativt hör något vilket oss erinrar oss sådant vilket varit temporärt bortglömt.

Återkallning samt förvrängning

Fastän repetition gör starkare minnen besitter studier demonstrerat för att återkallning från minnen samtidigt är kapabel leda mot för att dem förvrängs. en minne oss återkallar flera gånger är kapabel inom takt tillsammans för att detta ”begagnas” bli mindre rätt än detta ursprungliga.

Detta, liksom ibland betecknas tillsammans med termen konfabulering, beror snarare vid psykologiska faktorer än tillkortakommanden hos nervcellerna: oss tenderar för att färga våra minnen genom för att förstärka samt förminska enskildheter, detta förmå mot modell existera för att oss idealiserar en tidigare etapp inom jämförelse tillsammans detta rådande.

detta väl nyttjade uttrycket ”det fanns förbättrad förr” existerar ett schablonbild från fenomenet.

Minnens innehåll överlag står inom förbindelse tillsammans med vad oss anser angående saker, vilka attityder oss besitter, vilket vår kulturella bakgrund existerar etcetera. Vårt minne existerar tillsammans med andra mening enstaka sektion från vår världsuppfattning samt därför existerar detta fullt naturligt tillsammans minnets subjektiva inslag.

detta finns fler intressanta faktorer såsom styr vårt minnesinnehåll.

från evolutionära skäl tycks oss äga enklare för att komma minnas negativa minnen, detta önskar yttra obehagliga erfarenheter, än positiva minnen. Troligtvis förhåller detta sig sålunda därför för att oss varit hjälpta från denna snedvridning medan detta enstaka gång inom tiden plats maximalt något som är viktigt eller nödvändigt på grund av vår överlevnad för att hålla reda vid sådant vilket kunde existera associerat tillsammans fara.

Visuellt samt auditivt minne

Vi minns ofta genom synen alternativt hörseln samt vid individnivå existerar inom regel detta en sinnet förbättrad då detta gäller minneslagring.

detta är kapabel existera ett fördel för att lära sig ifall detta visuella (synen) alternativt detta auditiva (hörseln) minnet fungerar bäst eftersom oss ibland förmå välja hur oss mottar resultat. Den tillsammans en gott visuellt minne kunna memorera kunskap förbättrad genom för att nedteckna alternativt betrakta kunskap medan den tillsammans en gott auditivt minne kunna lära sig effektivast genom för att upprepa data högt till sig själv.

Korttidsminne samt långtidsminne

Vidare skiljer man vid korttids- samt långtidsminne.

Korttidsminnet, såsom ibland kallas arbetsminnet, existerar detta likt tar emot omedelbar upplysning utan chans mot bearbetning. Långtidsminnet består från minnen vilket bearbetats samt sedan lagrats.

för att bearbeta kunskap existerar essentiellt till för att oss bör komma minnas detta ett längre period framöver. ifall ni mot modell får ett vägbeskrivning tillsammans med flera fakta vid ett gång existerar risken massiv för att ni bara någon 60 sekunder senare besitter glömt detta mesta.

Anledningen existerar ej en uselt minne utan för att ni inte någonsin fick chansen för att bearbeta varenda arbetsuppgift till sig innan arbetsminnet belastades tillsammans nästa.

Seriepositionseffekten, benämnd sålunda från psykologen Hermann Ebbinghaus, anger för att detta vilket befinner sig inom start samt slutet från enstaka informationskedja existerar lättast för att komma minnas.

ifall oss försöker memorera enstaka sifferföljd genom för att studera den enstaka gång till oss själva kommer dem inledande samt sista siffrorna mer troligt behärska återges från oss senare. dem inledande kunde bearbetas inom långtidsminnet medan dem sista siffrorna ännu existerar kvar inom arbetsminnet.

tackar vare långtidsminnet är kapabel oss minnas långt tillbaka.

Hjärnans tillväxt sätter dock gränser till hur långt tillbaka enstaka individ är kapabel minnas från sitt liv; beneath inledande levnadsåret existerar hippocampus ännu inte utvecklad samt därför existerar detta sällsynt tillsammans med minnen således långt tillbaka.

Trots för att vår förmåga mot minneslagring existerar massiv saknar oss kapacitet för att behålla all resultat oss momentant uppfångar.

Vårt minne fungerar selektivt samt den mesta informationen registreras bara snabbt utan för att ”tas in”. Då minnet kräver enstaka viss process innan detta lagrar något likt senare är kapabel återkallas hamnar bara enstaka bråkdel från allt oss erfar inom minnet.

Barn samt vuxna

Minnet skiljer sig hos små människor samt vuxna. Barns hjärnor existerar särskilt mottagliga till tungomål, dock tillsammans med tiden blir hjärnan mer inriktad vid andra områden samt dem områden liksom kunde användas till språkinlärning förändras mot för att nyttjas på grund av annat.

likt nämndes ovan existerar känslor ett komponent inom minneslagringen.

Det man ska komma ihåg med meta-minnet är att det är väldigt personligt

då oss existerar små människor tenderar mer känslor artikel inblandade inom våra erfarenheter samt därför är kapabel oss ibland erinra oss saker ifrån barndomen förbättrad än andra senare erfarenheter. likt vuxna utlöser händelser inom regel mindre känslor eftersom oss uppnått ett rutin inför dessa.

Den oundvikliga responsen vid minneshopning – glömskan

Det finns modell vid personer tillsammans exceptionell förmåga för att lagra kunskap.

en sätt existerar för att träna sig mot förmågan, detta går definitivt för att utveckla sig vid området.

detta finns även sällsynta fall tillsammans med personer likt utan medveten hårt arbete lagrat händelser ifrån varenda ljus inom sitt liv samt nära enstaka fråga är kapabel sammanfatta dessa.

Metainlärning innebär förmågan att övervaka och bedöma

Någon såsom blev enstaka mindre celebritet vid bas från myriader cerebrala minnesanteckningar ifrån sitt liv plats Jill Price. Hennes enastående minne rymde specifikation ifrån varenda dagar inom hennes liv ifrån elva års ålder. Fenomenet kallas Highly superior autobiographical memory (HSAM) samt handlar angående hur individens erfarenheter bakåt inom tiden utan ägnad insats mot lärande fastnar inom minnet.

Jill Price existerar en märkligt undantag. inom vanliga fall existerar vårt minne dynamiskt samt minnen likt förblir inaktiva beneath ett utdragen period kommer mot slut ej artikel tillgängliga på grund av oss. detta oss ett gång lagt vid minnet, dock likt enstaka solens tid ej längre finns var existerar sådant oss minns ej.

Även glömskans process existerar dynamisk samt ickelinjär. enstaka sektion förlorar oss permanent medan annat bara tycks existera ”på vift” till för att senare hitta bostad igen.

Våra minnen bistår oss ändå på grund av detta mesta tillräckligt, dem existerar enstaka vägvisare inom tillvaron, samt som bakgrund till våra funderingar samt känslor formar dem även oss själva.

Källor

• Nyberg, Lars; Nilsson, Lars-Göran samt Letmark, Peter (2016), Det åldrande minnet
• MacGaugh, James L.

  samt LePort, Aurora, Scientific American February 2014, ”Remembrance of All Things Past”

• Quiroga, Rodrigo Quian; Fried, Itzhak samt Koch, Christof, Scientific American February 2013, ”Brain Cells for Grandmother”
• Powell, Michael, Minnesträning (övers. Svante Skoglund)

Artikel publicerad: 2017.08.31
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka mot toppen från sidan | varenda artiklar