Elever som mår dåligt men klarar kunskapskraven

Det besitter länge spekulerats inom angående den psykiska ohälsan hos unga delvis förmå bero vid läroplanen vilket infördes 2011 (LGR 11) tillsammans tillsammans med enstaka rad andra förändringar inom skolan.

Numera existerar detta obligatoriskt tillsammans bedömning inom årskurs sex samt valbart till skolorna inom årskurs fyra. dem nationella proven äger blivit fler samt betygssystemet äger detaljerade kunskapskrav. Dessutom finns en betygssteg till underkänt.

Flera forskningsstudier visar idag för att detta finns starka belägg till för att dem förändringarna kunna artikel enstaka orsak mot för att unga mår mentalt dåligt.

– Sedan 1990-talet besitter detta blivit större fokus vid bedömning samt prestationer samt elevernas prestationer äger även fått större konsekvenser på grund av deras framtida möjligheter inom existensen.

detta upplever studenter vilket väldigt stressande, säger Björn Högberg vilket existerar läkare inom socialt sysselsättning nära Umeå högskola samt forskar ifall elevers välbefinnande inom förhållande utbildningsinstitution samt skolpolitik.

Elever inom landet mer stressade

Han äger gått igenom PISA-undersökningar, var detta förutom kunskapstester även finns ämnen liksom mäter elevernas emotion från tillhörighet inom skolan, samt Folkhälsomyndighetens återkommande granskning Skolbarns hälsovanor.

Elevers svar ifrån perioden 2000–2010 äger jämförts tillsammans med svar ifrån 2012 samt framåt.

– oss ser då ett kraftfull försämring till svenska studenter efter införandet från läroplanen LGR 11.

Men hur bra skolan än arbetar för att främja lärande och skapa ett gott socialt klimat finns det barn och ungdomar som av olika skäl mår psykiskt dåligt, något som riskerar att påverka deras lärande negativt

oss jämför svenska studenter tillsammans andra jämförbara länder, samt inget annat nation kunna visa identisk minskning inom emotion från tillhörighet samt ökning från stress vilket inom landet. Andelen studenter likt anger för att dem ej känner för att dem hör hemma inom skolan, alternativt känner stress ovan skolarbetet, äger ungefär fördubblats beneath perioden.

Betyg inom sexan reducerar självförtroendet

När forskarna undersökte vilken roll bedömning inom årskurs sex ägde på grund av elevernas välbefinnande fanns resultatet liknande.

Den inledande gruppen studenter liksom fick bedömning inom årskurs sex inom detta nya systemet, jämfördes tillsammans studenter såsom gått inom detta tidigare systemet utan bedömning inom sexan.

– Studien visar för att reformen ökade stressen samt minskade elevernas självförtroende. Den ledde även mot för att eleverna fick fler psykosomatiska symptom samt upplevde mindre tillfredsställelse tillsammans existensen, säger Björn Högberg.

Minst tillfredsställelse tillsammans existensen samt flest psykosomatiska symptom äger lågpresterande samt högpresterande studenter.

studenter vid medelnivå existerar ganska förskonade ifrån den typen från symptom.

Elever tillsammans med arbetarbakgrund samt utlandsfödda studenter känner sig maximalt främmande inom skolan. samt flickor, oavsett social bakgrund existerar maximalt stressade.

– Flickor känner sig betydligt mer stressade än vid 90-talet samt skolstressen existerar även mer skadlig på grund av dem än till pojkarna.

Den stress flickorna upplever spiller ovan vid läka deras välbefinnande vid en annat sätt än vilket den utför till pojkarna.

Stress inom skolan äger fördubblats

1997 kände 23 andel från flickorna sig många stressade från sitt skolarbete. 2018 äger den gruppen vuxit mot 50 andel.

Skolan har ett ansvar att ge särskilt stöd till de elever som inte klarar kunskapskraven

till pojkar besitter stressen beneath identisk period ökat ifrån 19 procent till 31.

Varför drabbas flickor hårdare?

– Skolan betyder mer på grund av flickors identitet samt självkänsla, dem äger högre ambitioner samt existerar mer beroende från goda studieresultat på grund av sina möjligheter senare inom existensen.

träning existerar flickors chans för att slå sig fram inom existensen, för att erhålla en utmärkt arbete samt tjäna valuta, säger Björn Högberg.

Att studenter blir mer stressade samt oroliga ser även Alli slag inom sin undersökning.

för att både klara kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt

denna existerar docent inom pedagogik nära relaterat till göteborg högskola samt inom ett undersökning (som ännu ej existerar publicerad) jämförs hur studenter födda 1998 samt 2004 mentalt samt socialt upplever skolan. Eleverna födda 1998 fick bedömning ursprunglig inom årskurs åtta samt ägde erhålla nationella test. Eleverna födda 2004 äger bedömning ifrån årskurs sex,  har inom perioder haft 13 nationella test beneath en kalenderår samt får bedömning inom detta nya systemet.

Skolreformerna besitter lett mot större skillnader mellan eleverna

– oss besitter enkätdata ifrån 10 000 studenter inom årskurs nio.

dem känner mer bekymmer ovan för att ej klara test samt till för att erhålla låga alternativt underkända bedömning samt dem äger sämre självförtroende.

Är tanken att elever med svag teoretisk begåvning, inom normalvariationen, ska klara kunskapskraven för godkänt i grundskolan? Det tidigare betygssystemet slog inte ut elever på samma sätt som i dag

detta existerar klart för att 04-orna mår sämre både mentalt samt socialt än eleverna födda -98, säger Alli Klapp.

Precis såsom Björn Högberg ser denna för att skolreformerna även lett mot ökade skillnader mellan eleverna.

– Våra information gör starkare bilden från för att ungar tillsammans med lågutbildade föräldrar mår sämst.

Kön tycks även existera viktigt, flickor känner sig mer oroliga samt stressade än pojkarna.

Finns detta någon reform vilket besitter haft särskilt massiv innebörd på grund av för att öka stressen hos eleverna?

– detta existerar flera förändringar likt skett sedan 2011 – 2012 vilket inneburit ökade krav vid elevernas prestationer.

dock införandet från bedömning inom årskurs sex tillsammans tillsammans skärpta krav på grund av behörighet verkar existera detta likt påverkat deras välmående maximalt, säger Alli Klapp.

Det visar även ett forskningsöversikt liksom Alli slag gjort tillsammans tillsammans med tre andra vetenskapsman.

Studien existerar enstaka översyn från svensk samt internationell undersökning mellan tid 2002 samt 2014 angående hur studenter påverkas från betyg.

– oss hittar då ej några positiva effekter från bedömning inom årskurs sex. samt till lågpresterande studenter ser oss ett negativ effekt: dem får enstaka sämre betygsutveckling längre fram inom skolan angående dem fått bedömning inom årskurs sex.

Ökad konkurrens inom jakten vid god betyg

Eleverna själva känner ofta för att betygen existerar livsviktiga.

detta äger Björn Högberg sett inom djupintervjuer tillsammans elever.

– Redan då dem existerar tio, femton kalenderår säger dem för att ”om jag ej klarar skolan blir jag ingenting likt myndig. Jag blir enstaka nobody”. Akademisk kurs uppfattas såsom kritisk till vilka möjligheter man får inom existensen.

– Studien visar att reformen ökade stressen och minskade elevernas självförtroende

detta existerar enstaka framtidssyn vilket skapar svallvågor genom all systemet.

De högpresterande eleverna existerar stressade till för att detta blir större konkurrens inom toppen då fler önskar in vid prestigeutbildningar. samt hos eleverna längst bort ner inom prestationshierarkin finns oron på grund av för att hamna inom samhällets marginaler.

– var existerar stressen samt osäkerheten allra störst.

Utan tillräckligt höga bedömning på grund av för att komma in vid enstaka kurs alternativt utan gymnasieexamen tror eleverna för att dem inte någonsin får enstaka lokal inom arbetslivet, säger Björn Högberg.

Text: Lotta Nylander vid uppgift från forskning.se