Värmeförlust vid laminat på oarkett

 

I vårt kalla klimat försvinner huvuddelen från värmeenergin likt tillförs en bostad ut genom husets klimatskal, dvs. yttertaket, ytterväggar, golv/grunden, öppning samt ytterdörrar. Man strävar därför efter för att erhålla klimatskalet sålunda välisolerat vilket möjligt. en viktigt term inom detta kontext existerar byggnadsdelarnas U-värde, liksom existerar mått vid hur väl dem isolerar.

U-värden ger nödvändig kunskap på grund av för att behärska bygga energieffektiva byggnad tillsammans med god energiklass inom sin energideklaration samt då man vill energieffektivisera sitt gamla byggnad genom för att mot exempel tilläggsisolera eller byta mot energieffektiva fönster eller ytterdörr.

 

Här nedan förmå ni studera mer vad U-värden existerar, hur detta beräknas, vilka U-värden man förmå förvänta sig inom småhus från olika ålder samt vilka krav vilket ställs idag, samt hur detta kunna användas till för att beräkna värmeförlusterna ifrån huset.

Prata tillsammans våra energiproffs sålunda hjälper oss dig erhålla en energieffektivt byggnad tillsammans lågt U-värde!

 

Definitionen från U-värde
Beräkning från U-värde - således räknas detta ut

U-värden inom olika delar från klimatskalet inom huset

Boverkets krav vid nya byggnaders genomsnittliga U-värde

Beräkning från värmeförluster ifrån en bostad tillsammans med hjälp från U-värden

Vanliga ämnen samt svar ifall U-värde

 

 

 

 

Definitionen från U-värde

 

U-värdet, vars egentliga heter värmemotståndskoefficienten, definieras likt den värmemängd såsom per tidsenhet passerar genom enstaka ytenhet inom ett byggnadsdel då skillnaden inom lufttemperatur vid ömse sidor angående byggnadsdelen existerar 1 grad.

Ungefär tre dagar efter att golvet lagts kan yttemperaturen på golvet höjas sakta

Enheten existerar W/m2 K. Kelvin, K, existerar SI-enheten för temperatur likt används inom tekniska kontext, men temperatur­skillnaden är kapabel även anges i grader Celsius - värdet blir detsamma, enheten blir då W/m2 °C. en lågt U-värde innebär alltså för att byggnadsdelen existerar god isolerad.

 

Om mot modell ett yttervägg äger en U-värde vid 0,3 W/m2 K betyder detta för att 0,3 Watt läcker ut per kvadratmeter från väggen ifall detta existerar enstaka grads temperaturskillnaden mellan inne samt ute.

ifall detta existerar enstaka vinterdag tillsammans med -10 grader ute samt huset värms mot 20 grader, blir värme­förlusten genom väggen 30 gånger större. 

 

 

Beräkning från U-värde – sålunda räknas detta ut

 

Att beräkna U-värden till husets olika byggnadsdelar existerar ett ganska grundlig kalkyl.

inom praktiska tillämpningar används speciella datorprogram.

Boverkets krav på nya byggnaders genomsnittliga U-värde

detta finns även förenklade beräkningsverktyg där man egen kunna utföra uppskattningar från U-värden. Här beskrivs principen till hur enstaka U-värdesberäkning går till.

 

För glugg samt dörrar skall tillverkarna ange U-värden. till övriga byggnadsdelar (tak, väggar samt golv), måste man ta fram värden vid värmeledningsförmågan till dem olika materialen liksom ingår inom byggnadsdelen. Värmelednings­förmåga (värmekonduktiviteten), vilket betecknas som lambda, är den värmemängd (Ws) såsom per kort tid passerar enstaka m2 från en ämne tillsammans med ett meters tjocklek då temperaturskillnaden mellan materialets sidor existerar ett grad.

Enheten existerar W/m K.

 

För isolermaterial skall tillverkarna ange lambda-värden. på grund av övriga byggmaterial brukar man använda referensvärden. I tabellen nedan finns ungefärlig värmeledningsförmåga på grund av olika byggmaterial samt till atmosfär samt vatten.

 

Ungefärlig värmeledningsförmåga (lambda) hos vanliga byggmaterial:

Material	lambda (W/m·K)
Aluminum	200
Stål	60
Betong	1,7
Puts samt murbruk	1,0
Fasadtegel	0,6
Gipsskiva	0,25
Trä	0,14
Spånskiva	0,14
Plywood	0,14
Lättbetong	0,12
Mineralull	0,04
Cellplast	0,04
Luft	0,026
Vatten	0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgörande till en materials isoleringsförmåga existerar dess innehåll från atmosfär såsom hålls stilla inom materialets porer, eftersom atmosfär äger många nedsänkt värmeledningsförmåga.

ämne såsom används vilket isolermaterial, främst mineralull (stenull samt glasull) samt olika typer från cellplaster, äger genom sin höga porositet nedsänkt värmeledningsförmåga. Lättbetong äger genom sina porer 15 gånger lägre lambda-värde än vanlig betong. Byggmaterials lambda-värden gäller torrt ämne.

angående materialet existerar fuktigt försämras isoleringsförmågan då vätska leder värme 25 gånger förbättrad än luft.

 

U-värdet, beror förutom vid materialets värmeledningsförmåga även vid materialskiktets tjocklek samt beräknas genom för att dividera värmeledningsförmågan (lambda) tillsammans materialtjockleken (d) inom m, dvs.

U = lambda /d - ”ett tjockt lager från en ämne tillsammans med nedsänkt värmeledningsförmåga ger en lågt U-värde”.

 

Eftersom husets byggnadsdelar är uppbyggda från skikt från ämne tillsammans olika U-värden, lägger man samman dem olika U-värdena på grund av för att erhålla detta ”totala” U-värdet till byggnadsdelen.

Detta görs genom sambandet:

1/U = 1/U_1 + 1/U_2 + … + 1/U_n, var U_1 till U_n existerar U-värden på grund av dem olika materialskikten.

 

Man summerar alltså dem inverterade U-värdena på grund av skikten på grund av för att erhålla fram detta totala U-värdet. inom facklitteraturen benämns ”inversen av” U, dvs.

d/lambda, materialets värmemotstånd (som betecknas tillsammans R), såsom ej skall förväxlas tillsammans U-värdet vilket existerar värmemotstånds­koefficienten.

Paketen skall lagras i detta klimat i god tid före läggning (minst 48 timmar) för att få rätt temp-eratur och RF

Noterbart existerar för att en högt R-värde innebär upphöjd isoleringsförmåga, medan till U-värdet existerar detta tvärt om.

 

Alla materialskikt inom ett byggdel bidrar mot isoleringen, dock inom praktiken existerar detta tjockleken vid isolermaterial inom byggnadsdelen likt avgör detta totala U-värdet. Betong samt tegel inom ett konstruktion ger mot modell förhållandevis små tillskott mot detta totala U-värdet vid grunda från deras höga värmeledningsförmåga.

inom grova drag ger 10 cm mineralull alternativt cellplast inom ett konstruktion en U-värde vid cirka 0,4 W/m2 K, 20 cm cirka 0,2 samt 40 cm cirka 0,1.

 

En byggnadsdel skall inom möjligaste mån äga identisk U-värde ovan bota sin yta. detta förekommer dock ständigt inom varierande omfattning således kallade köldbryggor.

enstaka köldbrygga existerar en mindre sektion från ett byggnadsdel tillsammans sämre värmeisolering än byggnadsdelen inom övrigt. detta är kapabel artikel reglar samt balkar inom väggar samt överbyggnad vilket leder ut värme. detta uppkommer även köldbryggor nära olika övergångar, mot modell mellan överbyggnad samt skiljevägg, samt mellan yta samt skiljevägg, var detta är kapabel existera svårt för att erhålla detta tätt.

Köldbryggor kan upptäckas tillsammans termofotografering var man tillsammans enstaka värmekamera hittar vart detta läcker värme. angående detta finns mer grundlig köldbryggor måste man rätta på grund av detta inom U-värdesberäkningen, var U-värdet på grund av byggnadsdelen kommer för att höjas.

 

 

U-värden inom olika delar från klimatskalet inom huset

 

Här beskrivs U-värden inom olika delar från klimatskalet inom småhus från olika ålder, ifrån ”historiska” U-värden mot dagens rekommendationer.

varenda värden existerar i W/m2 K.

 

 

U-värde till yttertak samt vind

 

Eftersom värme stiger uppåt missa många värme genom vinden samt taket vid en byggnad. En välisolerad vindoch yttertak existerar därför viktigt inom en energieffektivt hus.

 

I äldre hus finns ofta ett ouppvärmd bris (kallvind) var isoleringen ligger vid vindsbjälklaget.

inom byggnad byggda på 1950-talet samt tidigare bestod isoleringen oftast en 10-20 cm tjockt lager från sågspån alternativt kutterspån. på denna plats får man U-värden vid mellan 0,5 samt 0,9. ifrån mitten från 1950-talet infördes mineralull (mineralull isolerar dubbelt sålunda god liksom kutterspån), dock isoleringen plats ännu tunn.

U-värden inom vindsbjälklag till bostad byggda under 1960-talet tillsammans 10-15 cm mineralull, existerar runt 0,4-0,5. Isoleringen besitter ofta även tryckts ihop samt deformerats beneath år, vilket ytterligare äger försämrat isoleringsförmågan.

 

Efter 70-talets oljekris äger isoleringen successivt förbättrats.

byggnad byggda vid 1990-talet existerar detta ofta 20-30 cm isolering vid vinden, liksom ger U-värden vid 0,15-0,2. Nu rekommenderas 50 cm isolering vid vindsbjälklag nära ny- samt ombyggnation, vilket ger en U-värde ned mot 0,08. eftersom detta existerar förhållandevis enkelt för att isolera ytterligare vinden vid äldre bostad, existerar detta enstaka åtgärd liksom oftast snabbt betalar sig (se exemplet vid värmeförlustberäkning nedan).

 

 

U-värde till ytterväggar

Ytterväggarna utgör enstaka massiv andel från husets klimatskal samt bidrar därför många mot husets värmeförlust angående detta existerar uselt isolerade.

Den ursprungliga isoleringen inom ytterväggar inom äldre byggnad existerar oftast många tunn, mot samt tillsammans med sämre än inom yttertaken. beneath inledande hälften 1900-talet fanns detta vanligt tillsammans med därför kallad plankstomme, likt existerar stående plankor inom flera lager, sammanhållna från liggande plank, ursprunglig utan isolering, senare fylldes hålrummen tillsammans med isolering, likt oftast fanns sågspån alternativt kutterspån.

U-värdena denna plats existerar många höga, 0,6-0,9.

Prata med våra energiproffs så hjälper vi dig få ett energieffektivt hus med lågt U-värde! Definitionen av U-värde

Även ifall väggkonstruktionerna ändrades många ifrån mitten från 1950-talet (regel- samt betongstomme tillsammans med mineralullsisolering samt fasader tillsammans med tegel samt puts etc.) plats isoleringen även in inom start från 70-talet dålig, normalt runt 10-15 cm tjock, vilket ger U-värden inom väggarna vid 0,4-0,5. Efterhand ökade isoleringen samt inom lite modernare byggnad besitter vanligen U-värden inom ytterväggarna vid 0,2-0,3.

idag rekommenderas en U-värde beneath 0,15. Isoleringtjockleken inom ytterväggar existerar idag cirka 30 cm vilket standard.  

 

U-värde på grund av fönster

U-värdet till en fönster omfattar all fönsterkonstruktionen, dvs kopp, karm samt båge.

Underlag- og romtemperaturen må være minst +18 °C, og den relative luftfuktigheten (RF) må være 30–60 %

Man skall dock existera observant vid för att tillverkarna även förmå ange U-värdet till fönstret mittpunkt, var U-värdet normalt existerar lägre då fönstren tillsammans med atmosfär alternativt ytterligare gas mellan rutorna isolerar förbättrad än karmen.

 

Traditionella kopplade 2-glasfönster besitter U-värden mellan 2,8 mot 3,5 beroende vid ålder samt kondition.

Kopplade 3-glasfönster besitter U-värden runt 1,8 - 2,0. U-värdet inom en äldre enkelfönster existerar sålunda högt likt 5.

 

Efter energikrisernas 1970-tal blev tagna detta fram fönsterkonstruktioner tillsammans markant förbättrad isolering.

dem tidiga isolerglasfönstren, tillsammans med numeriskt värde vanliga glasrutor samt atmosfär inom den täta spalten mellan glasen, besitter U-värden vilket motsvarar kopplade 3-glasfönster. Senare isolerglasfönster existerar fulla tillsammans med ädelgas, vanligen argon alternativt krypton, samt äger ett metallbeläggning vid glasen, således kallade lågemissonsglas, såsom bromsar värmeläckaget dock släpper igenom solens ljus samt värme.

Om laminat- eller parkettgolvet är lämpligt för att läggas på golvvärme så ska du inte glömma att planera för en långsam uppvärmning

Nya 2-glas isolerfönster besitter en U-värde runt 1,5 samt 3-glas isolerfönster 0,9-1,2, var detta idag även finns ”extra isolerade” 3-glasfönster tillsammans U-värde ned mot 0,7. Glasdelen inom en modernt glugg existerar sålunda välisolerat för att detta idag istället existerar båge samt karm såsom existerar den svaga delen.

 

Om en äldre kopplat 2-glasfönster tillsammans U-värde 3 byts ut mot en 3-glas isolerfönster tillsammans med U-värde 1, minskas alltså värmeförlusten genom fönstret mot ett tredjedel. Om karm samt båge inom en gammalt 2-glasfönster ännu existerar inom gott skick är kapabel man istället på grund av för att byta bota fönstret, vid olika sätt ”uppgradera” detta.

detta finns denna plats flera olika möjligheter. angående man ej önskar påverka fasadens utseende är kapabel man byta ut den inre rutan mot en isolerglas, såsom ger en U-värde ned mot 1,8, alternativt ersätta den inre bågen mot en 2-glas isolerglasfönster, vilket sänker U-värdet mot cirka 1,4. detta gamla fönstret kommer alltså för att läcka hälften därför många värme.

detta existerar även viktigt för att fönsterkarmens anslutning mot väggen existerar tätad (drevad), sålunda för att detta ej uppstår köldbryggor. Självklart existerar detta även viktigt för att fönstrets lister existerar täta samt angående dem ej existerar detta därför existerar detta enkel åtgärdat genom att byta ut listerna inom fönstret.

 

 

U-värde till ytterdörrar

U-värdet på grund av ett ytterdörr omfattar all dörren tillsammans dörrblad samt karm. Äldre dörrar bestående från massivt virke isolerar många uselt samt äger även tillsammans med år ofta blivit skeva såsom ger dålig försegling mellan dörrblad samt karm.

Moderna dörrar existerar grövre samt besitter ett isolerad kärna. dem besitter en U-värde mellan 0,7 samt 1,5, beroende vid utförande samt ifall detta finns glaspartier inom dörren. Nya dörrar existerar även formbeständiga nära förändring inom temperatur samt luftfuktighet. På identisk sätt liksom till glugg existerar detta viktigt för att anslutning mellan karm samt skiljevägg existerar utmärkt isolerat.

 

Boverkets krav vid nya byggnaders genomsnittliga U-värde

 

För för att säkerställa för att nybyggda byggnader existerar tillräckligt isolerade finns krav inom Boverkets byggregler för att byggnaders klimatskal skall äga ett viss isoleringsgrad.

Kravet existerar satt vilket ett lägsta genomsnittlig värmegenomgångskoefficienten (U_m) till byggnaden.

 

U_m beräknas genom för att U-värdena till klimatskalets olika delar vägs samman mot en genomsnittligt U-värde till kurera huset. detta görs genom för att U-värdet till varenda enskild byggnadsdel multipliceras med byggnadsdelens area (s k omslutande area).

Dessa värden summeras, samt summan divideras tillsammans husets all omslutande area (A_om), vilket ger husets genomsnittliga U-värde (i W/m2 K). 

För småhus existerar högsta tillåtet U_m 0,30 W/m2 K till byggnad tillsammans enstaka golvyta vid mer 50 m2.

Exempel på värmeledningsförmåga för olika material hämtat från Swedisol: Beräknade U-värden för olika byggnadsdelar ger en bra uppfattning om var åtgärder kan sättas in

existerar huset mindre än 50 m2 är gränsen 0,33 W/m2 K. Eftersom kravet gäller en genomsnittligt U-värde på grund av huset, kunna alltså en sektion från klimatskalet artikel lite sämre isolerad dock liksom uppvägs från för att ett ytterligare sektion existerar extra god isolerad.

 

Vid projekteringen från en nytt byggnad kalkylerar man U_m-värdet till detta tilltänkta huset, samt ser hur detta möter tillsammans kraven inom byggreglerna.

U_m-värdet ligger även mot bas på grund av beräkningar var man kvantifierar husets värmeförluster genom klimatskalet.  

 

 

Beräkning från värmeförluster ifrån en byggnad tillsammans hjälp från U-värden

 

Värmeförlusten (Q) genom en byggnad klimatskal är kapabel beräknas tillsammans med ekvationen:

Q = U-värde · A · (T_inne - T_ute) · tid

U-värde = U-värdet inom den byggnadsdel man undersöker

A = den omslutande arean vid byggnadsdelen

T_inne = temperaturen inomhus

T_ute = medeltemperaturen utomhus beneath uppvärmningssäsongen

Tid = uppvärmningssäsongens längd

 

Faktorn (T_inne - T_ute) · period, är kapabel erhållas ifrån gradtimmar på grund av staden.

Gradtimmar existerar den sammanlagda skillnaden inom temperatur mellan ute- samt inneluften beneath uppvärmnings­säsongen.

 

Ett räkneexempel vid U-värde nära isolering från vind

 

En enplansvilla vid 130 m2 inom huvudstaden besitter 10 cm isolering vid vindsbjälklaget liksom tilläggsisoleras mot totalt 50 cm, dvs.

den isoleringstjocklek likt rekommenderas nära nybyggnation.

10 cm isolering motsvarar ungefär U-värdet 0,5 W/m °C samt 50 cm ungefär 0,1 W/m C. Antalet gradtimmar inom huvudstaden existerar 89 000.

Q-före = 0,5 · 89000 · 130 / 1000 = 5785 kWh

Q-efter = 0,1 · 89000 · 130 / 1000 = 1157 kWh

 

Värmeförlusten genom vindsbjälklaget kommer alltså för att minska tillsammans med cirka 4600 kWh per tid, såsom sedan förmå räknas angående inom sänkt uppvärmningskostnad tillsammans för att anta kostnaden vid kWh likt beror vid elpriset samt typ av uppvärmningssystem inom huset.

angående man önskar räkna vid värmeförlusten på grund av kurera huset använder man husets genomsnittliga U-värde (U_m) samt läka klimatskalets omslutande area (A_om).

Vanliga problem att diskutera samt svar ifall U-värde

Fråga oss direkt