Ska ge information föräldrar utvecklingssamtal samlad bild

Förskolan förmå ses liksom enstaka betydelsefull aktör samt arena till den institutionaliserade barndomen. detta innebär för att samhället tar allt större pedagogiskt samt socialt ansvar på grund av små människor, var mötet mellan ungar, föräldrar samt förskolepersonal sker såväl vid daglig grund vilket inom formella diskussion.

Vikten från en gott samarbete mellan bostad samt förskola poängteras inom förskolans styrdokument Skollagen, liksom inom förskolans läroplan. Föräldrarna bör i enlighet med dessa äga påverkan ovan verksamheten samt hur målen konkretiseras samt existera delaktiga inom utvärderingen från verksamheten. Utvecklingssamtal inom förskolan existerar en modell vid hur aktörerna förväntas samarbeta kring barnets bästa.

Forskning angående utvecklingssamtal besitter inom enstaka skandinavisk kontext främst fokuserat vid utvecklingssamtal likt fenomen utifrån en makt- samt normaliseringsperspektiv, genusperspektiv samt professionsperspektiv (Alasuutari & Karila, 2010; Markström & Simonsson, 2013).

undersökning angående förhandlingar mellan bostad samt förskola alternativt angående föräldrars uppfattningar ifall utvecklingssamtal existerar dock ej beforskat inom någon större utsträckning.

Föreliggande skrivelse ingår inom ett grundlig forskningsstudie angående utvecklingssamtal nära Linköpings högskola. på denna plats presenteras sju intervjuer tillsammans med föräldrar var dem delar sina erfarenheter samt idéer kring utvecklingssamtal inom direkt anslutning mot en slutfört sådant.

Förväntningar vid utvecklingssamtalet samt dess mening

Föräldrarnas effekt inom förskolan besitter vid en retoriskt program ökat inom olika typer från styrdokument.

angående man däremot utgår ifrån studier vilket fokuserar vid exempelvis utvecklingssamtal, visar sig denna delaktighet existera både hårt reglerad samt villkorad. Delaktigheten existerar inom massiv utsträckning kontrollerad från dem institutionella villkoren samt från pedagogerna inom förskolan (Markström, 2011 ). Markström samt Simonsson (2013) visar för att föräldrar ofta existerar relativt passiva inom samtalen då detta gäller för att ta initiativ mot samtalsämnen, samt sällan reagerar klart vid bedömningar samt kategoriseringar från sina ungar.

Även då detta inom vissa fall kunna anas en motstånd samt ifrågasättande, verkar dem ej vilja (eller möjligen ej heller våga) verbalisera sitt motstånd.

Analysen från intervjuerna inom denna forskning visar för att föräldrarnas perception existerar för att detta existerar pedagogerna såsom sätter upp utvecklingssamtalets ramar samt regler samt för att föräldrarna inom massiv utsträckning underordnar sig och/eller accepterar denna ordning.

inom linje tillsammans detta uttalar föräldrarna sina förväntningar vid olika sätt; för att pedagogerna bör styra samtalet samt reglera både dem samt sig själva inom samtalet.

Detta kunna illustreras tillsammans med en extrakt ur enstaka från intervjuerna var föräldern talar angående hur hen uppmärksammar avvikelser ifrån ”manuset” (samtalsunderlaget) samt även ger formulering på grund av för att detta existerar önskvärt för att pedagogen styr åter samtalet mot detsamma då avvikelser sker:

F [1] : Nej, dock detta existerar väl, Astrid håller sig mot script.

detta existerar mer jag liksom svävar (skratt).

I: sålunda, denna följer dem var punkterna är kapabel man säga?

F: Ah, noggrann, dock för att man hoppar lite emellan. dock denna existerar väldigt noga tillsammans med för att ta upp allting denna besitter skrivit. Sen existerar detta uppenbart för att man möjligen, detta existerar enkel hänt för att börja prata ifall allt annat, sväva ut.

dock denna existerar duktig vid (skratt) för att föra åter mot ...

Citatet visar för att föräldern uppskattar för att detta skriftliga samtalsunderlaget följs, något likt även andra intervjupersoner tar upp inom begrepp från för att dem dels önskar uppleva igen sig ifrån tidigare konversation samt dels behärska förbereda sig inför samtalet. Underlaget hjälper föräldrarna för att behärska ”hänga med”, likt enstaka mamma/pappa uttrycker detta.

detta skulle även behärska förstås likt ett medvetenhet hos föräldrarna ifall för att dem inom viss bemärkelse befinner sig inom underläge inom relation mot pedagogerna. Pedagogerna använder sitt yrkesspråk likt förmå innebära för att dem omväg försvårar förståelsen, vilket illustreras från nedanstående extrakt ur enstaka intervju:

F: Nej, denna ägde ej identisk … denna … förra året, då ägde denna … då fick jag ett kopia från därför för att jag egen kunde följa tillsammans punkt till punkt.

idag således ägde denna liksom bara papperet … idag plats detta bara denna, därför för att … Ja … detta plats ganska god för att äga detta var papperet punkt till punkt (skratt). Då plats detta enklare liksom … detta existerar därför enkel då man pratar sålunda på denna plats … man möjligen tänker … man möjligen ej uppfattar allting heller.

Betydelsen från för att förstå vilket pedagogerna avser poängteras, dvs.

man önskar uppleva igen sig samt undvika överraskningsmoment. Föräldrarna önskar för att detta existerar deras egna unge samt deras tillväxt såsom bör artikel inom centrum på grund av samtalet samt ej verksamheten. dem önskar äga stöd vid för att deras unge bli sedda samt bekräftade, dock även stöd vid för att pedagogernas foto från barnet liksom vid föräldrarna själva existerar positiv.

Även ifall föräldrarna nära enstaka direkt fråga äger svårt för att förklara vid vilket sätt utvecklingssamtal skiljer sig ifrån informella konversation, existerar dem eniga angående för att tiden då dem får prata ifall sitt eget små människor inom lugn samt ro existerar betydelsefull samt uppskattas.

Intervjuerna utmärks även från önskemål ifall igenkänning samt kontinuitet, vilket kunna tolkas likt för att föräldrarna går in inom denna styrande diskurs samt både reproducerar samt upprätthåller dess konstruerande karaktär.

inom föräldrarnas ögonkontakt vid utvecklingssamtalet – både sådant likt dem direkt ger formulering på grund av samt detta vilket ligger mer implicit – besitter oss funnit tre aspekter vilket karaktäriserar intervjupersonernas uttryckta fras samt innebörd från utvecklingssamtal: behov från godkänna, tillit samt kontroll.

Bekräftelse vid för att barnet existerar tryggt

Föräldrarnas önskan angående för att pedagoger håller sig mot kända ämnen vid ett agenda samt för att dem styr samtalet nära utsvävningar, är kapabel förstås samt tolkas vid flera sätt.

en sätt för att förstå fenomenet är kapabel artikel nödvändigheten från för att uppleva säkerhet.

dem önskar äga identisk förutsättningar inom struktur från samtalsunderlag liksom inom tidigare förekommande utvecklingssamtal, identisk samtalsämnen samt inga överraskningsmoment. en sådant upplägg tycks utesluta alternativt minimera risken för att ”misslyckas” tillsammans med samtalet samt skapar tillfälle till föräldrarna för att agera ”rätt”.

Att ett fåtal stöd vid för att bilder från ”det offentliga” samt ”det privata barnet” existerar samstämmiga uppfattas likt viktigt, ej minimalt på grund av för att behärska må god vilket mamma/pappa angående man vet för att ens ungar existerar tryggt:

I: existerar detta något ni blev lycklig ovan inom samtalet?

F: Ja, absolut!

detta känns ju ständigt utmärkt. samt för att denna fungerar tillsammans med andra unge även således för att … detta kändes, detta kändes jättebra faktiskt.

Utvecklingssamtal kunna inom mångt samt många förstås vilket ett form eller gestalt från gransknings- samt bedömningspraktik (Alasuutari et al., 2014; Markström, 2011a).

inom ett sådan erfarenhet blir bekräftelsen för att allt existerar inom sin ordning betydelsefull, både till barnets samt till förälderns skull.

Kontinuitet nödvändigt på grund av tilliten

Av intervjuerna framgår för att föräldrarna känner massiv tillit mot pedagogerna samt för att dem litar vid för att pedagogerna dels ”ser” deras små människor samt dels uppmärksammar angående något ej existerar god.

Föräldrarna lyfter fram för att dem känner större tillit till pedagoger såsom känt samt följt barnet beneath enstaka längre period samt besitter en helhetsperspektiv vid barnet – vid dess uppväxtvillkor samt förhållanden både hemma samt inom förskolan. Föräldrarna besitter tillsammans andra mening svårare för att uppleva tillit mot pedagoger liksom existerar relativt nya alternativt vikarierande.

sålunda denna plats redogör enstaka förälder:

F: /…/… Astrid (pedagogen) känner man ju mera. Alltså oss äger haft sålunda flera konversation innan, därför känner denna mig vid en annat sätt samt jag känner hon samt oss vet vad oss äger pratat ifall tidigare. dock då man får, vilket tillsammans vår andra son, vilket besitter fått enstaka fräsch fröken varenda kalenderår.

Då måste man rabbla identisk sak igen samt informera. Alltså detta känns likt för att man upprepar sig samt detta tar därför många period. samt dem känner ej han heller. detta existerar ett fördel för att äga enstaka samt identisk fröken vilket känner barnen.

Föräldern visar inom detta uttalande för att tillit existerar något såsom skapas genom enstaka god överföring samt samverkan ovan tidsperiod, vilket existerar kritisk till ifall föräldrarna bör uppleva för att dem vågar samt önskar ta upp känsliga saker.

Känner dem ej tillit mot pedagogerna menar dem för att dem ej får ut sålunda många från en utvecklingssamtal liksom annars existerar fallet, vilket framkommer inom nedanstående förälders uttalande:

F: Utvecklingssamtal måste ju grunda sig vid liksom … man måste ju behärska artikel trygg såsom mamma/pappa även tillsammans med den man pratar tillsammans.

Då möjligen man bara sitter samt håller tillsammans med. alternativt därför möjligen detta ej blir någon god informationsutbyte. samt detta möjligen blir mer för att man bara sitter samt säger ej vilket man tycker sålunda blir detta därför var enkelriktat.

Av intervjuerna framkommer vidare för att föräldrarna förväntar sig för att pedagogerna bör styra samtalet genom för att lyfta fram positiva aspekter samt peka vid dem framsteg barnet gjort sedan detta förra samtalet.

dem förväntas även artikel professionella, kunniga samt handlingskraftiga då detta uppstår bekymmer alternativt då barnet ej utvecklas i enlighet med normen. detta tycks vidare finnas ett implicit förväntan vid för att pedagogerna bör bekräfta dem såsom föräldrar samt deras foto från barnet vid identisk gång likt dem bör existera kompetenta för att stötta föräldrar inom deras föräldraroll samt ge råd inom olika ämnen ifall detta behövs.

detta är kapabel även gälla för att stötta föräldrar för att genomföra själva utvecklingssamtalet genom för att bl.a. formulera en samtalsunderlag på grund av samtalet liksom föräldern förmå tänka ovan samt förbereda inom förväg alternativt för att hjälpa mot då detta exempelvis förekommer språkliga barriärer.

Bedömning samt kontroll

Att någon professionell utanför familjen äger förståelse angående barnets tillväxt ovan ett längre period, uppfattas från föräldrarna liksom enstaka garanti på grund av för att behärska granska samt känna igen eventuella avvikelser samt sätta in åtgärder vilket kunna följas upp.

Även ifall detta finns enstaka outtalad ovilja för att ta upp alternativt lyssna mot negativa aspekter alternativt bekymmer, exempelvis kring barnets attribut alternativt beteenden, utmärks dem på denna plats intervjuade föräldrarnas uttalanden även från en klart tillit till pedagogerna. Föräldrarna tar till självklart för att pedagogerna existerar kapabla för att uppmärksamma, existera handlingskraftiga samt ”åtgärda” eventuella bekymmer.

från nedanstående quotation framgår för att föräldern anser för att dem metoder såsom pedagoger använder inom förskolan existerar gångbara även hemma:

F2: Ja, dock detta sitter lite inom bakhuvet samt vad dem besitter sagt denna plats. Hur dem utför på denna plats därför sitter detta lite grann ändå.

dock då försöker man liksom sammanföra detta denna plats tillsammans med hur man egen utför lite grann. därför för att denna känner igen sig lite grann inom samtliga fall. samt tycka för att detta existerar rolig liksom. vilket man kunna utföra samt ej. vilket man bör göra.

I: förmå man liksom mamma/pappa erhålla stöd alternativt hjälp från personalen?

Råd vid nåt sätt från personalen?

F2: Ja, dem jobbar ju tillsammans med ungar således att.

I: existerar detta nåt man efterfrågar liksom?

F1: Ja, detta är kapabel ju … detta förmå ju artikel således. Absolut! Man skulle ej tveka för att fråga inom varenda fall. angående man ägde en bekymmer samt kände vem bör jag prata tillsammans med.

sålunda är kapabel detta fanns utmärkt för att prata tillsammans med dagisfröknarna eftersom dem träffar barnen därför mycket.

Av citatet framgår för att föräldern försöker ta intryck från vad såsom sker inom förskolan samt ibland utföra vid identisk sätt, dvs. förskolans pedagogik får innebörd samt påverkar föräldrarnas agerande gentemot barnet även inom hemmet.

Pedagogen förmå även inom vissa kontext ses vilket ett erfaren ”partner” mot föräldrarna då detta gäller deras kunskaper ifall unge inom allmänhet dock även angående detta enskilda barnet vilket tillbringar många från sin tidsperiod inom förskolan.

Att barnet existerar socialt kompetent lyfter samtliga föräldrar fram likt bland detta viktigaste för att ett fåtal reda på:

F1: detta existerar sålunda skönt för att lyssna för att denna existerar såsom denna existerar.

således liksom oss upplever detta. för att detta existerar skönt för att denna existerar sån på denna plats även. för att denna existerar social samt för att denna besitter enkel för att ta förbindelse, för att denna existerar trygg så.

I: existerar detta nåt ni blev förvånade över?

F2: Nej, ej direkt. detta existerar därför rolig för att lyssna för att denna existerar därför social.

sålunda detta existerar utmärkt egenskap.

Av citatet framkommer för att förskolans/pedagogens granskning från barnets sociala kompetens är kapabel uppfattas vilket enstaka försäkran inför framtiden, dvs. för att den sociala kompetensen liksom grundas inom förskolan ses såsom ett nödvändig sektion från barnets tillväxt mot vuxen.

Tillit samt säkerhet viktigast

Genom detta liksom förmå benämnas liksom den institutionaliserade barndomen äger förskolan samt dess pedagoger fått ett allt större innebörd inom barns samt föräldrars vardagsliv.

vid detta sätt äger ej bara barnens uppväxtvillkor blivit offentliga samt granskade, utan även föräldraskapet. Detta kommer mot formulering inom förskolans olika praktiker, bl.a. inom dem regelbundet förekommande utvecklingssamtalen. inom denna lärande äger oss fokuserat vid föräldrar samt deras uppfattningar ifall utvecklingssamtal direkt efter för att dem just deltagit inom en sådant samtal.

I vår undersökning visar intervjuerna för att detta liksom föräldrarna sätter främst då detta gäller utvecklingssamtal handlar ifall för att uppleva tillit samt säkerhet inom förhållande mot förskolan samt dess pedagoger.

Föräldrarna inom denna studie uttrycker vidare för att dem känner tillit mot pedagogerna samt för att dem litar vid för att dem uppmärksammar ifall barnet ej utvecklas i enlighet med normen. detta existerar dock värt för att notera för att tilliten tycks hänga samman tillsammans hur länge pedagogen känt barnet samt föräldern. ifall pedagogen existerar relativt fräsch inom förskolan samt ej haft utvecklingssamtal tillsammans dem tidigare, utför detta även för att tilliten reducerar samt föräldrarna drar sig till för att ta upp känsliga frågor.

Att uppleva barnet ovan ett längre tidsperiod uppfattas likt enstaka garanti till för att behärska känna igen eventuella avvikelser samt undanröja hinder på grund av barnets tillväxt.

Frågan existerar vad dem nuvarande förutsättningarna liksom råder inom flera förskolor tillsammans massiv personalomsättning utför tillsammans med tilliten samt samverkan mellan bostad samt förskola.

Det vilket existerar viktigt till föräldrarna existerar för att dem inom utvecklingssamtalet förmå möta samt diskutera tillsammans med kompetenta, tillitsfulla samt professionella pedagoger.

Sammanfattningsvis kunna konstateras för att föräldrarna inom denna lärande existerar positiva mot utvecklingssamtal, även ifall detta förmå utläsas enstaka dubbelhet inom deras utsagor.

Samtidigt liksom dem existerar positiva mot utvecklingssamtal samt tycker för att detta existerar belönande samt meningsfullt, verkar dem vandra in inom samtalet tillsammans med en visst mått från fruktan samt farhågor angående för att något kunna visa sig artikel fel. Inga överraskningsmoment existerar önskvärda samt dem önskar helst för att pedagogerna bör nyttja identisk igenkännbara procedurer likt bör följas.

När utvecklingssamtalet blir ett återspegling från tidigare diskussion, kunna oss dock undra vari detta meningsfulla ligger.

detta möjligen existerar således enkelt vilket för att på grund av föräldrar handlar utvecklingssamtalet angående för att deras små människor bör erhålla stå inom centrum enstaka stund samt för att dem bör ett fåtal godkänna vid för att barnet mår utmärkt, utvecklas optimalt samt för att detta existerar omgivet från professionella samt trygga pedagoger.

1.

F=Föräldern, I=intervjuaren

Referenser

1. Alasuutari, M., & Karila, K. (2010). inramning the picture of the child. Children & gemenskap, 24(2), 100–111.

2. Markström, A-M. (2011).”Soft governance” inom förskolans utvecklingssamtal. Educare, 2, 57–75.

3. Markström, A-M.

   & Simonsson, M. (2013). Utvecklingssamtal: överföring mellan bostad samt skola. (1ed.). Lund: Studentlitteratur.