fewwall.pages.dev









Får man äga en serval i sverige

Mannen köpte katten för 15 000 kronor någonstans i Sverige och har sedan haft den hemma i sin bostad

Serval

För den franska kommunen, titta Serval, Aisne.

Serval (Leptailurus serval) existerar en mellanstort afrikansktkattdjur såsom kvar existerar ganska vanligt söder angående Sahara. Den förekommer främst vid savannen var den jagar små bytesdjur liksom gnagare, harar samt fåglar.

eftersom den behöver konstant passage mot vätska undviker den för att bosätta sig inom öknar samt halvöknar. Vuxna servaler blir upp mot 1,6 meter långa samt når enstaka maxvikt vid 18 enhet för massa. Arten hotas genom habitatförstöring samt jaktverksamhet dock tills vidare existerar beståndet stabilt. Genom korsning tillsammans med tamkatter besitter servalen givit upphov mot ett färsk kattras, gräsmark.

Utseende, anatomi samt läte

[redigera | redigera wikitext]

Servalen når ett kroppslängd (huvudet samt bålen) vid 70–100 cm samt enstaka mankhöjd från 54–62 cm. Den existerar därmed cirka 20 cm högre än den sydamerikanska ozeloten, såsom äger ungefär identisk kroppslängd, samt servalen existerar även cirka 12 cm högre än ökenlon, likt äger nästan identisk kroppsvikt.[2] Servelens svans blir ungefär 40 cm.

Vuxna honor når enstaka vikt vid 7–12 kg medan hannar når 9–18 kg.[2]

Servalen existerar slank, äger jämnt fördelat många stora öron, långa ben samt enstaka fläckig päls lik gepardens.

Läs mer

Servalen existerar även randad, framförallt runt nacke samt hals. vid bas från deras varierande pälsmönster beskrevs dem olika populationerna beneath 1800-talet såsom självständiga arter. Senare sammanfattades dem mot ett enda art. Melanistiska (svarta) servaler förekommer ibland, då oftast inom områden tillsammans våtmarker inom bergstrakter vid 2 440-2 750 meter ovan havet.[2] Någon enstaka ljus serval äger fötts inom fångenskap.

Servalen äger, jämfört tillsammans med övriga kroppen, längst bort extremiteter från samtliga kattdjur. detta beror främst vid artens förstorade mellanfotsben. Även tårna existerar förstorade samt ovanligt rörliga. tillsammans sina kraftiga böjda klor äger den enkel för att fånga små bytesdjur, tänderna existerar däremot svagare än hos ökenlon.[3]

Liksom flera andra kattdjur kunna servalen spinna.[4] Den äger även kvittrande, väsande, kacklande, morrande samt jamande läten.[5]

Utbredning samt habitat

[redigera | redigera wikitext]

Servalen förekommer uteslutande inom Afrika var den söder ifall Sahara besitter en vidsträckt utbredningsområde.

Arten förekommer inom en flertal länder ifrån Senegal inom väst samt Somalia inom öst mot södra Sydafrika. Detta kattdjur ställer flera krav vid sitt utbredningsområde samt därför lever den ej inom varenda områden inom den nämnda region. inom den sydafrikanska Kapprovinsen existerar arten utdöd.[3]

Förr plats servalen vanlig även inom Marocko, Algeriet samt Tunisien.

inom Algeriet iakttogs den sista individen 1880 samt var betraktas den liksom utrotad.

Den förekommer främst på savannen där den jagar små bytesdjur som gnagare, harar och fåglar

Statusen på grund av beståndet inom Marocko samt Tunisien existerar oklart, samt dem senaste dokumenterade observationerna inom detta zon gjordes beneath 1970-talet.[3]

Habitatet utgörs främst från gräsmarker. Arten behöver färskvatten samt enstaka vegetation liksom främst består från växttäcke samt bladvass. inom öknar samt halvöknar saknas arten.

detta enda undantaget existerar strandlinjerna från vattendrag likt korsar dessa torra regioner. Arten observeras nära enstaka tillfällen inom skogsmark, liksom då ej får artikel alltför tät. inom västra Centralafrikas regnskogar saknas servalen helt.[6] då djuret äger vätska, att födas samt gömställen agerar klimatet ingen kritisk roll. Arten lever mot modell inom träskmarker inom Aberdare nationalpark inom Kenya vilket delvis ligger 3 000 meter ovan havet.

inom distrikt Natal Midlands inom KwaZulu-Natal inom Sydafrika, vilket regelbundet får minustemperaturer beneath vintern samt var detta ibland förekommer snöfall, förekommer den likaså.[6]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Aktivitet samt revir

[redigera | redigera wikitext]

Servalen beskrivs inom vissa avhandlingar likt nattaktiv dock artens aktivitetstider påverkas främst från människans samt från bytesdjurens beteende.

inom regioner var detta finns större nattaktiva jagare vilket jagar identisk byten ändrar bostadsort servalen sin jaktverksamhet mot dagen. var arten existerar ostörd, såsom inom Ngorongorocalderan, letar den efter att ge liv främst tidigt vid morgonen samt beneath senare eftermiddagen.[6] Dessutom jagar den beneath natten.

i enlighet med studien fanns arten främst energisk fanns tredjeplats timme.[6] beneath dagens hetaste timmar vilar servalen inom skuggan. Dessa aktivitetsmönster bekräftades från studier liksom gjordes vid 6 individer tillsammans hjälp från radiosändare inom dem sydafrikanska KwaZulu-Natal Midlands. nära dimmigt alternativt molnigt klimat flyttades jakten även mot andra tider vid dagen.

inom Rustenburg natur Reserve liksom ligger nära den sydafrikanska staden Rustenburg plats servalerna däremot huvudsakligen aktiva vid natten.[6]

Individerna lever största delen från existensen ensamma.[2] ifall flera vuxna servaler syns tillsammans existerar detta antingen beneath parningsleken alternativt även utgörs dem från honor tillsammans tillsammans sina nästan självständiga ungar.

Studier från individernas revir finns främst ifrån Ngorongorocalderan. var existerar honornas revir minimalt 9,5 kvadratkilometer stort samt hannarnas revir endast något större, 11,5 kvadratkilometer. inom regioner tillsammans dålig resurs mot byten kunna honornas revir öka mot 19,8 km² samt detta största reviret på grund av enstaka hanne dokumenterades mot 31,5 km².[7] Honornas revir överlappar varandra något.

Servalen, främst hanar, lämnar doftmärken tillsammans urin nära revirets gränser. ett hanne inom Ngorongorocalderan lämnade 41 doftmärken per 60 minuter, beneath loppet från 12 timmar.[7]

Jakt samt föda

[redigera | redigera wikitext]

Med sina långa ben existerar servalen specialiserad vid för att jaga små däggdjur inom högt växttäcke.

90 andel från kattdjurets byten utgörs från däggdjur såsom balanserar mindre än 200 gram.[8] Små fåglar, ödlor, ormar, groddjur samt insekter existerar likaså vanliga bytesdjur. inom Zimbabwe utgörs dess främsta byten från möss från släktet Mastomys, vilket balanserar mellan 20 samt 80 gram, samt möss från släktet Otomys, såsom balanserar mellan 100 samt 200 gram.

inom Tanzania utgör den endast 5 gram tunga afrikanska dvärgmusen (Mus minutoides) ett betydelsefull näringskälla.[2] inom sällsynta fall äger man iakttagit individer liksom fångat större byten liksom harar, hyraxar, flamingor, dykarantiloper alternativt ungar från andra antiloper.[9] Individer inom fångenskap äger demonstrerat sig äga enstaka god förmåga för att fånga vattenlevande djur tillsammans med framtassarna samt inom magsäckens hos vilda servaler besitter man funnit grodor, havsfågel samt krabbor.[2]

Under jakten går eller reser servalen vanligen långsamt genom reviret samt stannar då samt då på grund av för att lyssna efter bytesdjur.

Ibland sitter dem ned till för att lyssna efter bytets läten. Sedan kattdjuret lokaliserat ljudet smyger den fram samt hoppar sedan såsom ett rödräv tillsammans en högt hopp vid bytet.[6] Skuttet kunna existera 3,6 meter långt ifrån stillastående position. Rovet fångas tillsammans den en alternativt båda framtassarna. angående inledande försöket misslyckas hoppar servalen flera gånger tillsammans med utsträckta extremiteter.

Denna jaktmetod existerar kännetecknande på grund av arten.[6] tillsammans med sina rörliga klor äger den dessutom förmåga för att fånga gnagare inom deras tunnlar. Mera sällan gräver den efter bytesdjur likt gömmer sig efter en misslyckat jaktförsök. enstaka ung hanne dokumenterades vila vid bakbenen då den försökte fånga fågelungar inom en rede.[2] Ormar dödas tillsammans kraftiga stöt tillsammans framtassen alternativt genom flera snabba bett.

Huvudsakligen unga servaler leker tillsammans med födan innan den sväljs. beneath dessa lekar kastas att födas ibland inom luften på grund av för att fångas igen.[2]

På bas från servalens utmärkta språngförmåga kunna den även fånga fåglar inom luften. Den griper lyftande fåglar tillsammans sina framtassar samt landar sedan vid bakfötterna.

inom vissa fall hoppar servalen upp 2 mot 3 meter inom luften på grund av för att nå bytet.[6] Servalen existerar riktig produktiv beneath jakten samt får tag inom bytet nära 50 % från varenda försök (under natten mot samt tillsammans nära 67 %).

Serval (Leptailurus serval) är ett mellanstort afrikanskt kattdjur som fortfarande är ganska vanligt söder om Sahara

på grund av dem flesta andra kattdjur existerar bara vart tionde försök framgångsrikt.[8]

Honor tillsammans ungar födosöker vanligtvis nära boet dock behöver nästan dubbelt sålunda utdragen period till födosöket jämfört tillsammans honor utan ungar. då ungarna blir självständiga utvidgas området på grund av födosöket.[10]

Fortplantning samt nativitet

[redigera | redigera wikitext]

Honan existerar parningsberedd beneath enstaka mot fyra dagar.[10] denna meddelar sig tillsammans en jamande läte vilket hörs ovan en stort område.[7] Efter dräktigheten, vilket vanligen varar 74 dagar, föder honan inom dem flesta fall numeriskt värde ungar, dock kullar tillsammans upp mot fyra ungar besitter registrerats.[10] Sett utifrån bota dess utbredningsområde föder servalen ungar beneath all året dock lokalt existerar födslarna allmänt kopplade mot gnagarnas fortplantning.

Födslarna sker inom allmänhet ett tidsperiod innan gnagarna får sina ungar. inom Ngorongorocalderan föds därför dem flesta servalerna beneath september mot november. beneath denna tidsperiod avslutas även vanligtvis torrperioden. inom Botswana sker ungarnas barnafödande däremot främst beneath regnperioden.[10]

Vilda servaler får vanligen bara enstaka kull per tid dock beneath optimala förhållanden kunna dem ett fåtal numeriskt värde kullar.

Får man äga Serval i Sverige? Det ovanliga afrikanska kattdjuret Serval köptes av en man hemmahörande i Nybro kommun

Hos servaler inom fångenskap existerar numeriskt värde kullar mera vanligt. inom fångenskap förmå även ungarna tas ifrån honan samt inom dessa fall (eller då ungarna dör) är kapabel honan erhålla tre mot fyra kullar per tid. på grund av honor likt själva föder upp sina ungar existerar tiden mellan numeriskt värde kullar minimalt 184 dagar.[10]

Ungarna föds gömda inom högt växttäcke alternativt vid andra skyddade platser, mot modell inom övergivna bon från jordvarg alternativt jordpiggsvin.

ifall liknande platser saknas kunna detta räcka tillsammans skyddet från enstaka lågväxtväxt. nära födelsen balanserar ungarna cirka 250 gram, existerar personer som inte kan se samt hjälplösa, samt äger enstaka ullig päls likt existerar gråare än hos vuxna individer.[10] ungarna öppnar sina ögon efter 9 mot 13 dagar samt börjar efter ungefär ett tidsperiod tillsammans fast att födas.

då dem existerar cirka 6 månader gamla utvecklas deras permanenta rovdjurständer samt dem börjar jaga självständigt.

Man får inte heller ha djur som är fångade i det vilda

Ungarna lämnar honan efter ungefär en tid samt blir könsmogna en mot numeriskt värde tid efter födelsen.[10]

Livslängden inom naturen existerar upp mot tio tid samt inom fångenskap upp mot 20 år.[11]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Servalen tillhör dem mindre kattdjuren (Felinae). Den existerar nära besläktad tillsammans ökenlo (Caracal caracal) samt afrikansk guldkatt (Profelis aurata) vilket varenda utvecklats ifrån enstaka gemensam förfader till ungefär 5,4 miljoner tid sedan.[1]

Servalen beskrevs inledande gången 1776 från Johann Christian Daniel von Schreber beneath detta vetenskapliga namnetFelis serval.

identisk kalenderår omplacerade Schreber arten mot släktet Caracal på grund av dess likheter tillsammans med ökenlon. Idag placeras servalen inom detta egna släktet Leptailurus vilket inledningsvis beskrevs 1858 från Nikolaj Severtsov.[12]

Servalens namn härstammar, via franskan, ifrån latinets cervālis likt betyder "hjortlik", ifrån latinets cervus vilket betyder "hjort", samt refererar mot servalens långa ben.[13] i enlighet med andra etymologiska avhandlingar liksom Concis Oxford Dictionary of Word Origins gick namngivningen kanske ovan mellansteget lodjur såsom vid portugisiska heter lobo-cerval.[3] Släktnamnet Leptailurus existerar en sammansatt mening liksom härstammar ifrån grekiskan, var inledande delen "lepta" betyder små, samt andra delen "ailur" betyder husdjur.

Enligt efternamn & Reeder (2005) skiljs mellan 18 underarter:[14]

  • L. s. serval (Schreber, 1776) - förekommer inom Kapprovinsen
  • L. s. beirae (Wroughton, 1910) - förekommer inom Moçambique
  • L. s. brachyurus (Wagner, 1841) - förekommer inom Västafrika, Sahel, Etiopien
  • L.

    s. constantinus (Forster, 1780) - förekommer inom Algeriet (utrotningshotad)

  • L. s. faradjius (J. A. Allen, 1924) - förekommer inom östnordlig Kongo-Kinshasa
  • L. s. ferrarii (de Beaux, 1924) - förekommer inom södra Somalia
  • L. s. hamiltoni (Roberts, 1931) - förekommer inom östra Transvaal
  • L. s. hindei (Wroughton, 1910) - förekommer inom Tanzania
  • L.

    s. kempi (Wroughton, 1910) - förekommer inom Uganda

  • L. s. kivuensis (Lönnberg, 1919) - förekommer inom Kongo-Kinshasa
  • L. s. lipostictus (Pocock, 1907) - förekommer inom norra Angola
  • L. s. lonnbergi (Cabrera, 1910) - förekommer inom södra Angola
  • L. s. mababiensis (Roberts, 1932) - förekommer inom norra Botswana
  • L.

    s. pantastictus (Pocock, 1907)

  • L. s. phillipsi (G. M. Allen, 1914) - förekommer inom höglandet inom Etiopien
  • L. s. pococki (Cabrera, 1910) - förekommer inom Senegal
  • L. s. robertsi (Ellerman, Morrison-Scott & Hayman, 1953) - förekommer inom västra Transvaal
  • L. s. togoensis (Matschie, 1893) - förekommer inom Togo, Benin

Det råder ingen konsensus kring underarternas taxonomi samt flera auktoriteter träffar ihop vissa underarter.

Sällsynt behandlas servalen såsom enstaka monotypisk art likt uppvisar en antal varianter.[15]

Servalen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Servalen, vid italienska gattopardo, fanns emblem till furstefamiljen Tomasi från Lampedusa. ett från familjens mer kända medlemmar, Giuseppe Tomasi di Lampedusa, skrev den välkända italienska 1900-talsromanen Il Gattopardo liksom dock besitter översatts mot Leoparden.[16]

Sällskapsdjur

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att servalen existerar enstaka vild kattart hålls den ibland såsom sällskapsdjur såsom tamkatten.[17] inom dem flesta amerikanska stater existerar detta förbjudet för att hålla vilda kattdjur likt sällskapsdjur, varför uppfödare uppmanar intresserade för att säkerställa status innan inköp inleds.

Priset ligger nära cirka $3200.

Men att köpa ett sådant djur är brottsligt eftersom arten är skyddad

Servaler inom fångenskap existerar kända till för att producera starka grupp mot sina ägare.[18] dem existerar intelligentare samt mer aktiva än ett vanlig tamkatt.

Människan äger genom avel korsat serval tillsammans tamkatt samt fått fram kattrasen savannah.[19]

Servalen existerar vanlig inom djurparker ovan all världen samt idag existerar nästan samtliga individer inom dessa födda inom fångenskap.[20]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Servalens bestånd minskade länge då människan exploaterade artens levnadsområden, dock idag betraktas den globala populationen såsom stadig.

Servalen jagas även till pälsens skull alternativt på grund av kroppsdelar liksom tillskrivs läkande attribut. Söder ifall Sahara existerar arten tillsammans med vissa undantag vanlig samt populationen ökade mot samt tillsammans med inom vissa regioner.[1]CITES listar arten inom appendix 2 tillsammans med beskrivningen "den hotas ej nödvändigtvis från utrotning just idag, dock detta är kapabel bli således ifall handeln ej kontrolleras noga".[21] Utvecklingen inom norra Afrika existerar oklar (se utbredning).

Den underart vilket lever var listas i enlighet med Endangered Species Act likt starkt hotad (EN).[22] Servalen förekom mot modell ursprungligen inom Tunisien, dock detta bestånd likt finns var idag består troligen bara från återintroducerade individer.[1]

Förutom människan besitter servalen inga naturliga fiender.

Den konkurrerar tillsammans större jagare såsom hyenor samt leoparder ifall identisk revir samt byten. då enstaka individ känner sig hotad rusar den iväg tillsammans med hopp vilket bör förvirra inkräktaren.[17]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 7 juli 2011.
Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 17 augusti 2011.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcd] Thiel, C.

    2014 Leptailurus serval . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 2023-02-175.

  2. ^ [abcdefgh] Sunquist & Sunquist (2002), s. 145
  3. ^ [abcd] Sunquist & Sunquist (2002), s.

    143

  4. ^”Robert Eklund's Wildlife page”. Arkiverad ifrån originalet den 14 mars 2010.

    Dessa är inte tillåtna i Sverige

    https://web.archive.org/web/20100314213308/http://roberteklund.info/Wildlife.htm. Läst 18 augusti 2011. 

  5. ^Sunquist & Sunquist (2002), s.142-151
  6. ^ [abcdefgh] Sunquist & Sunquist (2002), s. 144
  7. ^ [abc] Sunquist & Sunquist (2002), s.

    146

  8. ^ [ab] ”The Serval”. katt Survival Trust. http://www.catsurvivaltrust.org/moderncats.aspx. Läst 13 mars 2007. 
  9. ^”Serval”. African Wildlife Foundation. http://www.awf.org/content/wildlife/detail/serval. Läst 13 mars 2007. 
  10. ^ [abcdefg] Sunquist & Sunquist (2002), s.


  11. får man äga  enstaka serval  inom sverige

  12. 147

  13. ^Tonkin, B.A. (1972). ”Notes on longevity in three species of felids”. International Zoo Yearbook 12: sid. 181–182. https://zslpublications.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1748-1090.1972.tb02319.x.  [inloggning kan krävas]
  14. ^Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Leptailurus
  15. ^Collins English Dictionary – Complete and Unabridged (2003) HarperCollins Publishers, läst vid www.thefreedictionary.com/, läst 2011-12-17
  16. ^Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Leptailurus serval
  17. ^Kingdon, J.

    (1997). The Kingdon Guide to African Mammals. Academic Press. ISBN 0-12-408355-2

  18. ^SERVAL Leptailurus servalArkiverad 2 månad 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., Small Cats of Africa, <www.catsforafrica.co.za>, läst 2011-12-17
  19. ^ [ab] Canniff, T. 2011 Leptailurus serval vid djur Diversity Web (engelska), besökt 19 augusti 2011.
  20. ^Serval, Caracal, and Siberian Lynx Care sheetArkiverad 4 september 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  21. ^”Blast from the Past.

    . . . The Very First F1 Savannah”. Feline Conservation Federation 51 (4): sid. 32. 2007. http://www.felineconservation.org/uploads/bsdq_51-4.pdf.  (Original essay: Wood, Suzi (November 1986). LIOC-ESCF30 (6): 15.)

  22. ^Sunquist & Sunquist (2002), s. 148
  23. ^”CITES Appendices”. Arkiverad ifrån originalet den 23 augusti 2011.

    https://web.archive.org/web/20110823214311/http://www.cites.org/eng/app/index.shtml. Läst 19 augusti 2011. 

  24. ^U.S. Fish and Wildlife Service (2011). Leptailurus serval constantina.Arkiverad 15 oktober 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. Endangered Species Act.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Mel Sunquist & Fiona Sunquist: Wild Cats of the World.

    The Universit of Chicago Press, Chicago 2002, ISBN 0-226-77999-8

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Skydd

[redigera | redigera wikitext]

Husdjur

[redigera | redigera wikitext]