fewwall.pages.dev









Vad finns det för grupper av fetter

Det omättade fettet består av enkelomättat fett och fleromättat fett

Fett

För fett inom människors samt djurs kroppar, titta fettvävnad.
För smörjmedel, titta smörjmedel samt smörjfett.

Fett existerar en energigivande näringsämne, liksom protein samt kolhydrater. Fett består framför allt från triglycerider, liksom inom sin tur existerar uppbyggda från olika fettsyror.

Fettsyrorna delas grovt in inom mättade, enkelomättade samt fleromättade fettsyror. dem enkelomättade samt fleromättade utgör tillsammans omättade fettsyror. Förutom triglycerider består fettet inom maten från fosfolipider samt kolesterol, liksom även kunna bildas inom kroppen.[1]

I kroppen ingår fett inom cellmembran samt nervfibrer.

Det är viktigt att vi får i oss rätt sorts fett när vi äter och det finns 3 olika grupper av fett, mättat fett, enkelomättat fett och fleromättat fett

detta används även vilket bränsle samt lagras likt framtida energiförråd inom fettvävnader. Fett inom kroppen fungerar även likt en skydd från dem inre organen samt äger enstaka skyddar mot värmeförlust funktion inom kroppen inom form eller gestalt från underhudsfett.[2]

Fett utvinns ur vilt samt växt-celler samt därför skiljer man vid vegetabiliska fetter (växt) samt animaliska fetter (djur).

Fett förmå existera fast, halvfast alternativt flytande. kritisk på grund av bojor smältpunkt existerar dels dem detaljerad fettsyrornas längd, dels hur massiv sektion samt inom vilken grad dem existerar mättade. Långa mättade fettsyror medför ett högre smältpunkt samt en fett såsom existerar fast.

Fett innehåller maximalt energi från dem energigivande näringsämnena, nästan 9 kcal per gram fett.

Fett består framför allt av triglycerider, som i sin tur är uppbyggda av olika fettsyror

detta existerar ungefär dubbelt därför många liksom protein samt kolhydrater såsom båda innehåller strax ovan 4 kcal per gram.[3]

Fett inom födan

[redigera | redigera wikitext]

Förutom för att ge energi existerar fett nödvändigt till för att kroppen bör behärska bygga samt reparera celler samt tillverka hormoner samt hormonliknande ämnen.

Fett behövs även på grund av för att kroppen bör behärska ta upp dem fettlösliga vitaminerna A, D, E samt K[4]. Dessutom existerar detta enstaka betydelsefull smakbärare. Kroppen förmå mot viss sektion omvandla kolhydrater samt vissa proteiner mot fett dock dem essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna omega 3 samt omega 6 måste tillföras via maten.[5]

Triglycerider

[redigera | redigera wikitext]

Triglycerider utgör huvuddelen från fettet inom människans att födas samt inom dem vanligaste matfetterna, mot modell fett, margariner samt matoljor.

detta mesta fettet inom våra kroppar består även från triglycerider samt finns lagrat inom fettväven. Triglycerider består mot största delen från fettsyror. Fettsyrorna brukar indelas inom tre grupper – mättade, enkelomättade samt fleromättade.[6]

Mättade, enkelomättade samt fleromättade fettsyror

[redigera | redigera wikitext]

All föda vilket innehåller fett äger ett blandning från fettyper.

Här finns det undergrupper, till exempel olika typer av fleromättat fett varav en del i större mängder kan försämra din hälsa medan andra främjar den

Mättade fetter samt transfetter anses allmänt liksom ohälsosamma, medan omättade fetter, både enkelomättade samt fleromättade, anses liksom mer hälsosamma.[7]

Konsistensen vid en matfett inom kylskåpstemperatur visar vilken typ från fett detta innehåller. fett samt kokosfett innehåller enstaka massiv andel mättat fett samt existerar därför hårt inom kylen.

Rapsolja samt andra oljor tillsammans många fleromättade fetter besitter flytande konsistens inom kylen. Olivolja innehåller många enkelomättat fett samt besitter halvfast konsistens inom kylen. Vegetabiliska fetter existerar oftast hälsosammare än animaliska fetter då dem oftast existerar omättade, tillsammans med undantag på grund av kokosfett/olja samt palmolja.

Animaliska fetter, utom inom fet vattendjur, existerar oftast mättade.[1]

Transfett

[redigera | redigera wikitext]

Det finns även ett typ från fett såsom kallas transfett.


  • vad finns  detta  till grupper  från fetter

  • Transfett, liksom mättat fett, ökar risken till hjärt- samt kärlsjukdom. Ofta finns transfett inom livsmedel såsom även innehåller många mättat fett. [8]

    Fosfolipider

    [redigera | redigera wikitext]

    Fosfolipider påminner ifall triglycerider inom sin uppbyggnad.

    Man brukar säga att ca två tredjedelar av det fett vi äter bör komma från enkelomättade och fleromättade fetter

    Fosfolipider existerar viktiga byggstenar inom cellmembranen. dem hjälper även mot för att transportera dem fettlösliga triglyceriderna inom blodet. ett vanlig fosfolipid existerar lecitin, liksom finns inom mot modell äggula samt sojabönor.

    Lipoproteiner

    [redigera | redigera wikitext]

    Fettet inom maten bryts ner inom tarm samt mage samt blir mot mindre partiklar vilket tas upp från tunntarmen.

    Främst inom form eller gestalt från kolesterol samt triglycerider transporteras dessa partiklar via blodet samt lymfvätskan ut mot vävnaderna inom kroppen. var omvandlas dem mot energi alternativt lagras inom fettväven. Lipoproteiner existerar dem olika sorters blodfetter vilket hjälper mot för att transportera fettpartiklarna runt inom blodet.

    Enkelomättade fetter finns bland annat i margarin

    Även dem fettlösliga vitaminerna transporteras inuti blodfetterna.

    Steroler

    [redigera | redigera wikitext]

    Steroler existerar enstaka ytterligare typ från fett. dem existerar enstaka sorts fettlösliga alkoholer. dem vanligaste existerar kolesterol samt olika växtsteroler.

    Kroppen tillverkar eget kolesterol tillsammans detta finns även inom animaliska livsmedel såsom mejeriprodukter samt animalisk föda.

    De enkelomättade och fleromättade utgör tillsammans omättade fettsyror

    Kolesterol existerar nödvändigt till för att kroppen bör behärska producera hormonet kortisol, dock även dem manliga samt kvinnliga könshormonerna samt vitamin D. [6]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] ”Livsmedelsverket, vilket existerar nyttigt samt onyttigt fett”.

      Arkiverad ifrån originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316025222/https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/livsmedel-innehall/naringsamnen/fett/vad-ar-nyttigt-och-onyttigt-fett.pdf. Läst 2017.03.15. 

    2. ^”Fett – mättat, enkelomättat, fleromättat, Omega 3”. http://www.halsosidorna.se/Fett.htm. Läst 2017.03.15. 
    3. ^”Matdagboken, uppgifter ifall fett”.

      http://www.matdagboken.se/information/fakta/fett. Läst 2017.03.15. 

    4. ^”Lovsmedelsverket, livsmedel samt innehåll: Fett”. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/. Läst 2017.03.15. 
    5. ^”Actic, förtära korrekt, kolhydrater, fett samt proteiner”. http://www.actic.se/inspiration/ata-ratt/kolhydrater-fett-och-proteiner/. Läst 2017.03.15. 
    6. ^ [ab] ”Livsmedelsverket, näringsämnen, fett”.

      https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/. Läst 2017.03.15. 

    7. ^”Harvard T.H Chan, school of public health. The nutritions source: Types of fat”. https://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/types-of-fat/. Läst 2017.03.15. 
    8. ^”Livsmedelsverket, livsmedel samt innehåll, transfett”. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/transfett/. Läst 2017.03.15.