Vilket år började man betala över internet
Internets historia
Den denna plats artikeln behandlar internets historia.
Internet skapas
[redigera | redigera wikitext]Föregångaren mot internet, ARPANET, skapades från USA:s militära forskningsanstalt Advanced Research Projects Agency, ARPA kalenderår Telekomgiganten AT&T ägde ledningarna liksom grupp ihop datorer inom ARPANET. Den 29 oktober ledde Leonard Kleinrock en forskarlag liksom lyckades ett fåtal enstaka UCLA-dator för att kommunicera tillsammans med ett datamaskin vid en annat forskningsinstitut.[1][2][3] detta inledande meddelandet likt skickades iväg fanns ledning "LOG", vilket skulle användas på grund av för att symbol in vid ett ytterligare datamaskin.
Mottagardatorn kraschade emellertid efter för att den tagit emot "O":et. detta inledande meddelandet liksom sändes blev därför "LO".[4]
Syftet tillsammans ARPANET plats för att experimentera tillsammans med tekniker till datanät, bland annat hantering från avbrott samt chans för att undvika utslagna nätverksnoder. detta existerar troligtvis detta liksom äger gett upphov mot myten för att internet skapades till för att klara en kärnvapenangrepp.
ARPANET användes även på grund av för att koppla samman högskola inom USA samt fanns länge enstaka intern amerikansk angelägenhet till just armé samt utbildningsväsende.[5]
Under start från talet fanns detta dem amerikanska universiteten vilket drev vid utvecklingen från detta liksom skulle komma för att bli internet. beneath dem efterföljande år anslöt allt fler högskola, forskningsanstalter samt laboratorier samt internet kom för att bli mer än bara enstaka armé angelägenhet.
kalenderår ägde sammanlagt 40 datorer kopplats upp inom nätverket likt började växa internationellt då en norskt forskningscentrum, NORSAR, kopplade upp enstaka datamaskin mot Arpanet samt identisk tid kopplade även Storbritannien upp sig.[6]
Tekniken liksom utgör dagens internet, nätverksprotokoll, uppfanns från Vint Cerf samt Robert Kahn. nätverksprotokoll fullfölja detta möjligt för att snabbt samt decentraliserat skicka kolli tillsammans med kunskap mellan anslutna datorer samt nätverk.
Systemet bygger vid för att nätverken ej kontrollerar informationen likt skickas samt detta existerar kritisk till framgången tillsammans med internet. tid då ARPANET inom små skal även börjat rymma allmänheten föreslog Cerf samt Kahn för att all informationsutbyte via internet skulle krypteras. Amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA ansåg dock för att detta skulle utföra nätverket till tungt samt detta skulle kräva på grund av många datorkraft, samt uttryckte tveksamhet inför för att allmänheten skulle behärska skicka upplysning likt ej kunde kontrolleras.
Vid denna tiden började internet att växa i Sverige, företagsledare skaffade mailadresser och byråer startadesVint Cerf besitter sagt för att denne än inom solens tid önskar för att denne samt Kahn ägde drivit igenom förslaget tillsammans för att kryptera internet.[5]
I start från talet tog universiteten, inom inledande grabb inom USA, ovan samt skapade en datanät mellan sig tillsammans med denna teknik. detta spred sig ganska fort mot andra länders högskola, även mot land.
Ulf Bilting rekvirerade via Chalmers Tekniska högre utbildning, detta inledande svenska IP-nätnumret tid infördes namnservrar vilket innebar för att adressen mot enstaka datamaskin hämtades vid nätet (ända sedan ägde varenda datamaskin ett inventering ovan varenda andra datorer vid nätet). kalenderår infördes toppdomän såsom .com, .se tillsammans med flera, på grund av för att behärska hantera större mängder datorer.
Internet, från engelskan med betydelsen mellannätverk, är världens största datornätverkdem maximalt nyttja tjänsterna inom slutet från talet var[7]telnet, e-post samt FTP.
På talet förekom flera olika datanät nära sidan från internet. flera högskola använde modem på grund av för att regelbundet ta förbindelse tillsammans en antal andra högskola samt förmedla e-post, inlägg inom diskussionsgrupper (Usenet) samt andra filer tillsammans med UUCP (uppringda förbindelser) samt BITNET (hyrda linjer).
enstaka sektion enskilda datortillverkare ägde egna datanätsprotokoll, mot modell Digital tillsammans DECnet samt kortroman tillsammans med IPX. Telekommunikationsorganisationer ägde utvecklat X Hemanvändare använde modem på grund av för att ringa upp elektroniska anslagstavlor. Internet ägde dock fördelen för att artikel en öppet samt stort struktur.
flera från dem andra protokollen ägde tekniska begränsningar likt gjorde dem olämpliga till en internationellt nät, på grund av andra medförde strategiska beslut för att dem växte långsammare än internet samt därmed blev mindre attraktiva.
Tim Berners-Lee, såsom då jobbade nära CERN inom Schweiz, kombinerade en antal olika tekniker beneath till för att producera http-protokollet, språket HTML samt därmed World bred Web alternativt webben, en struktur såsom möjliggör ihoplänkning från inom princip all upplysning.
IT-bubblan
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: IT-bubblan
Under talet började privatpersoner nyttja nätet inom större utsträckning, då affärsmässig operatörer erbjöd förbindelser åt hemanvändare samt World bred Web slog igenom.
Följ med på en snabbresa genom historien när internet fyller 50 årdetta skapade ett hausse vid IT omkring millennieskiftet, var flera företag satsade stora belopp vid design från göra snygg webbsidor vid nätet samt stark reklam från bredband.[8] mot slut sprack IT-bubblan, samt flera från dem nyanställda webbdesignarna blev arbetslösa. IT-bubblan förde tillsammans sig för att användningen från internet mångdubblades vid några tid, jämförbart tillsammans försäljningsexplosionen från TV-apparater inom start från talet.[9]
E-post
[redigera | redigera wikitext]E-post (elektroniskt överförda brev) existerar enstaka från dem äldsta tjänsterna vid internet.
detta inledande e-postmeddelandet överfördes [6] E-post används väldigt många samt äger massiv innebörd, även ifall detta dykt upp andra sätt för att skicka aviseringar, såsom via sociala nätverk. detta går även för att missbruka e-posttjänsten, samt detta existerar ovan e-post liksom den mesta spammen skickas ut.[10]
Senare utveckling
[redigera | redigera wikitext]På talet uppstod World bred Web (WWW), tillsammans internet likt grund.[11] Den inledande webbläsaren skapades från Tim Berners-Lee vid Cern inom identisk tider började internetförbindelser erbjudas även kommersiellt.
fönster 95 stödde internet samt därmed blev detta enkel på grund av PC-användare inom hemmen för att koppla upp sig. Dessa nya brukare blev inom inledande grabb erbjudna sin internetleverantörswebbportal samt förblev ofta omedvetna angående flera från dem andra tjänsterna vid internet.
Den ledande webbläsaren även på grund av PC-datorer plats mot för att börja tillsammans Netscape, dock då Microsoft insåg internets innebörd utvecklade dem enstaka personlig webbläsare, Internet Explorer.[12][13] Microsoft dominerade marknaden på grund av programvara till persondatorer, utnyttjade sin position samt tog ovan den större delen från webbläsarmarknaden: Internet Explorer levererades tillsammans operativsystemet fönster samt företag samt organisationer fanns ovilliga för att licensiera samt installera fler tredjepartsprodukter än nödvändigt.
Internet sammanblandas ofta med ben, som är en internettjänst för att enkelt manövrera sig mellan bsidor (samordnade i bplatser) och andra filer somMicrosofts dominans samt affärsmetoder ledde mot åtal inom både USA samt Europa till olovlig monopoltaktik.
På talet blev andra webbläsaralternativ även populära, såsom Firefox, Safari, musikdrama samt senare även Google Chrome.
Fram mot slutet från talet plats detta vanligaste sättet på grund av hemanvändare för att koppla upp sig mot internet modem, likt via telefonnätet ringde mot enstaka dator.
Telefonlinjens kapacitet existerar begränsad mot 64 kilobit per kort tid, varav modemen kunna nyttja högst 56,6 kbit/s. Senare besitter dem flesta internetanvändare övergått mot för att nyttja olika former från fasta förbindelser, vanligen ADSL (som använder telefonlinjen, dock genom skild apparatur utnyttjar större bandbredd än vilket telefoniutrustningen förmedlar).
Omkring millennieskiftet kom även mobiltelefoner likt kunde nå internet samt datoruppkopplingar baserade vid GSM-tekniken (långsam, högsta 9,6 kbit/s) samt senare den snabbare 3G-tekniken. för tillfället även 4G
I slutet från talet existerar internet väletablerat inom nästan varenda länder, samt inom västvärlden samt flera andra länder använder dem flesta internet regelbundet.
Varför lyckades internet?
[redigera | redigera wikitext]Redan vid talet plats detta flera likt drömde angående för att datorerna skulle utföra sålunda för att samtliga människor förmå kommunicera tillsammans varandra tillsammans hjälp från datorteknik. Viktigt fanns EIES-systemet, likt sattes upp inom USA från Murray Turoff[14] samt KOM-systemet, liksom sattes upp från Torgny Tholerus samt Jacob Palme[15] Dessa struktur ägde flera hundra brukare, likt kunde diskutera samt utbyta resultat, huvudsakligen baserat vid telefonlinjer mot ett huvud datamaskin.
Under talet utvecklade franska televerket Minitel, en struktur var tusentals brukare kunde sätta upp olika tjänster till varandra baserat vid datornät.
ben, e-post, fildelning, ip-tv och ip-telefoni är populära tjänster på internetEIES, KOM samt Minitel fanns lyckade struktur. flera misslyckade försök gjordes även, mot modell Viewdata inom England samt Teleguide inom land.
Vad plats detta såsom skilde dem likt lyckades samt dem såsom misslyckades? Skillnaden fanns framförallt för att dem lyckade systemen fanns användarstyrda. Vem likt helst kunde sätta upp nya tjänster samt detta existerar konkurrensen mellan samtliga dessa olika tjänster, likt existerar grunden på grund av internets succé.
en sådant struktur måste äga användbara tjänster - detta räcker ej tillsammans med tekniken inom sig. Ta sektion från nyheter kunde man utföra vid TV samt boka inträdesbiljetter gjordes per mobil. Systemet tillsammans hyperlänkar inom webbsidorna, för att vilken blad likt helst enkel kunde länka mot vilken ytterligare blad likt helst plats betydelsefullt.
kalenderår kom dem inledande söktjänsterna, något såsom kom för att betyda väldigt många till internets popularitet.
År drogs en ny kabel över Atlanten vilket medförde att förbindelsen blev 34 Mbit/s, vilket ökade den svenska kapaciteten avsevärtSe även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Looking back at the ARPANET effort, 34 years later” (på engelska). månad Arkiverad ifrån originalet den 3 april :// Läst 21 april
- ^Abbate, Jane () (på engelska). Inventing the Internet.
okänt Press. sid. ISBN ?id=9BfZxFZpElwC&lpg=PA29&ots=TLlYUwwakj&pg=PA38#v=onepage&q&f=false. Läst 21 april
- ^Heart, Frank; Kahn, Robert; Ornstein, Severo; Crowther, William; Walden, David (). ”The Interface meddelande Processor for the ARPA Computer Network” (på engelska). AFIPS Proc. sid. doi/ Läst 21 april
- ^”"årsfest till internet"”. , Svenska Dagbladet (Läst )
- ^ [ab] ”Här blir internet ej krypterat”. Internetmuseum. Läst 15 januari
- ^ [ab] ”Vi tar internet på grund av självklart – dock vad existerar detta egentligen?”. Internetkunskap. För att möjliggöra
27 oktober Läst 25 månad
- ^RFC Requirements for Internet Hosts -- Communication Layers (oktober ) Internet Protocol Suite, s. 7
- ^”IT-Bubblan”. . 29 juli ?programid= Läst 18 april
- ^Aronsson, Olle (12 april ). ”Dokument: då it-bubblan sprack”. Dagens industri.
Läst 18 april
- ^”E-post”. Nationalencyklopedin.
Bokförlaget utmärkt skrivna verk AB, Höganäs. %C3%A5ng/e-post. Läst 18 april
- ^”World bred web skapas – idag förmå internet bli enstaka publiksuccé”. Internetmuseum. Läst 21 november
- ^Lawler, III Edward E.; Worely, Christopher G. (). ”Identity as a Guidepost to Strategy” (på engelska). Management Reset: Organizing for Sustainable Effectiveness.
John Wiley & Sons. ISBN
- ^Nate Mook (10 juli ). ”Firefox Usage Passes 15 Percent in US” (på engelska). BetaNews. Läst 20 april
- ^Turoff, Murray and Hiltz, Roxanne: "The Network Nation" Addison-Wesley Publishing Company, , second edition , The okänt Press
- ^Palme, Jacob: "History of the KOM computer conferencing system"