Vad är assimilation och automatisering anknytning
Anknytningsteori
Anknytningsteorin existerar en mentalt kunskapsfält vilket besitter sitt ursprung inom John Bowlbys samt Mary Ainsworths jobb ifrån talet samt vidare.
Enligt anknytningsteorin existerar dem nyfödda barnen "genetiskt förprogrammerade" mot för att knyta an mot sina föräldrar. Detta på grund av detta evolutionära syftet för att skydda barnet ifrån fara samt öka dess överlevnadsmöjligheter.
Barnet skriker nära behov samt påkallar därmed sina föräldrar/omvårdnadspersoners uppmärksamhet. Anknytningsutvecklingen går igenom en antal faser var barnet ifrån den inledande tiden ej skiljer ut sina omvårdnadspersoner mot för att detta efter grabb börjar visa preferenser till dem vilket detta haft maximalt förbindelse tillsammans med.
nära en års ålder äger anknytning utvecklats mot strävan för att upprätthålla kroppslig förbindelse tillsammans dem huvudsakliga anknytningspersonerna.
Barnet utvecklar, då utvecklingen sker såsom den bör, ett förmåga för att söka sina föräldrars/omvårdnadspersoners att vara nära något, samt använder dem vilket "säker hamn" nära stress samt "trygg bas" nära utforskning från omgivningen.
Hur anknytningen utvecklas kommer för att prägla individens relationer genom bota existensen, menar Bowlby samt Ainsworth.[1] inom senare studier såsom följt individer genom existensen äger detta varit svårt för att hitta tydliga samband mellan tidig anknytning samt specifika följder samt livshändelser. Anknytning ses då istället såsom enstaka från flera saker såsom förmå tänkas påverka utvecklingen.[2]
Ett bekymmer tillsammans med begreppet existerar för att underlaget till för att yttra något angående en anknytningsmönster existerar ett individs beteenden inom relationer.
då personens anknytningsstil sedan används till för att förklara varför personen beter sig såsom den fullfölja inom relationer således existerar detta en cirkelresonemang: beteendet förklaras tillsammans med ett egenskap vilket definieras från just detta beteende.[3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Anknytning existerar inom sin psykologiska innebörd en term likt utvecklats från psykiatern samt psykoanalytikern John Bowlby samt psykologen Mary Ainsworth.
Bowlby samt Ainsworth bedrev bland annat studier vid ungdomar såsom hamnat vid kant tillsammans med tillvaron. vad dem ägde gemensamt fanns många ofta problematiska relationer mot sina mödrar. denne studerade även ungar vilket nära sjukhusinläggning vid talet lämnades utan förbindelse tillsammans med sina föräldrar beneath flera veckor, samt hur detta påverkade dem.
nära denna period plats den ledande åsikten för att barns relationer mot sina föräldrar fanns ett biprodukt från för att dem förknippades tillsammans föda, samt Bowlby / Ainsworth gjorde enstaka betydande bidrag på grund av för att visa vid betydelsen från barnets unika, oersättliga relationer mot sina omsorgspersoner.[1]
John Bowlby plats många energisk inom detta brittiska psykoanalytiska sällskapet beneath samt talen.
London fanns nära denna period enstaka från psykoanalysens huvudstäder. Starka spänningar ägde uppstått mellan Anna Freud samt Melanie Klein samt enstaka tredjeplats "oberoende" team, vilket ofta benämns vilket "den brittiska objektrelationsskolan" bildades. Hit anslöt sig Bowlby. Hans fokus nedsänkt vid detta motivationssystem såsom nedsänkt på baksidan utvecklingen från relaterade till känslor relationer.
Det ägde uppstått oenigheter kring metateorin mellan Bowlby samt dem mer etablerade företrädarna inom psykoanalytiska sällskapet. Bowlbys idéer kring vilket förluster samt separationer tidigt inom existensen leder mot till olyckliga konsekvenser kom inom konflikt tillsammans med huvudfårans betoning från fantasins effekt.
dock även detta för att Bowlby ville ställa högre krav vid den psykoanalytiska teorins antaganden samt utföra dem mer förenliga tillsammans med vetenskapliga landvinningar inom angränsande områden vilket framför allt evolutionsbiologi samt kognitiv psykologi blev skiljelinjer. till sina ställningstaganden kring detta fick denne utstå många bedömning från flera från sina dåtida kollegor.
[4]
Bowlbys arbetskamrat psykologen Mary Ainsworth bidrog mot anknytningsteorin genom för att vid talet empiriskt börja analysera olika typer från anknytningsstrategier vilket barnet använder, beroende vid relationen mot sina anknytningspersoner. denna beskrev riktlinjer till för att känna igen typerna "trygg", "otrygg/undvikande" samt "otrygg/ambivalent" anknytning beroende vid barnets beteende gentemot sina föräldrar nära en års ålder inom enstaka milt stressande situation, den därför kallade strange situation.
Detta visade denna även artikel relaterat mot föräldrarnas sensitivitet samt respons vid barnets signaler beneath detta inledande levnadsåret.[1]
Mary Main samt hennes kollegor utvecklade vid talet anknytningsforskningen mot för att behandla föräldrars anknytningsförmåga samt anknyta den mot deras omsorgsförmåga. denna utvecklade enstaka sålunda kallad semistrukturerad samtal, "Adult Attachment Interview" (AAI), likt avsåg för att behärska avläsa ett förälders förmåga mot vård, grundat vid dennes personlig anknytningshistoria.
[1] detta besitter demonstrerat sig för att detta existerar den anknytningsstil den vuxne bedöms äga inom dagsläget såsom besitter en samband tillsammans föräldraskapet, oavsett hur anknytningen såg ut inom barndomen.[5]
I anknytningsteorin ser man stora följder på grund av människors sätt för att anknyta mot andra människor, ej minimalt inom kamrat- samt kärleksrelationer samt inom omvårdnaden från dem egna barnen, efter personens anknytningshistoria.
Grundat vid anknytningsteori äger både förebyggande samt behandlade insatser utformats. enstaka ordnad överblick gjordes från Bakermans-Kranenburg tillsammans medarbetare kalenderår [6] från studier samt undersökningar var man ser ett klar genomsnittlig inverkan vid förekomst från trygg anknytning.[7]
Anknytning
[redigera | redigera wikitext]Anknytningsteorin avser huvudsakligen detta lilla barnets jobb efter, samt givande från, enstaka närhets- samt skyddsrelation mot sina föräldrar/vårdare.
Den ursprungliga engelska benämningen existerar "attachment".
Enligt John Bowlby uppstår tidigt anknytningsmönster liksom beneath uppväxten etableras likt inre arbetsmodeller samt vilket individen sedan små frukter från växter tillsammans sig genom livet.[1]
Barn knyter an mot sina föräldrar, dock föräldrar knyter ej an mot sina ungar.
Anknytningens funktion existerar för att skydda barnet mot risker liksom riskerar för att hota dess överlevnad. detta existerar denna kritisk definition likt skiljer ut detta ifrån relationsskapande inom allmänhet.
•Anknytning en överlevnadsmekanism: evolutionens svar på hur hjälplösa ungar, somSnarare avses hur unge samt vuxna utvecklar samt bevarar sin förmåga för att nyttja utvalda personer på grund av sin säkerhet samt sitt beskydd. mot vissa delar inverkar detta struktur vid hur relationer skapas samt vidmakthålls dock bör ej likställas tillsammans med sällskaplighet.[8] Anknytning tycks dessutom artikel många föränderligt ovan tid[9] samt bara fanns enstaka från flera delar inom den komplexa utvecklingen[2].
Enligt teorin existerar detta inom människans evolutionära ursprung liksom förklaringarna mot anknytningens uppkomst finns. Anknytningsbeteendet hos detta lilla barnet äger såsom ändamål för att sätta igång förälderns omvårdande funktioner.
Anknytningsteorin skapades av John Bowlby i slutet av taletdetta lilla barnet ger signaler, ifrån start huvudsakligen genom för att skrika, senare klänga, anlända krypande, titta ängsligt etcetera. Föräldern reagerar samt svarar vid dessa signaler, inom detta optimala fallet, samt tar grabb angående barnet vid detta sätt vilket barnet behöver.[1]
Det anknytningsmönster liksom detta lilla barnet efterhand utvecklar kom för att kategoriseras från John Bowlbys arbetskamrat Mary Ainsworth inom trygg respektive otrygg anknytning.
Den trygga anknytningen kännetecknas från närhetssökande mot anknytningspersonen, användandet från anknytningspersonen såsom "säker hamn" nära stress samt likt "trygg bas" nära utforskning. Den otrygga uppvisar tre skilda mönster, likt benämns otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent samt otrygg-desorganiserad.[10] Mary Ainsworth skapade även den således kallade främmande-situationen.
detta fanns genom denna liksom anknytningens standard kunde bedömas.[1]
Det anknytningsmönster vilket förvärvats inom dem tidiga år sätter sin prägel vid personligheten beneath resten från existensen, framför allt inom dem delar likt berör nära samt intima relationer inom vuxenlivet samt speciellt inom förmågan för att behärska ge samt ta beskydd, en utmärkande inslag inom enstaka operativ kärleksrelation.[11]
Begreppet kom för att inom vissa avseenden innebära kritisk skillnader inom förhållande mot dem mer etablerade utvecklingsteorierna, framför allt psykoanalytisk samt kognitiv teori, beneath sin framväxt ifrån mitten från talet samt vidare.
Han studerade för WHO ́ s räkning små barns (år) reaktioner på att skiljas från sin närmaste omvårdnadspersonOtrygg anknytning kunna bearbetas samt ett förvärvad trygg anknytning kunna skapas inom myndig ålder.[12]
Förälderns omvårdnadssystem
[redigera | redigera wikitext]Att föräldern ej knyter an mot sitt små människor i enlighet med denna teori bör ses likt för att detta till föräldern existerar enstaka ytterligare nödvändig funktion såsom sätter igång, såsom en svar vid barnets anknytningsbeteendet, nämligen omvårdnadssystemet.
John Bowlby fanns många medveten angående föräldrarnas stora innebörd till utvecklandet från enstaka på grund av barnet trygg anknytning, dock behöll egen sitt fokus vid barnets beteendeuttryck. möjligen påverkades dem omröstning han gjorde från dem förutsättningar liksom gällde var han då verkade, likt barnpsykiater nära Tavistockkliniken vid talet.[13]
Anknytning liksom inlärning
[redigera | redigera wikitext]Anknytning är kapabel ses såsom enstaka kombination från operant betingning samt ett medfödd trend hos detta lilla barnet för att söka att vara nära något.
Barnets närhets- samt säkerhetsrelaterade beteenden får föräldrarna för att reagera tillsammans med omvårdnad, samt denna omvårdnad förstärker inom sin tur dessa beteenden därför för att dem inom högre utsträckning kommer för att återkomma. Förstärkningen kunna existera positiv inom form eller gestalt från att vara nära något, föda samt kontakt alternativt negativ genom för att barnet kommer försvunnen ifrån detta skrämmande alternativt blir från tillsammans enstaka fuktig blöja.
ovan tidsperiod lär sig barnet en mönster från olika beteenden vilket fokuserar vid föräldern samt dennes att vara nära något, detta är kapabel kallas enstaka organiserad anknytning. mot enstaka start existerar förälderns att vara nära något detta vilket existerar förstärkande till detta lilla barnet, dock senare inom utvecklingen blir detta än mer förstärkande för att äga förälderns uppmärksamhet riktad mot sig.
för att bli upplyft samt tilltalad nära gråt blir således mer förstärkande än för att föräldern bara kommer nära.
Beteenden liksom leder mot förälderns uppmärksamhet ökar därför. [14]
En separation ifrån den förstärkande föräldern blir aversiv på grund av barnet samt leder därför mot beteenden såsom är kapabel ett fåtal föräldern för att anlända igen, detta existerar den separationsprotest likt existerar ett betydelsefull bedömningsgrund inom den främmande situationen.
Studier besitter demonstrerat för att separationsprotesterna ökar då föräldrar reagerar vid dem samt återvänder, något likt möjligen lyhörda föräldrar utför inom större utsträckning. detta likt inom främmandesituationen ses såsom en indikator vid trygg anknytning verkar således artikel en inlärt beteende vilket indikerar för att barnet tidigare fått önskvärda konsekvenser från denna typ från protest.
inflytande inom situationen existerar ömsesidig, förälderns beteende för att anlända nära en protesterande små människor förstärks negativt genom för att gråten avslutas, medan barnets protestbeteende förstärks positivt genom förälderns återvändande. [14]
Inlärning likt gjorts inom ett situation är kapabel generaliseras samt påverka även andra situationer, dock angående personen kunna diskriminera mellan inlärningssituationen samt den nya situationen behöver sålunda ej existera fallet.
detta existerar även fullt möjligt för att gamla beteenden dämpas ut samt för att nya lärs in. [3]
Den tidiga anknytningsutvecklingen barnet
[redigera | redigera wikitext]John Bowlby beskrev utvecklandet från den tidiga anknytningen inom fyra faser. dem tre inledande faserna genomgår barnet beneath sina inledande numeriskt värde tid, den sista avser utvecklingen beneath förskoleålder.
dem tre inledande faserna är:
- Fas 1: Orientering samt signaler likt ej riktar sig mot ett speciell individ (från födseln samt upp mot mellan åtta samt tolv veckor)
- Fas 2: Orientering samt signaler liksom existerar riktade mot ett alternativt en par specifika personer (från åtta mot tolv veckor samt upp mot mellan sex samt nio månader)
- Fas 3: Upprätthållande från kroppslig att vara nära något mot ett alternativt en par specifika personer (från mellan sex samt nio månader mot cirka tre års ålder)[15]
Främmandesituationen
[redigera | redigera wikitext]Främmandesituationen existerar en sätt för att värdera vilket anknytningsmönster en litet unge äger.
Den går mot således för att barnet samt föräldern (eller ytterligare först anknytningsperson) kommer mot enstaka främmande miljö. inom miljön finns leksaker liksom existerar tänkta för att uppväcka en utforskande beteende hos barnet, samt barnet vistas inom miljön inom ungefär 20 minuter. beneath denna tidsperiod utsätts barnet på grund av numeriskt värde separationer angående cirka tre minuter ifrån sin mamma/pappa, dels lämnas barnet tillsammans ett främmande myndig samt dels helt ensamt.
Separationerna antas sätta igång barnets anknytningssystem eftersom detta signalerar fara för att bli lämnad från föräldern inom denna obekanta miljö. Utifrån barnets beteende inom denna situation bedöms anknytningen. detta finns tre organiserade anknytningsmönster – trygg, otryggt-undvikande samt otryggt-ambivalent. Utöver detta kunna barnen äga ett desorganiserad anknytning, enstaka typ från anknytning likt ej fanns tillsammans inom dem ursprungliga beskrivningarna från främmandesituationen utan tillkommit senare inom teorins utveckling.[5]
Trygg anknytning (Secure attachment[16])
[redigera | redigera wikitext]Barn likt inom främmandesituationen använder föräldern likt ett trygg bas inom sitt utforskande, såsom flexibelt växlar mellan närhetssökande samt autonomi, bedöms äga enstaka trygg anknytning.
dem tryggt anknutna barnen blir ledsna då föräldern går, dock låter sig tröstas då den återvänder samt fortsätter därefter för att utforska miljön. Teorin säger för att dessa unge besitter föräldrar vilket existerar lyhörda på grund av barnets signaler samt känslomässigt tillgängliga. dem tryggt anknutna barnen antas äga enstaka inlärningshistoria från för att föräldern tillräckligt ofta svarar vid dem behov liksom uttrycks.[5]
Otrygg-undvikande anknytning (Fearful attachment[17])
[redigera | redigera wikitext]De ungar såsom genom främmandesituationen ägnade sig åt för att undersöka leksakerna, utan för att mot synes reagera vid för att föräldern gick, bedöms äga enstaka otryggt-undvikande anknytning.
angående föräldern försökte ta förbindelse efter separationen ignorerade dessa små människor detta samt avvisade kontaktförsöken. i enlighet med teorin besitter dessa ungar föräldrar liksom avvisat sina barns anknytningsbeteende, ej gett kroppslig förbindelse samt liksom dragit sig undan ifall barnet visar ledsenhet. Barnen antas därför äga lärt sig för att formulering från närhetsbehov bestraffas tillsammans för att föräldern försvinner.[5]
Otrygg-ambivalent anknytning (Avoidant attachment[16])
[redigera | redigera wikitext]De ungar likt ej alls utforskade utan istället fanns oroliga, missnöjda samt ständigt fokuserade vid föräldern bedömdes äga enstaka otrygg-ambivalent anknytning.
Dessa unge blev ledsna då föräldern lämnade rummet, dock lät sig ej tröstas nära återföreningen. Teorin redogör detta tillsammans för att föräldrarna mot dessa små människor ej existerar riktigt existerar närvarande även ifall dem existerar fysiskt vid lokal, för att dem svarar vid barnets behov vid en oförutsägbart sätt samt bara existerar tillgängliga ibland.
eftersom samspelet ej utgår ifrån barnets behov anses barnet behöva äga sitt anknytningssystem ständigt påkopplat, även angående inga indikator vid fara finns.[5]
Desorganiserad anknytning
[redigera | redigera wikitext]De unge likt bedöms äga enstaka desorganiserad anknytning uppvisar inom främmandesituationen motstridiga beteenden liksom följer tätt vid varandra, dem växlar mellan för att närma sig sin mamma/pappa samt för att undvika denne.
dem är kapabel mot modell närma sig föräldern tillsammans med utsträcka armar på grund av för att sedan tvärt backa undan. dem är kapabel backa fram mot föräldern, vandra inom cirklar alternativt sitta inom förälderns famn tillsammans med huvudet ständigt bortvänt.
Det innebär vanligtvis en process där människor anpassar sig till en ny miljö, ger upp delar av eller hela sin gamla identitet och anpassar sig helt till ett nytt samhälleandra modell vid beteenden hos dessa unge förmå artikel för att plötsligt frysa samtliga rörelser samt stå blickstilla, alternativt falla mot marken samt bli liggande var tillsammans med en frånvarande ansiktsuttryck. Utöver dessa desorganiserade beteenden påminner barnens beteenden ifall dem inom någon från dem organiserade anknytningsstilarna, därför ges enstaka dubbelbeteckning (D-trygg, D-undvikande alternativt D-ambivalent).
Omkring 15 andel från varenda ungar bedöms äga enstaka desorganiserad anknytning; ett överrepresentation finns inom högriskmiljöer samt kliniska urval. Teorin redogör anknytningsmönstret tillsammans för att föräldrarna, mot modell vid bas från obearbetade trauman, bemöter barnen tillsammans antingen skrämmande alternativt skrämda föräldrabeteenden.
Dessa beteenden gör rädd barnet, samt då ungar blir skrämda antas barnets anknytningssystem aktiveras samt erhålla barnet för att vilja närma sig sin mamma/pappa samtidigt vilket detta önskar undvika den mamma/pappa såsom gör rädd. modell vid föräldrabeteenden likt antas äga enstaka koppling mot desorganiserad anknytning existerar oförklarligt hotfulla alternativt skrämda beteenden, dissociativa beteenden, sexualiserat beteende samt undergivet alternativt rollomkastande beteende.
Utöver dessa beteenden förmå föräldern ibland artikel många lyhörd samt inkännande. mot skillnad ifrån övriga anknytningsmönster besitter desorganiserad anknytning ett klar koppling mot psykisk ohälsa, detta genom för att detta ökar risken till psykopatologi. [5]
Anknytningsmönstrens stabilitet
[redigera | redigera wikitext]Det tycks finnas ett massiv förändringspotential inom vuxna människors anknytningsstil.
inom ett forskning tillsammans vuxna kvinnor likt genomgått ett abort undersöktes hur anknytningsstilen förändrades vid numeriskt värde tid. detta visade sig för att endast 54% ägde identisk anknytningsstil nära detta andra mättillfället. i enlighet med artikelförfattarna existerar ett förändringsnivå vid omkring 30% för att vänta utifrån tidigare undersökning.
Vissa sårbarhetsfaktorer tycktes påverka. dem såsom ägde ett otrygg anknytningsstil nära antingen båda tillfällena alternativt vilket fått ett sådan nära andra tillfället ägde inom högre utsträckning rapporterat enstaka kunskap från övergrepp inom barndomen alternativt ett bakgrund från nedstämdhet.
De flesta stora livshändelser likt undersöktes, såsom avslutade alternativt påbörjade romantiska relationer, tycktes ej påverka anknytningen.
Enligt anknytningsteorin är de nyfödda barnen "genetiskt förprogrammerade" till att knyta an till sina föräldrarDäremot tycktes upplevt socialt stöd påverka, dem liksom gick ifrån otrygg mot trygg anknytningsstil upplevde den största ökningen inom socialt stöd medan gruppen liksom gick ifrån trygg mot otrygg upplevde den minsta ökningen. dem likt blivit utsatta till övergrepp alternativt våldtäkt fick inom högre utsträckning ett otrygg anknytning nära andra tillfället, medan dem liksom upplevt en missfall från någon anledning oftare genomgick ett förändring mot trygg anknytning.
detta tycks behärska existera därför för att livserfarenheter kunna ge enstaka nyinlärning likt påverkar människors anknytningsstil.[9]
Att påverka anknytningen
[redigera | redigera wikitext]De tidiga insatser vilket tycks äga störst inverkan vid anknytningen existerar dem likt tillsammans med en måttligt antal träffar fokuserar vid för att öka förälderns känslighet.
Detta förmå göras mot modell genom för att nyttja videofeedback på grund av för att lära ut en mer inkännande beteende alternativt genom för att modellera hur föräldern kunna ta inom sitt unge.
Anknytningsteorin är ett psykologiskt kunskapsfält som har sitt ursprung i John Bowlbys och Mary Ainsworths arbete från talet och framåt[18] kontakt tycks existera viktigt på grund av spädbarn, detta finns studier likt tyder vid för att mödrar tillsammans nedstämdhet genom massageliknande kontakt kunna kompensera till dem negativa effekter depressionen besitter vid deras spädbarn.[14]
I anknytningsterapi på grund av vuxna existerar en syfte ofta för att hjälpa patienten för att integrera dem olika delarna inom existensen mot ett sammanhängande allegori.
Anknytning på grund av vuxna mäts ofta tillsammans med Adult Attachment Interview (AAI), var ett trygg anknytning representeras från intervjusvar liksom existerar koherenta samt visar vid enstaka förmåga för att objektivt bedöma både positiva samt negativa relationer samt situationer. dem personer likt beskriver enstaka otrygg anknytningshistoria dock utför detta vid detta sammanhängande vis liksom kännetecknar trygg anknytning klassas likt earned secure, förvärvat trygg.
Vuxna tillsammans med förvärvad säkerhet får små människor tillsammans med trygg anknytning inom identisk utsträckning såsom dem såsom äger ett trygg anknytning tillsammans positiva anknytningserfarenheter.[5]
Anknytning inom förskolan
[redigera | redigera wikitext]John Bowlbys anknytningsteori handlar ifall för att människan redan ifrån födseln, utvecklar behov för att knyta an mot sina föräldrar, dock även mot andra personer såsom existerar viktiga inom deras att vara nära något [19].
ett betydelsefull relation på grund av barnen idag existerar dem pedagoger liksom finns inom förskolan, då dem flesta unge idag existerar inskrivna inom verksamheten. nära enstaka inskolning vid förskolan existerar detta viktigt för att barnet utvecklar enstaka trygg anknytning mot dem vuxna vilket finns inom verksamheten[20]. noggrann såsom för att föräldrarna existerar ett ”trygg bas” samt ”säker hamn”, behöver barnet ett sådan vid förskolan [21].
Barnet behöver någon för att ett fåtal anlända tillbaka mot då detta känner sig otryggt alternativt stressat inom sitt utforskande då föräldrarna ej finns mot hands. till för att barnet bör erhålla enstaka trygg anknytning inom förskolan existerar detta viktigt hur anknytningen går mot samt vilka förutsättningar detta ges mot för att detta blir tryggt [22][23].
på grund av för att behärska producera förutsättningar mot enstaka god anknytning inom förskolan, behövs ett god mentaliseringsförmåga från pedagogerna. dem vuxna behöver behärska förstå barnets yttre beteende tillsammans med hur detta tänker samt känner [19]. detta såsom existerar viktigt vilket pedagog för att förstå, existerar för att barnet förmå äga olika pedagoger till olika situationer då detta känner sig tryggt.
nära tröst är kapabel barnet välja den pedagog vilket skolat in, dock nära utforskande samt lek är kapabel enstaka ytterligare förskollärare existera den likt betyder maximalt på grund av för att uppväcka nyfikenhet.
Om vi inte gör någonting åt detVilken pedagog barnet än väljer beroende vid situation, existerar detta viktigt för att känna till för att samtliga existerar lika viktiga. Barnet besitter en anknytnings- samt utforskandesystem d.v.s. existerar barnet tryggt vågar detta utforska, dock existerar detta otryggt stannar utforskandet, vilket bör existera inom ”viloläge” [24].Trygghet samt utforskande bör artikel inom balans på grund av för att erhålla ett trygg anknytning [23].
ett nödvändig sektion inom barnets anknytning inom förskolan, existerar för att relationen tillsammans med dem vuxna påverkar barnets möjligheter mot utbildning [19]. i enlighet med undersökning, visar för att ifall barnet existerar tryggt, vågar detta utforska samt leka, samt detta skapas då möjligheter mot lärande[23] .
Detta förmå kopplas mot förskolans uppgift, var verksamheten bör "erbjuda barnen ett trygg miljö liksom samtidigt utmanar samt lockar mot lek samt aktivitet" [25], både utifrån assemblage samt enskild individ.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefg] Broberg,
- ^ [ab] Sroufe, L.
Alan. ”Attachment and development: A prospective, longitudinal study from birth to adulthood”. Attachment & Human Development 7 (4): sid.– doi/
- ^ [ab] Ramnerö, Jonas; Törneke, Niklas (). Beteendets ABC - ett införande mot behavioristisk psykoterapi
- ^Broberg, sid.
- ^ [abcdefg] Wennerberg, Tor (). Vi existerar våra relationer - angående anknytning, trauma samt dissociation
- ^”Less fryst vatten more: meta-analyses of sensitivity and attachment interventions in early childhood.”. Less fryst vatten more: meta-analyses of sensitivity and attachment interventions in early childhood..
?cmd=Retrieve&db=PubMed&dopt=Citation&list_uids= Läst 16 september
- ^Broberg,
- ^Broberg, , sid.
- ^ [ab] Cozzarelli, Catherine; Karafa, namn A.; Collins, Nancy L.. ”Stability and change in adult attachment styles: associations with anställda vulnerabilities, life events. and global construals of self and others”. Journal of Social and Clinical Psychology 22 (3): sid.– doi/jscp
- ^Josefsson, , sid.
- ^Josefsson, , sid.
- ^Josefsson,
- ^Broberg, sid.
- ^ [abc] Novak, Gary; Peláez, Martha (). ”Social and emotional development”. Child and Adolescent Development - A Behavioral Systems Approach
- ^Broberg, sid.
- ^ [ab] ”anknytningsmönster, anknytningsstil”. .
?Lookup=anknytningsm%C3%B6nster. Läst 2 femte månaden i året
- ^Li, Author Pamela; MS; MBA (12 juni ). ”Attachment Styles - How They Affect Your Parenting (Infographic)” (på amerikansk engelska). Parenting For Brain. Läst 2 femte månaden i året
- ^Bakermans-Kranenburg, Marian J.; IJzendoorn, Marinus H.
van; Juffer, Femmie. ”Less fryst vatten more: Meta-analyses of sensitivity and attachment interventions in early childhood.”. Psychological Bulletin (2): sid.– doi/
- ^ [abc] Normell, M ():"Kunskap,fantasi samt föreställning-om mentalisering inom lärarprofessionen"
- ^Vi Föräldrar. ”Anknytning inom förskolan – sålunda funkar det”. .
Läst 10 oktober
- ^Broberg,M, Hagström, B samt Hagström, A ():"Anknytning inom förskolan: vikten från säkerhet till lek samt lärande"sid
- ^Vi Föräldrar. ”Inskolning samt svåra lämningar inom förskolan”. . Läst 10 oktober
- ^ [abc] Broberg,M, Hagström, B samt Hagström, A ():"Anknytning inom förskolan: vikten från säkerhet till lek samt lärande"
- ^Broberg,M, Hagström, B samt Hagström, A ():"Anknytning inom förskolan: vikten från säkerhet till lek samt lärande"sid
- ^Skolverket (). Lpfö 98/16, sid.6
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- - Bowlby, John.
Attachment and Loss: Vol. 1: Attachment. New York: Basic Books.
- - Bowlby, John. Attachment and Loss: Vol. 2: Separation. New York: Basic Books.
- - Bowlby, John. Attachment and Loss: Vol. 3: Loss. Sadness, and Depression. New York: Basic Books.
- - Handbook of Attachment: Theory, Research, and Clinical Applications.
Cassidy, Jude; Shaver, Phillip R. (red.). New York: Guilford Press. fräsch version planeras utkomma [uppföljningsaknas]
- - Broberg, Anders; Granqvist, Pehr; Ivarsson, Tord; Risholm Mothander, Pia. Anknytningsteori: betydelsen från nära relaterade till känslor relationer (1. utg.). Stockholm: Natur samt tradition.
Libris ISBN (inb.)
- - Broberg, Anders; Risholm Mothander, Pia; Granqvist, Pehr; Ivarsson, Tord. Anknytning inom praktiken: tillämpningar från anknytningsteorin (1. utg.). Stockholm: Natur samt tradition. Libris ISBN (inb.)
- - Josefsson, Dan; Linge Egil, Johansson Susanne. Hemligheten: ifrån ögonkast mot varaktig relation: [hur man startar ett relation samt får den för att hålla].
Stockholm: Natur & tradition. Libris ISBN (inb.)
- - Broberg, Malin; Hagström Birthe, Broberg Anders. Anknytning inom förskolan: vikten från säkerhet på grund av lek samt lärande (1. uppl.). Stockholm: Natur & tradition. Libris ISBN