Vad är exemplet på monokarpisk växt

Avh채rdning, bienn, habitat, halvskugga ?“ odlingsspr책ket 채r ett?kapitel f철r sig??“ och?vad betyder allt egentligen? H채r f철rklarar oss n책gra från dem grundl채ggande orden?s책 för att ni bör k채nna dig hemma inom odlingsv채rlden. enstaka sak 채r dock s채ker: kr책ngliga mening 채r ej viktigt inom sig.

detta såsom verkar kr책ngligt 채r ofta enklare 채n vilket oss tror. varenda är kapabel odla.

A B C D E F ??/strong>

 

A

Annuell. V채xt liksom 채r ett책rig.

Den gror, s채tter fr철 samt d철r beneath identisk 책r. ?

Art. V채xter likt 채r lika varandra samt förmå korsas ing책r inom identisk art. dem sorteras vidare in beneath identisk sl채kte, i enlighet med systematiken (grupperingen från organismer inom biologin).

Avh채rdning. Gradvis avv채njning?av ett v채xt vilket st책tt inuti samt såsom bör placeras utomhus.

förmå handla angående en?kruka tillsammans med unga plantor vilket st채lls ut ett stund p책 dagen samt tas in p책 natten beneath en antal dagar innan den st채lls ut helt samt h책llet. ?

Avl채ggare. En sektion från ett v채xt ?“ mot modell enstaka kvist p책 vinb채rsbusken ?“ likt bildar r철tter n채r den kommer inom förbindelse tillsammans jord.

Avmogna.

Tr채d samt buskar samt andra fler책riga v채xter drar ner p책 v채xttakten fram책t sensommaren. dem avmognar d책 f철r för att g철ra sig redo f철r vintern. Detta styrs från lufttemperaturen samt dagsljustimmar. F철r för att v채xten bör avmogna r채tt m책ste den avsluta v채xa inom period samt man b철r d채rf철r ej g철dsla f철r sent.

B

Barkduk. En duk likt l채ggs inom mot modell rabatter f철r för att h책lla ogr채set borta.

Sl채pper igenom atmosfär, dricksvatten samt n채ring??“ dock st채nger ute ljus.

Barrotad. V채xter såsom k철ps tillsammans med bara r철tter, utan burk alternativt jordklump.

Bienn. Tv책책rig v채xt ?“?s채tter r철tter, huvuddel samt växtdel f철rsta 책ret samt växt samt fr철 책r tv책. ??

Bl철da.

N채r sav rinner ur v채xter såsom beskurits, mot modell plommon, k철rsb채r, l철nn, h채gg, bj철rk, vinranka. Dessa tr채d besk채rs oftast b채st beneath JAS-perioden ?“?det önskar s채ga juli, augusti samt september.

Brokbladig. V채xt med?blad såsom 채r flerf채rgade, mot modell gr철n- samt vitstrimmiga. ?

Brunnen g철dsel. G철dsel såsom legat l채nge samt f철rmultnat.

beneath f철rmultningsprocessen?utvecklas v채rme, oss s채ger för att g철dseln ’brinner’.

D

Direkts책. Att s책 fr철n direkt inom marken n채r jorden blivit tillr채ckligt varm, ist채llet f철r för att f철rs책 inom burk inomhus.?

Dressa. Att tillf철ra humusinneh책ll mot gr채smattan genom för att str철 ut mark f철r för att j채mna ut alternativt f철rb채ttra den.

utmärkt f철r torra samt slitna gr채smattor beneath v책r samt h철st.

Drivning. för att f책 ett v채xt mot för att b철rja gro samt v채xa. Genom för att mot modell ge ett l철k enstaka k철ldperiod?(eller ge enstaka planta v채rme, ljus och/eller n채ring) kunna ni driva upp den mot för att växtdel tidigare 채n ifall den ägde f책tt sk철ta sig sj채lv ute inom rabatten.

Dr채nering. dem 책tg채rder du?tar f철r för att titta mot för att vattnet ej stannar kring plantornas r철tter ?“ inom rabatt- alternativt krukjord ?“ samt d채rmed skadar dem.

mot modell är kapabel jordens struktur f철rb채ttras genom för att mull채mnen och/eller småsten tillf철rs. en annat s채tt 채r för att gr채va ner dr채neringsr철r inom marken.

E

Eternell.

En v채xt liksom torkas samt sparas f철r dekoration. enstaka s책 kallad ?evighetsblomma?.?

F

Fiberduk. En v채v vilket skyddar v채xter mot bris, kraftfull solen samt icke 철nskv채rda flygande insekter. Hindrar 채ven f책glar samt andra vilt för att skada odlingar. förmå 채ven skydda mot frost samt fungera såsom skuggduk inom v채xthus.

Fjol책rsskott.

Skott liksom vuxit upp beneath f철reg책ende s채song p책 ett lågväxtväxt alternativt en tr채d.

Friland. Att s책 p책 friland betyder för att du?s책r utomhus direkt inom jorden inom enstaka avdrag alternativt liknande.

Fr철s책. Att s책 enstaka v채xt fr책n fr철, mot skillnad fr책n för att f철r철ka enstaka v채xt fr책n mot modell en ny tillväxt alternativt delning.

F철rgro.

Att starta s책dden alternativt odlingen från enstaka v채xt innesluten s책 för att dem f책r r철tter. Fr철n är kapabel f철rgros, liksom rotfrukt. Blomningen och/eller sk철rden infaller d책 ofta tidigare.?

F철rodla/F철rs책. Att s책 fr철n inom burk innesluten, f철r för att f책 plantor såsom senare kunna s채ttas/planteras ut inom ett avdrag alternativt st철rre kruka.

G

Gnagskydd.

N채t liksom skyddar unga tr채dstammar fr책n hungriga harar samt r책djur ?“?fr채mst vintertid d책 dem ej besitter s책 många annat för att 채ta.

Grodd. Det f철rsta stadiet f철r en fr철 inom tillv채xt. en v채xtembryo.

Grodda. Att grodda 채r för att f책?fr철n mot för att gro?genom för att tillf철ra vätska samt v채rme.

Linser, b철nor samt fr철n 채r vitamin- samt smakrika?att grodda sj채lv.

Groning.

hapaxant, monokarpisk växt

Utvecklingen f철r enstaka v채xt ?“ fr책n en fr철 mot enstaka små planta.

Gr철ng철dsling. Gr철dor likt kultiveras f철r för att f철rb채ttra jorden ni odlar inom samt skydda den beneath tiden ni ej odlar n책gonting annat. dem tillf철r v채xtn채ring, f철rb채ttrar jordstrukturen samt 철kar jordens mullhalt.

G철dsel.

F철rutom dricksvatten, koldioxid samt solljus beh철ver v채xter olika slags n채ring. Detta beh철ver man ofta tillf철ra inom struktur från g철dsel. detta 채r fr채mst tre n채rings채mnen liksom beh철vs inom lite st철rre m채ngder: kv채ve (N), fosfor (P) samt kalium (K).?

H

Habitat. En milj철 d채r ett viss v채xt kunna leva, 채ven kallad st책ndort.

Monokarp, av grekiskans monos - en och karpos - frukt, är en växt som endast blommar och sätter frö en gång, för att sedan dö

en habitat utg철rs bland annat från klimat, topografi, ljus, jordm책n, vätska, n채ring samt pH-v채rde inom jorden. ??

Halvh채rdig. En halvh채rdig v채xt förmå planteras inom stora delar från landet tillsammans med kr채ver enstaka skyddad samt v채ldr채nerad område f철r för att utvecklas v채l. Betecknas 채ven tillsammans C inom perennernas personlig h채rdighetsskala.

titta H채rdighet. ?

Halvskugga. V채xtplats d채r detta 채r ungef채r lika m책nga timmar stjärna likt skugga beneath dagen. tillsammans med halvskugga menas allmänt mellan 3 samt 6 timmars solen ifall dagen.

Hj채rtblad. De allra f철rsta bladen likt tittar upp ur grodden alternativt ur jorden. dem ser ungef채r likadana ut f철r samtliga blommor samt plantan 채r d채rf철r sv책r för att känna igen inom detta stadie.

Humus.

Nedbrutet organiskt ämne. Bidrar mot för att g철ra jorden mer b철rdig samt b채ttre p책 för att h책lla fukt.

Hybrid. En korsning mellan v채xter.

H채rdighet. V채xtens attribut samt f철rm책ga för att 철vervintra inom en visst klimat ?“ alternativt p책 ett viss v채xtplats ?“ tillsammans med dem v채xtf철rh책llanden liksom d채r r책der.

F철r vedartade v채xter ?“ buskar samt tr채d ?“ brukar man anv채nda Riksf철rbundet Svensk Tr채dg책rds zonkarta f철r för att ange h채rdighet inom zoner 1?“8, d채r område 1 채r dem varmaste delarna från landet, område 8 dem kallaste. F철r perenner finns en eget h채rdighetssystem A?“D, d채r A avser fullst채ndig h채rdighet inom all landet.

H철stl철k.

L철kar såsom s채tts p책 h철sten f철r blomning beneath v책r-sommar.

J

JAS-perioden.Ben채mning från perioden juli-augusti-september. Perioden d책 du?med f철rdel besk채r dem flesta buskar samt tr채d.

Jordanalys. en test liksom kartl채gger mot modell tr채dg책rdsjordens pH-v채rde samt jordart.

tillsammans med ett jordanalys 채r detta l채ttare för att f철rst책 vilka v채xter likt trivs inom den egna jorden samt hur du?kan jordf철rb채ttra.

Jordart. vad jorden best책r från ?“ detta önskar s채ga sammans채ttningen från jord, småsten, lera, torv. Olika jordarter besitter mot modell olika f철rm책ga för att beh책lla dricksvatten samt n채ring.

Jordf철rb채ttring. ?tg채rder f철r för att jorden bör bli mer lucker alternativt n채ringsrik, mot modell genom tills채ttning från kompost, torv, småsten alternativt lera.

Jordsl책. ett provisorisk odling från enstaka v채xt såsom bör planteras permanent l채ngre fram.

R철tterna t채cks tillf채lligt från mark s책 för att dem skyddas mot uttorkning alternativt kyla.

K

Kallb채nk. enstaka odlingsb채dd från exempelvis pallkrage vilket fylls tillsammans mark samt likt t채cks tillsammans med kopp. Solen v채rmer upp jorden samt sk철rden förmå bli tidigare 채n p책 friland.

?ven l채mplig mellanstation f철r v채xter såsom f철rodlats innesluten innan dem placeras ut inom tr채dg책rdsjorden.

Kalkhaltig jord. mark tillsammans med h철gt pH-v채rde.

Karakt채rsblad. detta f철rsta par växtdel såsom v채xer ut ovanf철r detta allra f철rsta paret växtdel ?“ hj채rtbladen ?“ p책 enstaka ung planta. Karakt채rsbladen ser ut såsom plantans f채rdiga växtdel fast många mindre inom storlek.

Kompostera. V채xtmaterial samt matavfall liksom bryts ner samt f철rmultnas mot kompostjord.

Kultivator. Redskap tillsammans med skaft samt oftast tre klor likt anv채nds f철r för att rensa ogr채s samt f철r för att luckra upp samt lufta jord.

Kupa. för att samla ihop jorden kring enstaka huvuddel ?“?till modell ros ?“ s책 för att den klarar vintern b채ttre.

Metoden anv채nds 채ven nära odling från rotfrukt f철r för att undvika för att potatisarna uts채tts f철r ljus.

L

Lecakulor. L채tta, luftiga sm책 lerkulor vilket mot modell l채ggs inom botten p책 ett burk f철r b채ttre dr채nering.?

Lerjord.

ex

En t채t samt massiv jordsort. Lerjorden?inneh책ller ofta gott ifall dricksvatten samt n채ring. Den är kapabel dock existera sv책r f철r plantorna?att v채xa inom samt 채ven?kan leda till?syrebrist eftersom detta ej finns s책 l책nga luftfickor.?

Limring. En klisterbelagd remsa likt f철rhindrar den vingl철sa frostfj채rilen för att krypa upp l채ngs frukttr채dsstammen samt l채gga 채gg just innan 책rets f철rsta frost.

Larverna såsom kl채cks p책 v책ren är kapabel 채ta stora delar från bladverket.?

Luckra. Att lufta 철vre delen från jorden tillsammans med hj채lp från exempelvis ett kultivator (en ’minikratta’).

monokarpisk växt

Genom för att rugga mot jordytan rinner vattnet ner l채ttare samt avdunstar ej lika mycket.

L철kj채rn. Ett hj채lpmedel nära odling från l철k. J채rnet trycks ner inom jorden samt vrids ifall samt ett jordpropp f철ljer tillsammans med upp. L철ken förmå enkelt s채ttas inom h책let samt t채cks sedan från jorden genom för att j채rnet 철ppnas.

L철kkorg Underl채ttar mot modell f철r odling från tulpaner angående du?vill undvika vissnade ark inom rabatten.

N채r blommorna vissnat kunna korgen tillsammans med l철karna tas upp samt gr채vas ner p책 ett g철md lokal inom tr채dg책rden, d채r detta gr철na f책r vissna ner. Spara?korgen tillsammans med l철karna?f철r odling p책 nytt p책 h철sten.

M

Markt채ckare. L책ga v채xter liksom planteras f철r för att t채cka marken inom mot modell rabatter.

Markt채ckning. ämne ?“ s책som småsten, bark, trädgårdsduk alternativt v채v ?“?som l채ggs p책 marken f철r för att f철rhindra ogr채s.

förmå ocks책 anv채ndas f철r för att h책lla kvar fukt.

Mikroklimat. en mikroklimat 채r en begr채nsat omr책de liksom skiljer sig fr책n detta omgivande klimatet. är kapabel existera enstaka skyddad samt solig lokal p책 ett annars bl책sig samt exponerad tomt.

Minidrivhus. en litet, litet?v채xthus.?Med en litet drivhus gror fr철n snabbare inomhus, d책 klimatet blir lite varmare samt fuktigare.

inom minidrivhuset anv채nds mot modell sm책 krukor alternativt torvbriketter f철r odlingen.

Mull/Mylla. titta humus.

O

Omskolning. N채r mindre fr철plantor planteras angående inom st철rre krukor f철r för att behärska v채xa vidare.

P

Perenn. Fler책rig v채xt.

monokaʹrpisk växt (av mono-och grekiska karpoʹs ’frukt’), detsamma som hapaxant (11 av 11 ord)

?verlever r철tter inom marken.?Vissa?perenner äger ett fler책rig huvuddel alternativt grenverk, medan andra dör (om växter) ner samt v채xer upp p책 nytt.

Perlite. Ett luftigt ämne såsom f철rser v채xternas r철tter tillsammans med syre samt bidrar mot för att fr철n gror snabbare samt unga r철tter rotar sig b채ttre. G철r jorden fuktighetsbevarande, varm samt lucker.

kunna blandas inom krukjord alternativt anv채ndas f철r för att t채cka mark nära s책dd.

pH-v채rde. Visar ifall jorden 채r sur alternativt basisk. Se?sur mark samt kalkhaltig jord.? ?

Planteringspinne. Redskap f철r för att g철ra h책l inom jorden f철r mot modell odling från sm책l철k. är kapabel ocks책 anv채ndas tillsammans sn철re f철r för att m채rka?upp rader nära s책dd från fr철n.

Prickelpinne. Redskap likt anv채nds f철r för att g철ra sm책 h책l inom jorden alternativt f철r för att flytta k채nsliga sm책plantor nära omskolning.

Proveniens. ett v채xt är kapabel äga sitt ursprung (hemvist) inom en visst nation p책 jorden, dock äga utvecklats beneath s채rskilda f철rh책llanden p책 ett ytterligare lokal.

Detta ben채mns såsom v채xtens proveniens (h채rkomst) ?“ vilket ocks책 indikerar?hur h채rdig v채xten 채r.

R

Reda sig. Jorden reder sig n채r tj채len g책tt ur marken samt jorden ej l채ngre fastnar p책 redskapen.

Remontera. ett remonterande v채xt blommar samt s채tter eventuellt fruktbarhet flera g책nger per s채song.

Resistent. Motst책ndskraftig mot skadedjur samt sjukdomar.

Reva. Stj채lkar tillsammans med r철tter liksom ett planta anv채nder 철ver alternativt beneath mark f철r för att sprida sig med.

S

Sandjord. enstaka l채tt samt v채ldr채nerad mark såsom snabbt blir torr.

Jordtypen?kan ha?sv책rt för att h책lla kvar n채ring samt dricksvatten. F철rb채ttras tillsammans f철rdel p책 v책ren tillsammans med hj채lp från barkmull, gr채sklipp samt tr채dg책rdskompost.

Skola om. titta omskolning.

Skuggn채t samt skuggv채v. N채t samt v채v liksom skyddar mot kall luft, bris samt br채nnande stjärna.

Skyddar 채ven st채dsegr철na v채xter ?“?s책som buxbom, rhododendron, tuja samt lagerh채gg ?“ mot tj채ltorka p책 v책rvintern.

Sl채kte. titta Art.

Solit채r. ett v채xt vilket 채r fin inom isolerad prakt utan likartade andra v채xter kring sig.

Sommarblomma. Ett책rig v채xt, annuell, vilket gror, s채tter fr철 samt d철r beneath identisk 책r.

Stickling. enstaka sektion från enstaka v채xt såsom förmå skäras från f철r för att bli enstaka färsk v채xt.

Stratifiering. K철ldbehandling vilket kr채vs f철r för att vissa fr철n bör gro ?“ brukar g채lla s채rskilt dem fr철n liksom kommer fr책n v책ra egna breddgrader d채r v채xten 채r van för att f책 enstaka vinter.

St책ndort. ett milj철 d채r ett viss v채xt kunna leva, en habitat.

enstaka st책ndort 채r enstaka v채xtplats såsom utg철rs från bland annat klimat, topografi, ljus, jordm책n, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, n채ring samt pH-v채rde inom jorden.? ?

St채dsegr철n. V채xt likt beh책ller sina växtdel 책ret angående, exempelvis barrv채xter, rhododendron, buxbom samt lagerh채gg. Begreppet f철rv채xlas ofta tillsammans vintergr철n, vilket egentligen syftar p책 v채xter vars växtdel 채r gr철na fram tills l철vf채llning.

Sur jord. mark tillsammans med l책gt pH-v채rde.

Kalkfattig.

T

Tjuva. för att ta försvunnen sidoskott inom bladvecken p책 vissa tomatplantor.

Tj채ltorka. St채dsegr철na v채xter beh철ver ofta en skydd mot tj채ltorka p책 v책rvintern n채r solen v채rmer dock detta kvar 채r tj채le inom jorden. N채r v채xten blir varm f철rs철ker den suga upp fukt, vilket ej g책r n채r marken 채r frusen.

Konsekvensen?채r för att växtdel alternativt barr torkar ut.

Toppdressa. titta Dressa.

Torvbrikett. Best책r från komprimerad mark liksom expanderar nära vattning. Anv채nds ist채llet f철r små burk tillsammans s책jord nära odling från fr철n alternativt sticklingar. nära omskolning är kapabel läka briketten s채ttas ner inom burk alternativt inom tr채dg책rdsjorden.

T채ckbark. L채ggs p책 jordytan inom planteringar f철r för att h책lla kvar fukten inom marken, skydda mot kall luft samt ogr채s.

V

Variegerad. V채xt tillsammans tv책- alternativt flerf채rgade blad.

Varmb채nk. ett varmb채nk 채r ett odlingsl책da ?“ kallb채nk ?“ d채r g철dsel samt halm anv채nds f철r för att producera v채rme.

Det är inte för att det var något i kulturen som misslyckades, nej, inget av det

N채r g철dslet brinner är kapabel detta bli upp mot 50 grader inom b채nken.

Vedartad. Vedartade v채xter torkar ut ej ner efter tillv채xtperioden, exempelvis buskar samt tr채d.

Vermikulit. en substrat vilket anv채nds nära fr철s책dd. Tillverkas 채ven vulkanisk mineral. en l채tt ämne likt reflekterar ljus samt bevarar fukt. Anv채nds inom s책jord alternativt f철r för att t채cka ett fr철s책dd.

Vintergr철n. ett v채xt såsom beh책ller sina växtdel fram mot f철ljande 책rs bladsprickning.

dem nya bladen v채xer ut samt ers채tter dem gamla d철da bladen.?Liguster samt avenbok 채r modell p책 vintergr철na v채xter. J채mf철r tillsammans St채dsegr철n.

V채ldr채nerad.

Förutom de flesta annueller är många bienner t

V채xtplats likt besitter god avrinning från vatten.

V채xelbruk. V채xelvis odling från olika gr철dor p책 identisk v채xtplats.

V채xtbelysning. Armatur såsom anv채nds f철r för att tillf철ra ljus inom bristande p책 dagsljus. Hj채lper fr철n för att gro snabbare samt v채xter för att 철vervintra inomhus.

V채xtzon. Avser Riksf철rbundet Svensk Tr채dg책rds landskapsbild tillsammans 책tta v채xtzoner inom landet, vilken indikerar buskar samt tr채ds h채rdighet – d채r område 1 utg철r dem varmaste delarna från landet, region 8 dem kallaste.

Y

Ympa.

Att ta ett kvist från enstaka v채xtsort samt f채sta p책 enstaka kvist från ett ytterligare v채xtsort. P책 s책?vis kunna exempelvis en 채ppeltr채d f책 flera 채ppelsorter p책 identisk stam.

Z

Zon. titta V채xtzon.

?

?rt/?rtartad. enstaka v채xt tillsammans of철rvedad huvuddel, utan bark. Den sektion liksom 채r ovan mark dör (om växter) nära vegetationsperiodens slut.