Skriva ut artikel lista spectrer

Lär dig notera vetenskapligt. Här får ni råd samt strategier för för att förbättra ditt skrivande.

Skrivråd samt språkhjälp

Kompendium angående akademisk text

I detta här kompendiet äger oss samlat råd samt konkreta råd angående akademiskt skrivande, framför allt skrivande från uppsatser.

ni får bland annat känna till vad såsom menas tillsammans med akademisk ord, hur ni planerar samt strukturerar skrivelse samt vad liksom kännetecknar akademiskt språk:

Att nedteckna akademisk ord (487 kB)

Fraser inom akademiska texter – länktips 

Vid akademiskt skrivande behöver ni formulera dig så för att dina resonemang bör bli tydliga.

ni använder då ofta fraser såsom är specifika för just akademisk text. Här finns många god råd liksom förmå hjälpa dig inom ditt skrivande: 

Frasbanken (Karolinska institutet Universitetsbiblioteket)

Skrivande - några råd samt exempel

• Att uttrycka framtid

  I svenskan finns detta olika sätt för att uttrycka för att något sker inom framtiden.

  detta vilket skiljer dem olika uttryckssätten åt existerar ifall dem förhåller sig neutralt mot den framtida händelsen alternativt ifall dem signalerar exempelvis ett förutsägelse, intention alternativt uppmaning.

  Verb inom presens + tidsadverbial vilket uttrycker framtid

  • När kommer du?
  • Jag gård mot London inom morgon.
  • Om numeriskt värde veckor börjar jag vid mitt nya jobb.

  Verb inom presens + kontext likt inbegriper framtid

  • Tror ni för att detta blir världsfred någon gång?
  • Alla förväntar sig för att dem får ett trygg ålderdom.
  • Jag hoppas för att allt löser sig mot detta bästa.

  Kommer för att + infinitiv (med ett innebörd från förutsägelse alternativt en antagande angående enstaka incident inom framtiden)

  • Det kommer för att regna all veckan.
  • Jag kommer för att sakna dig!
  • Vi kommer för att behöva en större bostad ifall oss får fler barn.

  Tänker + infinitiv (med enstaka innebörd från intention alternativt planering)

  • Lisa tänker studera tyska nästa termin.
  • Jag tänker inte någonsin mer förtära kött.
  • Vad tänker ni utföra tillsammans kniven?

  ska + infinitiv (med ett innebörd från skyldighet, tvång, uppmaning alternativt för att talaren besitter fått sin data ifrån någon annan)

  • Han bör erhålla nya ansvarsområden inom företaget.
  • Det bör visst nederbörd av snö inom morgon.
  • Från samt tillsammans med inom solens tid bör samtliga medarbetare föra statistik ovan vad dem utför beneath enstaka arbetsdag.

• Obestämd produkt alternativt artikellös form?

  Lärare alternativt ett lärare?
  Efter verben vara, bli, utses, utnämnas samt väljas står vissa substantiv utan produkt då dem betecknar ett team alternativt kategori liksom någon tillhör.

  De viktigaste är:

  • yrke
  • andra sysselsättningar
    • Hon existerar skidåkare.
    • Hon existerar frimärkssamlare.
    • Hon utsågs mot ordförande inom kväll.
  • rang, titel
  • ideologi
  • parti
  • religion
  • nationalitet

  Men ifall betydelsen blir individuell samt beskriver hur någon existerar måste man nyttja artikel. detta gäller angående substantivet äger en adjektiv före:

  • Hon existerar enstaka skicklig lärare.

  Detsamma gäller ifall beteckningen följs från ett relativsats:

  • Hon blev enstaka författare, såsom stred på grund av kvinnans rätt.

  Observera för att ett sektion substantiv uttrycker värderingar snarare än gruppmedlemskap.

  dem måste äga artikel:

  • Hon existerar en geni. (Hon existerar lika smart såsom en geni.)
  • Hon existerar ett apa. (Hon beter sig likadant såsom enstaka apa.)

  Vissa substantiv förmå man förstå vid numeriskt värde olika sätt:

  • Hon existerar spelare.
    Det kan till exempel vara planeringshjälp, inspirationsaffischer, roliga aktiviteter eller lektionsplaneringar

    (Hon agerar vykort, spel etc. liksom yrke.)

  • Hon existerar enstaka spelare. (Hon tycker ifall för att spela.)
  • Hon existerar tjuv. (Hon försörjer sig vid för att stjäla.)
  • Hon existerar enstaka tjuv. (Hon existerar oärlig samt stjäl – ett alternativt upprepade gånger.)
  • Jag existerar ej affärsman.

    (Jag äger en annat yrke: "Jag existerar ej affärsman, utan lärare.")

  • Jag existerar ej enstaka affärsman. (Jag lyckas inte någonsin tjäna valuta vid någonting.)

• Ordföljd inom huvudsatser samt bisatser

  Svenska språket följer bestämda regler till ordföljden inom huvudsatser samt inom bisatser.

  Därför är kapabel man producera särskilda satsscheman likt visar inom vilken ordning orden oftast kommer. inom ordlistan hittar ni förklaringar mot begreppen inom satsschemat.

  En huvudsats existerar enstaka fullständig sats vilket innehåller minimalt en subjekt samt en finit verb. Huvudsatsen kunna isolerad forma ett begriplig mening:

  Bisatsen däremot existerar ett sektion inom huvudsatsen.

  Därför förmå den ej stå isolerad utan kräver enstaka huvudsats. ett bisats förmå stå både före samt efter sin huvudsats.

  Det främsta användningsområdet är om du vill se dagens sålda varor, för att fylla på med varor i butikshyllorna från ditt lager

  inom exemplet nedan står bisatsen före sin huvudsats:

  Det går för att variera ordföljden inom ett huvudsats genom för att placera olika delar från satsen vid fundamentplatsen. detta finita verbet hamnar dock ständigt direkt efter fundamentet. ett sektion mening samt formulering vilket anger tidsperiod, utrymme, sätt alternativt omständighet (dvs.

  adverbialet) kunna ibland även stå inom fältet på grund av satsadverbial.

  I start från huvudsatser samt mellan dem är kapabel detta finnas:

  • konjunktioner/bindeord: och, samt, respektive, alternativt, dock, fast, utan, ty, på grund av, så
  • konjunktionella adverb: också, dessutom, därtill, likaså, vidare, dels–dels, dock, annars, inom varenda fall, nämligen, snarare, ändå, ju, alltså, således, därför, följaktligen
  • konjunkt.

    adv. + konj: både–och, såväl–som, ej bara–utan även, antingen–eller, varken–eller

  Ord liksom ej förmå inleda enstaka fras existerar exempelvis:
  absolut, ej, ej, förstås, gärna, ju, nämligen, även, ogärna, verkligen, väl

  • Förstås kunna granskning utföras vid fler än en sätt. (fel)
  • Också måste eleverna äga ingång mot vuxna vid rasterna.

    (fel)

  Här är kapabel man välja för att inleda tillsammans med en annat satsadverbial:

  • Naturligtvis förmå granskning utföras vid fler än en sätt.
  • Dessutom måste eleverna äga passage mot vuxna vid rasterna.

  Det existerar även möjligt för att flytta fram satsadverbialet inom satsen:

  • Undersökningen är kapabel förstås utföras vid fler än en sätt.
  • Eleverna måste äga även äga resurser mot vuxna vid rasterna.

  Satsschemat till bisatser ser ut därför här:

  Bisatser inleds tillsammans en bindeord, således kallade bisatsinledare.

  Dessa förmå bestå av:

  • subjunktioner: att, därför för att, till för att, genom för att, sålunda för att, trots för att, utan för att, eftersom, fastän, ifall, innan, medan, då, angående, då
  • frågeord: vad, vem, vilken/vilket/vilka, då, fanns, vart, hur, varför, hur flera, varifrån
  • relativa pronomen: som, vars
  • relativa adverb: där, dit

  I bisatser kommer ALLTID

  • subjektet före detta finita verbet:
    Maria går.
  • satsadverbialet före detta finita verbet:
    ...

    för att Maria ej gick.

  Kanske känner ni mot BIFF-regeln: inom bisatser står "inte" före detta finita verbet.

  Läs mer ifall ordföljd inom huvudsatser samt bisatser i:
  Funktionell svensk grammatik (2005) från Maria Bolander, Liber
  Handbok inom svenska likt andraspråk (2012) från Claes Garlén samt Gunlög Sundberg (utarbetad från Språkrådet), Norstedts

• Ordföljd inom indirekta frågor

  Direkta ämnen existerar huvudsatser.

  dem innehåller antingen en frågeord (när, fanns, hur etc.) alternativt förmå besvaras tillsammans ja alternativt nej.

  • Var ligger biblioteket?
  • Ligger biblioteket inom närheten?

  En omväg fråga däremot inleds från mot modell Jag undrar..., Vet du... samt innehåller bisatser, var subjektet ständigt kommer före verbet, sålunda kallad linjär ordföljd.

  (Jämför tillsammans med dem direkta frågorna inom exemplet ovan, var verbet kommer före subjektet.)

  • Jag fråga plats biblioteket ligger.
  • Jag behöver känna till ifall biblioteket ligger inom närheten.

  Indirekta problem att diskutera existerar vanliga inom text samt skapar ett formellare ton än direkta frågor.

  • Det äger ännu ej avgjorts vem vilket besitter skrivit den bästa uppsatsen samt vilket kostnad vinnaren får.
  • När priset delas ut samt vad detta består från vet ingen inom dagsläget.

  Tänk vid nästa inom indirekta frågor:

  • Sätt subjektet före verbet.
    • Jag önskar känna till + då + denne kommer.
    • Jag fråga + ifall + han kommer.

  • Fyll subjektets lokal. angående frågeordet existerar subjekt inom den direkta frågan – lägg mot som: vem likt, vilken/vilket/vilka liksom, vad liksom, hur flera likt, hur många likt.
    • Hur flera kommer inom morgon?

      –> Jag fråga + hur flera + likt kommer inom morgon.

    • Läraren undrade + vad + vilket hände vid rasten.

  • Ändra individ samt verbtempus nära behov.
    • Var bor du? –> denna frågade mig plats + jag bor/bodde.

  • Använd punkt inom stället på grund av frågetecken.
    • När flyttade du? –> denna ville känna till + då + jag flyttade.

  • Men: Vet ni + då + ni flyttade? (Detta existerar enstaka omväg fråga, dock eftersom den förmå besvaras tillsammans med ja alternativt nej bör den tecknas tillsammans med frågetecken.)

• Ordföljd samt informationsstruktur

  En betydande regel inom svenskans ordföljd existerar för att detta tidsböjda verbet bör stå vid andra ställe inom satsen (se Ordföljd inom huvudsatser samt bisatser):

  Bortsett ifrån denna regel existerar detta möjligt för att variera ordföljden inom satsen.

  Hur ni strukturerar orden beror vid vad liksom redan besitter sagts, vilket läsaren redan vet alternativt vilken kunskap ni önskar lyfta fram.

  Känd data inom start, fräsch inom slutet

  Oftast startar man enstaka fras tillsammans data likt redan existerar känd på grund av läsaren samt avslutar tillsammans upplysning liksom existerar fräsch.

  detta liksom fanns nytt inom den föregående meningen blir känt inom nästa. vid därför sätt kopplas slutet vid enstaka fras mot start vid nästa, vilket skapar enstaka struktur såsom utför informationen enkel för att följa.

  För för att behärska presentera fräsch, okänd alternativt speciell resultat senare inom meningen existerar detta vanligt för att inleda tillsammans detta.

  alternativt detta är/var... på det sättet förmå man placera den nya informationen senare inom meningen.

  • Det finns ingen tidigare undersökning inom detta på denna plats ämnet. [I stället för: ingen tidigare undersökning finns inom detta denna plats ämnet.)
  • Det existerar viktigt för att illuminera ämnet ifrån olika håll. [Istället för: för att illuminera ämnet ifrån olika håll existerar viktigt.]
  • Det existerar ej dem anställda vilket små frukter från växter ansvaret till företagets förluster. [I stället för: dem anställda små frukter från växter ej ansvaret till företagets förluster.]

  Ett annat sätt för att ändra informationsstrukturen inom ett fras existerar för att nyttja en verb inom passiv form.

  • Styrelsen utnämnde Ali mot protokollförare.

    –> Ali utnämndes mot protokollförare från styrelsen. –> mot protokollförare utnämndes Ali.

• Platshållartvånget inom svenska

  För för att ett sats bör uppfattas precis måste den innehålla både en subjekt samt en tidsböjt verb (t.ex. läser, läste). på grund av för att inga luckor bör uppstå inom satsen fyller år man ibland dessa platser tillsammans mening likt saknar personlig innebörd (t.ex.

  det).

  Svenskan besitter alltså både en därför kallat subjektstvång samt en verbtvång.

  a) Subjektstvång
  I dem flesta satser behövs en subjekt. ifall en naturligt subjekt saknas används termen detta inom stället.

  • Det snöar.
  • Regnar detta ej längre?
  • Det bör bli skönt tillsammans med semester.
  • Känns detta förbättrad idag då ni besitter skiljt er?

  När man önskar presentera fräsch upplysning senare inom satsen startar man tillsammans termen det.

  • Det sitter ett lapp tillsammans med instruktioner vid anslagstavlan.

  Om subjekt saknas inom indirekta problem att diskutera använder man termen som.

  Frågeordet vem existerar bisatsinledare.

  • Vem kommer inom morgon? –> Jag fråga vem som kommer inom morgon. [indirekt fråga]

  b) Verbtvång
  Det finita (tidsböjda) verbets område får ej existera tomt. Därför använder man ibland ganska betydelsetomma verb liksom artikel, bliva (bli) alternativt utföra liksom ersättningsverb samt platshållare.

  • Skriver fullfölja den såsom äger något för att berätta.
  • Instruerade gjorde företagets chefstekniker. [Den på denna plats typen från meningskonstruktion utför för att händelsen (= verbet) får större fokus än personen likt agerar.]

  Ett undantag existerar koordinerade fraser samt satser var både subjekt samt finit verb förmå uteslutas ifall dem existerar identiska inom dem satser såsom samordnas. vid därför sätt slipper man upprepa identisk mening flera gånger inom satsen.

  Fraser samt satser tillsammans identisk grammatiska form eller gestalt kunna samordnas tillsammans mening liksom och, samt, alternativt, utan alternativt men.

  • Politikern talade samt (politikern) visade bilder all kvällen.
  • Åhörarna sa för att dem varken blev uttråkade alternativt (blev) trötta.

• Skillnaden mellan preteritum samt perfekt

  För för att uttrycka för att något redan äger hänt förmå man antingen nyttja preteritum (imperfekt) alternativt perfekt.

  dem numeriskt värde formerna används vid olika sätt.

  Preteritum används till för att förklara ett avslutad incident inom förfluten tidsperiod, då man tänker vid ett bestämd tidpunkt. Ofta finns detta inom dessa satser en exponerad tidsadverb vilket visar vid dåtid, mot modell då, för fem minuter sedan, inom morse, inom går, inom somras, förra året, 2010.

  • Jag flyttade distansarbete 2003.
  • I går städade jag mitt skrivbord.

  Perfekt används till för att förklara något likt besitter skett nära enstaka obestämd tidpunkt inom förfluten tidsperiod.

  Perfekt beskriver enstaka papper likt äger anknytning mot nuet. Tidsadverb liksom ofta finns inom dessa satser existerar nu, inom ljus, den på denna plats sommaren, inom kalenderår, den denna plats veckan, detta denna plats året.

  • Nu äger jag väntat vid dig inom tre timmar!
  • Den på denna plats veckan besitter oss arbetat strängare än vanligt.

  Perfekt beskriver en tillåtelse alternativt ett papper såsom besitter resulterat inom ett viss upplevelse hos enstaka person.

  • Tanya besitter bott inom Köpenhamn, därför denna är kapabel visa oss runt inom staden.

  Perfekt används på grund av för att förklara enstaka papper liksom påbörjats inom förfluten tidsperiod dock vilket kvar existerar aktuell.

  • Jag besitter bott inom götet inom 20 kalenderår samt jag trivs många bra.

  Perfekt används på grund av för att uttrycka för att något besitter skett nyligen.

  denna plats använder svenskan ofta termen just.

  • Jag äger just flyttat mot Göteborg.

• Substantiv tillsammans med bestämd betydelse

  Substantiv tillsammans bestämd innebörd – känd referent
  Bestämd form eller gestalt från substantiv använder man tillsammans med innebörden du vet vem alternativt vilket jag talar om.

  På plocklistan visas även lagersaldo per artikel och lager

  varenda inom kommunikationssituationen vet alltså vilken referent man talar angående. Denna referent förmå artikel känd från olika anledningar.

  1. Referenten äger omtalats tidigare:
     Lena äger både en byggnad samt ett sommarstuga. Huset besitter denna köpt samt sommarstugan äger denna ärvt.
  2. Referenten kunna pekas ut inom talsituationen:
     Vem ansvarar på grund av för att den denna plats kaffeautomaten fungerar?
     (Personerna står framför kaffeautomaten samt tittar vid den samtidigt.)
  3. Referenten existerar isolerad inom sitt stöt inom sammanhanget:
     Kronprinsessan besitter äntligen blivit mamma.
     (Vi besitter enstaka kronprinsessa såsom existerar unik inom landet på grund av tillfället.)
      Det finns många liksom tyder vid för att miljön existerar inom fara.
     (Vi människor delar enstaka samt identisk miljö.

     detta finns ingen ytterligare miljö för att oroa sig för.)

  4. Referenten existerar underförstådd alternativt självklar inom sammanhanget:
     Hunden sprang snabbt iväg. Tassarna gjorde avtryck inom sanden.
     (Det existerar självklart för att hundar besitter tassar.)
     Då fortsätter oss för att städa inom morgon. är kapabel ni ta tillsammans med dig dammsugaren då?
     (Det existerar naturligt för att nyttja ett rengöringsapparat då man städar.)
  5. Referenten existerar ett art, typ, sort, ras alternativt liknande:
     Många existerar rädda till vargen.
     Tv:n kunna existera många viktig till utan sällskap människor.
     (Här handlar detta ifall ett kategori från företeelser – djurarter respektive tekniska apparater – samt ej ifall enstaka individer alternativt föremål.)

  Olika sätt för att visa för att en substantiv besitter bestämd betydelse
  Man kunna signalera bestämd innebörd hos en substantiv är kapabel tillsammans med hjälp från olika markörer.

  Tillsammans tillsammans ett sektion sådana markörer används substantiv inom bestämd struktur. tillsammans med vissa andra markörer används inom stället substantiv inom obestämd form.

  • Bestämdhetsmarkörer till substantiv inom bestämd struktur tillsammans bestämd innebörd
    • bestämd nyhet + en adjektiv inom bestämd form. När en substantiv inom bestämd struktur besitter en adjektiv framför sig måste man inom regel sätta ut enstaka speciell adjektivartikel före adjektivet.

      Adjektivartikel kunna artikel den, detta alternativt dem. Denna produkt existerar adjektivets personlig artikel.

    • Den/det/de var, den/det/de på denna plats samt den/det/de
      • Den där/här pojken verkar trevlig.
      • Är detta där/här bordet alldeles nytt?
      • De där/här barnen äger haft enstaka svår uppväxt.
      • Jag önskar ej träffa den mannen igen.
      • Det bordet besitter jag ärvt från mina morföräldrar.
      • Har ni träffat dem barnen tidigare
    • Bådadera, bäggedera, endera, ingendera, någondera, vardera, vilkendera
      • Hon avvisade bestämt bådadera/bäggedera förslagen.
      • Endera dagen får jag mitt examensbevis.
      • Det existerar viktigt för att ej stirra sig blind vid ettdera alternativet.
      • Ingendera byggnaden existerar ändamålsenlig.
      • Ingetdera resultatet existerar entydigt.
  • • andra, båda, bägge, en, förra, plats samt enstaka
      • Jag besitter idag träffat den andra läraren.
      • Båda/bägge studenterna verkar ambitiösa.
      • Den en studenten äger bestämt sig på grund av för att studera mot läkare.
      • Den förra läraren pausade endast numeriskt värde terminer.
      • Jag kommer för att prata allvar tillsammans fanns samt enstaka från pojkarna.
      • På vart samt en från borden stod ett blomvas.
    • relativ bisats
      • Det var existerar pojken såsom bör börja inom min klass.
    • prepositionsfras
      • Det lilla bordet inom vardagsrummet existerar nytt.
  •  Bestämdhetsmarkörer till substantiv inom obestämd form eller gestalt tillsammans bestämd betydelse Även substantiv inom obestämd struktur är kapabel äga enstaka bestämd innebörd.

    dem vanligaste markörerna till bestämdhet existerar då:

    • denna/detta/dessa (lite mer formellt)
      • Denna modell äger flera fördelar.
      • Vi besitter väntat länge vid detta tillfälle.
      • Tillverkningen kunde gå vidare, tackar vare dessa möjligheter.
    • den/det/de före relativ bisats (som...)
      • Den modell liksom företaget använder besitter samtliga tänkbara fördelar.
      • Det situation såsom oss varenda avvaktar vid verkar ej infinna sig.
      • De möjligheter liksom för tillfället öppnar sig ägde oss inte någonsin behärska föreställa oss.
    • min, din, hans, hennes, vår, er, deras, sin, samt genitivformer (ägande)
      • Företagsledningen verkade uppskatta min modell.
      • Hans modell fick större uppskattning än hennes.
      • Äntligen kom deras situation för att presentera sig till åhörarna.
      • Studenternas möjligheter för att erhålla skrivvägledning ser olika ut vid landets högskolor.
    • ingen, någon, nästa, identisk, varenda, vilken
      • Vi hittade ingen modell likt passade.
      • Något situation för att diskutera uppsatsen uppstod aldrig.
      • Tillverkaren insåg för att nästa modell måste artikel mer användarvänlig.
      • Lärarna existerar tydliga tillsammans för att identisk regler gäller på grund av samtliga inom gruppen.
      • Du måste ta varenda situation inom akt för att presentera dina företagsidéer ifall ni bör lyckas.
      • Vilka möjligheter man äger inom existensen beror delvis vid ens sociala arv, anser många.

• Substantiv tillsammans med obestämd betydelse

  Substantiv tillsammans obestämd innebörd – okänd referent
  När betydelsen är obestämd används substantiv inom obestämd struktur enskild (ental) alternativt plural (flertal): (modell, tillfälle, möjligheter).

  När man önskar presentera fräsch data alternativt angående man talar ifall enstaka referent likt är okänd sätts den obestämda artikeln (en, ett) normalt ut inom singular:

  • Vi ägde svårt för att hitta ett modell såsom oss plats nöjda tillsammans med. mot slut dök en tillfälle upp liksom gjorde för att oss fann detta oss sökte.

    Modellen liksom oss idag använder oss från besitter skapat nya möjligheter för företagets finansiering.

  Substantiv tillsammans med allmän innebörd – ingen bestämd referent
  I svenskan finns enstaka särskild variant från obestämd form eller gestalt, nämligen så kallad naken alternativt artikellös form eller gestalt.

  Den använder man för för att förklara något tillsammans allmän innebörd utan för att detta finns någon bestämd referent. Substantivet besitter då ej någon obestämd nyhet alternativt något annat bestämningsord vilket anger mängd alternativt omfattning.

  Artikellös struktur används vanligen såsom följer:

  • vid substantiv inom flertal vilket betecknar företeelser vilket förmå räknas
    • Böcker kunna man ej få för många av.
    • Hästar är imponerande djur.
    • Studier visar för att karies hos ungdomar ökar.
  • vid substantiv inom ental likt betecknar företeelser vilket ej är kapabel räknas
    • Mjölk orsakar magproblem hos många.
    • Många drömde ifall för att hitta guld inom Klondyke.
    • Utan atmosfär förmå oss ej leva.

  Artikellös form eller gestalt från räknebara substantiv inom ental används främst inom följande fall:

  • vid substantiv liksom betecknar företeelser såsom förmå räknas när funktionen alternativt yrket framhävs ("X tillhör kategorin...)
  • Marko besitter utbildat sig mot arbetsterapeut/frisör.
  • Kim Magnusson fungerar vilket finansiell rådgivare.
  • Hon är verksam likt studievägledare.
  • Tami agerar rollen från utredare.
  • Maria är konstnär/fotbollsspelare/musiker/ordförande.Om man inom stället skriver Maria är ett framgångsrik fotbollsspelare är målet snarare för att förklara hur Maria är vilket fotbollsspelare, än för att berätta för att denna hör mot kategorin fotbollsspelare.

  • vid substantiv inom ental såsom betecknar företeelser likt är kapabel räknas när detta är typen samt ej detta enskilda exemplaret likt framhävs
    • Visste ni för att grannen besitter köpt bil/hund/sommarstuga?
  • i fasta formulering (så kallade lexikaliserade fraser)
    • Tycker ni ifall för att jaga älg/plocka svamp/köra bil/åka tåg/spela golf?
  • i mer formella texttyper vilket lagar samt föreskrifter, samt inom rubriker
    • Klient anmodas för att skyndsamt sända in förteckning över förlorad egendom.

      [föreskrift]

    • Professor avstängd från högskola inom södra land. [rubrik]

• Svenskans tempussystem

  Nutidstempus
  När man berättar angående enstaka incident tillsammans med utgångspunkt inom talögonblicket, använder man nutidstempus. Fokus ligger då vid tidpunkten "nu", såsom omfattar talögonblicket.

  • perfekt  har köpt (före nu)
  • presens köper (nu)
  • futurum kommer för att köpa (efter nu)

  Exempel:

  • Jag besitter köpt ett färsk automobil samt snart kommer jag även för att köpa ett färsk cykel.
  • Vi gård då oss besitter packat samtliga våra väskor.
  • Du kommer för att ångra dig angående ni ej tar den på denna plats chansen nu.

  Dåtidstempus
  Om man inom stället berättar angående ett incident tillsammans med utgångspunkt ifrån enstaka tidpunkt likt föregår talögonblicket, använder man dåtidstempus.

  Fokus ligger då vid tidpunkten "då", likt ej omfattar talögonblicket.

  • pluskvamperfekt hade köpt (före då)
  • preteritum köpte (då)
  • futurum preteritum skulle köpa (efter då)

  Exempel:

  • Hon berättade för att denna skulle köpa ett bil.
  • När jag ägde köpt enstaka fräsch automobil visade detta sig för att mina valuta fanns slut.
  • Jag ångrade mig, eftersom jag ej tog chansen då jag ägde den.