Är polka prickade växter giftiga

Input mot följande reflektioner äger jag fått genom dem viktiga samt intressanta diskussioner ifall växters ”giftighet” samt farlighet såsom pågår inom olika grupper på Facebook vilket intresserar sig för växter ur olika aspekter. för tillfället när växtsäsongen ännu pågår kvarstår denna typ från frågor.

eftersom detta möjligen finns en nyfikenhet även utanför dessa grupper lägger jag ut texten även här:

Den blomstertid idag kommer – tillsammans med olust samt okunskap stor?

Varje vår samt sommar inom landet samt Europa – samt tillsammans ett förutsägbar regelbundenhet inom resten från världen – förekommer frågor, undringar, spekulationer, eftertankar samt omdömen ifall ”giftiga” växter samt eventuella risker tillsammans med dem, både inom traditionell press samt på internet liksom inom sociala medier vilket Facebook.

Den spekulativ delen från dessa eftertankar är dessvärre onödig samt skulle behärska ersättas från vetenskapliga uppgifter liksom sedan lång period ansamlats genom empirisk klinisk kunskap på vårdinstitution samt frågor mot giftinformationscentraler inom olika länder.

Det finns sedan hundratals år igen ett väl utvecklad metodik utarbetad från tusentals botanister för för att känna igen enskilda växter – både inom landet samt inom övriga världen – samt detta finns även enstaka god förståelse angående vilka växter likt förmå artikel skadliga för att förtära alternativt äga hudkontakt med.

Men detta verkar finnas enstaka historielöshet idag inom den digitala tidsåldern när tilltron mot internet möjligen är osunt massiv, samt när man önskar få fram väsentlig upplysning på några sekunder.

dock för att lära känna naturen är enstaka långsam – ofta livslång – dock belönande process. för att leva existensen beneath insamling samt studium från existensen själv inom samtliga dess former samt från den levande omvärlden inom både teori samt erfarenhet skänker säkerhet, samt reducerar osäkerhet samt bekymmer inför möglich risker inom naturen.

Allt inom naturen är livsfarligt – alternativt ofarligt!

Uppfattningen angående giftiga växter går brett isär samt omfattar å en sidan både överdrifter grundade inom rädsla samt bekymmer för inom praktiken ofarliga växter, samt arrogant nonchalans och/eller okunskap angående växter liksom verkligen kunna artikel farliga.

I detta första fallet förmå man urskilja en beteende likt liknar den definition vilket kännetecknar enstaka fobi: En rädsla vilket ej står inom rimlig proportion mot den verkliga faran.

Mycket ofta är detta föräldrar vilket upptäckt alternativt misstänker för att små människor stoppat inom sig delar från någon växt liksom dem tror kunna artikel farlig.

Vissa växter är direkt skadliga för djur och kan orsaka allvarliga förgiftningar redan i små mängder, medan andra växter inte orsakar några problem förrän de konsumerats i större mängd eller under längre tid

inom detta fall är detta okunskap inom kombination tillsammans med enstaka naturlig vård ifall barnen liksom utlöser oron samt rädslan. ej sällan får media tag på sådana data inom en tidigt etapp samt publicerar larmartiklar ifall epidemiska förgiftningar. en små människor är enstaka information, två är en scoop samt tio är enstaka naturkatastrof.

Lika notabelt är för att tidningarna normalt inte någonsin följer upp dessa händelser. dem skulle då upptäcka för att barnen oftast efter illamående samt kräkning får återvända bostad efter några timmars alternativt något dygns odramatisk insamling på vårdinrättning – tillsammans alternativt utan medicinsk symtombehandling, beroende på den ansvarige läkarens bedömning samt erfarenhet.

Det bekräftas också från den statistik vilket inhämtas på giftinformationscentraler världen runt.

Många förfrågningar gäller ofarliga växter, samt detta är blotta oron alternativt rädslan liksom utlöst telefonsamtalet.

s

från nyfikenhet inom sammanhanget är också för att detta ofta handlar ifall växter liksom föräldrarna medvetet inköpt likt krukväxter alternativt planterat inom sin trädgård, alternativt liksom planterats inom offentliga miljöer – detta senare undviks dock inom ökande omfattning idag.

Kollektiv bestraffning utplånar detta kollektiva minnet

Insatt inom en större kontext är detta hushållskemikalier såsom orsakar dem flesta förgiftningsfallen hos ungar.

för att vägtrafiken – bortsett från mikroorganismer – är ett från världens största dråpare från både ungar samt vuxna tillsammans sina drygt 1 miljon årliga dödsfall (ett dödsfall plats 25:e sekund) bortses också från inom dem flesta kontext. dock människan äger ständigt haft enstaka trend för att skylla sin tragedi på naturen samt hitta ”syndabockar” utanför sig själv, samt för att tillämpa ”kollektiv bestraffning” genom utrotningskampanjer mot vissa växter (och djur) istället för för att inse sin personlig okunskap samt göra något åt den.

samt ifall man bevarar dem farliga växterna (och djuren) inom rimlig omfattning samt visar dem för unge, samt lär barnen för att känna igen dem samt respektera dem uppnår man enstaka mer långvarig konsekvens än för att försöka utplåna dem denkbar farorna från jordens yta. unge besitter enstaka massiv inlärningsförmåga samt detta är så människan lärt sig skilja nyttiga samt skadliga växter samt vilt åt beneath sin tidsperiod på jorden.

Allt såsom smakar gott samt milt är ofarligt

I detta andra fallet är detta ej sällan personer likt känner mot växtens farlighet samt vilket medvetet förtärt delar från den.

inom flera fall handlar detta angående personer vilket velat begå självmord (eller inom undantagsfall mord) alternativt drogliberala personer såsom sökt nya sätt för att få kickar dock såsom ej mot fullkomligt förstått riskerna utan överdoserat. inom bägge fallen besitter dödsfall inträffat, dock flera besitter också kunnat räddas mot existensen genom intensivvård.

detta besitter också inträffat förgiftningsfall tillsammans med dödlig utgång hos personer likt övat sig inom ”överlevnadsteknik” – alternativt hos veganer alternativt vegetarianer såsom inom jaktverksamhet på ätliga vilda växter, dock tillsammans med otillräcklig artkunskap, råkat illa ut.

De flesta växter som är giftiga är taggiga, beska, oåtkomliga, stickiga – d

ett grundläggande missförstånd är för att varenda farliga växter smakar klart alternativt obehagligt samt för att samtliga liksom ej gör detta är ätliga samt ofarliga. enstaka sektion farliga växter (och svampar) äger ett smakförmåga liksom avskräcker – medan flera farliga växter (och svampar) besitter enstaka mild samt behaglig smakförmåga.

smakförmåga allena är ingen garanti för för att ett växt är ofarlig. Paradoxen här är för att dem liksom velat ta existensen från sig haft adekvat insikt ifall den aktuella växten – medan dem liksom liksom ej haft för intention för att ta sitt eget liv saknat motsvarande kunskap.

Dosis sola facit venenum

Redan Paracelsus (1493–1541) myntade truismen: ”Dosis sola facit venenum” – inom svensk översättning mer känd som: ”Giftighet är enstaka dosfråga.” detta grekiska termen ”tamakon” besitter den dubbla betydelsen ”medicin” samt ”gift” vilket belyses inom den naturmedicinska användningen från växtsubstanser såsom läkemedel.

dock noggrann vilket moderna syntetiska mediciner är kapabel artikel höggradigt giftiga samt orsaka både sjukdom samt död nära felaktig dosering kunna också växter existera lika farliga – oavsett ifall dem används likt föda, läkemedel alternativt liksom drog. Ibland tycker man sig skönja uppfattningen för att ”allt likt växer inom naturen är ofarligt” – vilket förstås är enstaka både okunnig samt farlig perception.

detta är ett kulturantropomorfism eftersom allt vuxit inom naturen innan människor inom växtförädlingen selekterat fram dem arter samt sorter likt mestadels är ofarliga för att äta (men även enstaka sektion födoväxter innehåller toxiner samt många prydnadsväxter gör detta inom ännu högre grad).

Att rutinmässigt kalla enstaka växt för ”giftig” utan för att förklara innebörden alternativt ifall den inom praktiken är farlig, är samt förblir därför intetsägande samt meningslöst.

Förutom Paracelsus förtjänstfulla beskrivning bör man ej förlita sig på medeltida örtaböcker när detta kommer mot data ifall enskilda växtarter.

Före Linné fanns ingen enhetlig vetenskaplig nomenklatur vilket otvetydigt indikerade vilken växt man talade ifall utan bara en myller från dialektala namn liksom dessutom ofta klumpade ihop likartade växter utan för att urskilja detta oss idag erkänner likt arter.

Uppfattningen om giftiga växter går brett isär och omfattar å ena sidan både överdrifter grundade i rädsla och oro för i praktiken ofarliga växter, och arrogant nonchalans och/eller okunskap om växter som verkligen kan vara farliga

Dessutom fanns den förtärda mängden, liksom vilka växtdelar liksom förtärdes, ofta höljt inom dunkel.

I den stora volymen från litteratur genom historien likt på något sätt berör växternas farlighet alternativt farlighet dominerar den typen från föråldrade böcker, tillsammans tillsammans med mer anekdotiska skrifter alternativt muntliga utsagor mer avsedda för att roa än för att utbilda samt därtill rena vandringssägner tillsammans med kittlande samt spektakulära fakta utan angiven källa alternativt referens mer än ”någon liksom kände någon likt kände någon…”.

Växternas substanser

Växter innehåller olika kemiska substanser från vilka flera inom massiv mängd kunna orsaka sjukdomstillstånd hos vilt samt människor, samt även dödsfall.

dock koncentrationen samt mängden från dessa ämnen förmå variera stort mellan olika delar inom växten – rötter, jordstammar, rotknölar, växtdel, stjälk, blommor, frukter samt frön. Många varelse samt tidigare naturfolk besitter lärt sig för att känna skillnad på dessa olika delar – djuren troligen genom lukt- samt smaksinne kombinerat tillsammans med naturligt urval – samt människorna troligen genom trial-and-error.

Dessa erfarenheter besitter förts vidare genom muntlig tradition från generation mot generation – ett kunskapsskatt likt håller på för att erodera dock likt dokumenterats från moderna etnologer. Naturfolk känner inom medeltal mot hundratals ätliga växter (och växter användbara mot andra ändamål), samt internationellt finns tusentals ätliga växter från vilka dem flesta bara utnyttjas lokalt samt regionalt.

Svamp däremot – det ska man vara försiktig med, inte plocka svamp man inte är säker på

Bara en litet fåtal nyttjas internationellt inom större omfattning.

De substanser inom växter liksom feldoserade förmå orsaka sjukdom alternativt dödsfall är från många olika stöt i enlighet med kemisk taxonomi: aromatiska oljor, alkaloider, aminosyror, kumariner, furanokumariner, glykosider, garvämnen, organiska syror, fenoler, proteiner samt peptider, saponiner, terpener samt andra.

dem förmå orsaka symtom inom matspjälkningskanalen, inom förbindelse tillsammans med slemhinnor alternativt blod inom sår, alternativt utvärtes inom förbindelse tillsammans med ögon alternativt hud.

Många från dem finns även hos varelse, dock inom andra kemiska sammansättningar, samt speglar bara dem levande organismernas strävan för att överleva samt för att skydda sig från fiender (och inom djurens fall även mot för att fånga sin föda).

dem tillhör existensen på jorden samt kunna bemästras tillsammans förståelse samt erfarenhet.

Många från substanserna finns inom samtliga växter samt ingår även inom dem växter oss använder vilket föda. Beroende på innehållet doserar oss dessa växter på en förnuftigt sätt så för att oss ej tar skada från dem. oss överdoserar ej krydda, chili, vitlök, saffran, bittermandel, rabarber, något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör äpplen, citroner alternativt nässlor samt spenat mot spädbarn.

En sektion från ämnena ingår inom kosmetika samt varor för hudvård, inom bakverk samt andra kulinariska anrättningar samt inom både legala samt illegala droger samt inom substanser såsom används medicinskt inom sjukvården.

Förnuftets fiende

I kvällstidningar sprids ej sällan anekdotisk desinformation tillsammans med karaktär från vandringssägner.

Syftet för att sprida rädsla samt osäkerhet samt för att hetsa mot naturliga företeelser likt olika arter från flora samt fauna är påfallande.

Om någon ändå får i sig en tugga spottas den ut igen

Tyvärr är dessa tidningar samt dessa föremål eller textstycken inom sin värsta form eller gestalt fiender mot förnuft samt insikt. Sådana tidningar finns inom dem flesta länder på jordklotet. dem skapar ett stämning från yttre hot, samt hetsar ofta mot detta främmande samt dåligt kända. Rubriker likt ”Växten liksom dödar flest människor”, ”Giftiga spindlar anfaller Skåne” samt ”Ormen vars gift är kapabel döda 10 människor inom en bett” är modell på sådan ovetenskaplig skrämselpropaganda syftande mot för att misstänkliggöra detta främmande samt detta dåligt kända – istället för för att tillsammans förståelse samt nyfikenhet närma sig detta okända.

Om detta sedan är ormar, spindlar, växter, judar, muslimer, ursprungsbefolkningar alternativt kulturer liksom demoniseras är sekundärt inom sammanhanget.

detta uppenbara syftet är för att producera känsla, turbulens, indignation, alternativt för att uppvigla samt producera motsättningar mellan människor inom avsikt för att sälja lösnummer.

Antiintellektualismen samt oviljan för att sätta sig in inom information samt presentera ett ärlig samt nyanserad foto är detta liksom kännetecknar denna typ från föremål eller textstycken inom denna särpräglade avart bland media.

Den samlade vetenskapliga toxikologiska erfarenheten från människors relation mot ”giftiga växter” sammanfattas väl från följande citat: ”the major human problems associated with poisonous plants derive from the basic bekymmer of a confused, seriously inadequate, and often misunderstood body of literature on the subject (… ) A significant amount of upplysning in contemporary compendia fryst vatten derived innocently from ancient sources or observations.” (Kingsbury)

I översättning: ”De främsta mänskliga problemen tillsammans med giftiga växter äger sitt upphov inom enstaka förvirrad, djupt inadekvat samt ofta missförstådd perception från litteraturen inom ämnet (…) enstaka avgörande andel från informationen inom samtida media härstammar från föråldrade källor.”

Redaktörens giftiga funderingar

Owe Jaktlund

Jag tycker för att detta blivit mer märkbart på senare tidsperiod för att så fort likt vissa växter omnämns alternativt ställs på försäljningsborden på våra växtmarknader så hamnar man inom enstaka lång samtal angående farlighet.

På Facebook är kapabel detta diskuteras inom dagar ifall ett växt är giftig alternativt ej – samt detta bara för för att någon demonstrerat ett foto på t.ex.

Det finns ett antal växter som av olika anledningar är olämpliga i vallar och beten

ett liljekonvalj samt undrat vad växten heter.

Alla tillgängliga källor säger för att förgiftningar i huvudsak sker när vuxna personer medvetet besitter ätit någon växtdel. Dödsfall bland små människor likt råkat äta någon växtdel äger ej hänt inom modern period. Giftinformationscentralen säger: ”Att smaka på en par bär, vilken växt detta än gäller, är ofarligt.” dem säger dessutom för att vätska från blomvaser ej är farligt för att förtära, samt dem poängterar särskilt för att detta även gäller blomvatten från liljekonvaljer.

Den otroliga rädslan för tibast Daphne mezereum är för mig obegriplig. Bären smakar riktigt illa samt för att något ungar ens skulle svälja detta första liksom detta smakade på är osannolikt.

Jag hoppas verkligen för att denna panik när detta gäller ”giftiga” växter kommer ner på enstaka rimlig nivå. likt Torbjörn Peterson här äger argumenterat för är detta meningslöst för att bara ropa ”giftigt!” utan för att säga något angående vilken dos vilket krävs innan man ens märker några symptom!

Giftig är dessutom ofta en felaktigt formulering, oftast skulle detta räcka väl angående man sade oätlig. i enlighet med min åsikt är dem enda riktiga problemen inom trädgården dem växter vilket ger fototoxiska reaktioner ifall man råkar få växtsaft alternativt olja på huden samt sedan blir exponerad för solljus.

Resultatet blir då brännsårsliknande skador på huden.

Det är inom första grabb Mose brinnande lågväxtväxt Dictamnus albus, där detta kunna räcka för att man snuddar nära växtdel alternativt frökapslar för för att man bör få blåsor samt brännsår på huden. Lokor Heracleum samt släktingar såsom t.ex.

de skyddar sig mot angrepp

palsternacka Pastinaca sativa kunna ge identisk utfall, dock först när växtens stjälk skadas samt växtsaften hamnar på huden.

En ytterligare fara är för att ej existera medveten angående riskerna från mjölksaften på törelarter Euphorbia likt är kapabel existera irriterande. Detta särskilt angående man råkar gnugga sig inom ögonen. oss ägde ett sammanfattning ifall detta inom TA för några år sedan, där enstaka medlem fick åka mot vårdinstitution för ögonsköljning.