Hur skriver man en myt

Ordet myt äger flera olika betydelser, varav den viktigaste existerar gamla berättelser samt teman vilket nedskrevs ursprunglig då skrivkonsten blev känd. dem allra första religionerna existerar muntliga traditioner vilket senare skrevs ned samt blev start mot enstaka alternativt flera religioner.

Enskilda legender ifrån enstaka tradition utgör tillsammans ett sagor.

Olika typer från myter:

• Skapelsemyter (de äldsta. Finns hos varenda folkslag)
• Etiologiska legender (som redogör naturfenomen)
• Antropomorfa legender (där gudar samt vilt får mänskliga egenskaper)

Etymologi samt betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Ordet "myt" kommer ifrån grekiskans μῦθος (mýthos), samt detta betyder "saga".

Den brittiske antropologen samt religionsvetenskapsmannen James George Frazer gjorde liknelsen för att myterna existerar den primitiva människans motsvarighet mot filosofin.^[1]

Myter, folksägner samt legender

[redigera | redigera wikitext]

En legende skiljer sig ifrån ett folksägen – även ifall distinktionen långt ifrån ständigt existerar helt ljus – inom detta för att myten försöker förklara varför världen existerar beskaffad likt den existerar, medan folksägnen snarare fokuserar vid sociala konflikter.

Myten finns dels inom enkla jägar- samlarsamhällen, dels inom tidiga organiserade samhällen tillsammans med privilegierat präster, medan folksägnen uppträder inom betydligt enklare agrikulturella samhällen.

Efter att ha lärt oss massor om myter är det nu dags att skriva en egen! Arbetet är ämnesövergripande på så sätt att ni får fakta om växter i närmiljön inne på NO-lektionerna och under svenskan ska ni få skriva en myt kring en! Bli En Bättre Skribent! 1) Välj en växt i Husby

Legender existerar å andra sidan baserade vid förmodat historiska gestalter alternativt händelser samt äger lånat in teman alternativt andra inslag ifrån äldre myter.^[2]

Myter samt religion

[redigera | redigera wikitext]

Många legender existerar religionskosmogoni samt dem kallas då instiftelsemyter.

andra legender talar skapandet såsom ett process tillsammans enstaka verksam Gud vilket skapar, dem kallas skapelsemyter. legender samt ritualer existerar ett sektion från detta sociala arvet, vilket överförs ifrån generation mot generation genom uppfostran.

Myternas innebörd samt struktur

[redigera | redigera wikitext]

1725 blev Giambattista Vico den inledande likt hävdade för att legender ej plats förvrängda varianter från bibelns berättelser, utan istället försök för att förklara existensen samt universum.

vid 1800-talet hävdade Friedrich högsta Müller för att varenda legender från indoeuropeiskt ursprung ägde sin upprinnelse inom allegoriska berättelser angående olika naturfenomen. en modell vid detta existerar den grekiska berättelsen angående Persefone såsom levde hos Hades halva året, vilket förklarade årstidväxlingarna. vid 1910-talet samlade J.G.

Frazer mytiska berättelser ifall bland annat gudomliga kungar, samt då inom synnerhet liknande liksom hävdade för att samhällets välfärd plats beroende från kungens kraft, samt för att denne därför fanns tvungen för att offras då denne blev på grund av äldre alternativt skröplig. Även Sigmund Freud försökte förklara vissa legender, liksom mot modell den angående Oidipus, vilken denne hävdade avspeglade dem känslor varenda unga män skulle äga gentemot sina föräldrar.

Enskilda myter från en kultur utgör tillsammans en mytologi

^[3]

C. G. Jung samt M-L von Franz såg myterna liksom konkreta synliga formulering på grund av dem universella arketyperna, detta önskar yttra symboliska formulering till själens inre samt vårt kollektiva omedvetna. Jung tar alltså fasta vid detta liksom utmärker varenda historia jämfört tillsammans med andra berättelser samt ser dessa likt symboler till universella, beständiga storheter.

Betydelsen uppstår alltså hos varenda emblem inom relation mot ett bakomvarande struktur.

Joseph Campbell, såsom fanns inspirerad från Jung samt mytologen Heinrich Zimmer, företog enstaka djupgående analys från en stort antal legender. Hans studier vilket presenterades inom boken The Hero with a Thousand Faces utkristalliserades inom Hjältens utflykt, ett presentation från hur olika mytiska berättelser plats uppbyggda inom tolv mer alternativt mindre obligatoriska steg, på grund av för att förklara hur oss bör leva våra liv.

Ett strukturalistiskt angreppssätt, företrätt från mot modell Claude Lévi-Strauss, fokuserar istället vid regelbundenheter inom mytologin. Berättelser samt delar från ett historia får ett fras då dem ställs inom relation mot varandra.

Över hela världen har människor skapat myter i ett försök att förstå världens mysterier

enstaka allegori måste delas upp inom mytem - betydelsebärande element inom enstaka historia - samt får sin innebörd då dessa mytem ställs inom relation mot liknande mytem inom andra berättelser samt ställs samman inom enstaka diskurs.

Lévi-Strauss hävdade för att ordningen liksom mytemen kom inom ej spelade någon roll, vilket dock resultaten vilket folkloristen Vladimir Propp kom fram mot genom för att analysera ryska folksagor motsäger.

Propp identifierade en 30-tal olika episoder inom folksagorna, såsom "brott mot förbud" samt "uslingens framträdande", samt även ifall ej samtliga element förekom inom samtliga dem 100 sagor såsom undersöktes, således uppträdde dem ständigt inom identisk ordning. Liknande påverkan äga även nått nära studier från nordamerikanska samt afrikanska legender.

^[4]

Bruten samt obruten myt

[redigera | redigera wikitext]

Den tyske teologen Paul Tillich definierade relationen mellan mytens symboliska samt historiska innehåll tillsammans med begreppen obruten respektive bruten myt (ty: gebrochener/ungebrochener Mythos). Den obrutna myten uppfattas liksom bokstavligt rätt, medan den brutna myten ej (längre) betraktas såsom historisk sanning - vilket dock ej behöver påverka mytens symboliska giltighet.

Richard Holloway, före detta biskop inom Edinburgh, äger anfört för att termen bruten inom sammanhanget ej bör förstås likt för att myterna bryts sönder, utan för att dem snarare bryts upp, öppnas (eng: breaking myths open).

Teman

[redigera | redigera wikitext]

Vissa teman förekommer inom legender ifrån varenda delar från jorden, även ifall detta exakta innehållet ofta skiljer sig kraftigt – alternativt existerar mer likt än man förmå tro.

Skapelsen

[redigera | redigera wikitext]

Alla mytologier behandlar universums ursprung. Den vanligaste tanken existerar för att allting skapades ur en oval form, vilket inom den kinesiska berättelsen ifall Pan Gu, dock detta finns även legender inom vilka allting vid något sätt skapas ur öde mörker, enstaka total tomhet alternativt enstaka oändlig vattenyta, antingen slumpmässigt vilket inom den fornnordiska tron vid Ginnungagap, alternativt genom en ingripande från en väsen, likt den svala vilket inom enstaka legende ifrån Sydostasien bidrog mot för att detta inledande landet skapades.

inom flera legender börjar skapelsen tillsammans med enstaka uppdelning från detta vilket förr plats en inom numeriskt värde nya delar. inom flera traditioner måste detta dessutom mot ett offerdöd.

De tidigaste religionerna är muntliga traditioner som senare skrevs ned och blev början till en eller flera religioner

modell vid detta existerar hur Pan Gu, trött från försöken för att hålla isär sky samt mark, lägger sig ner samt dör. Hans lekamen blir sedan olika delar från skyn samt natur.^[5]

Skapelsens uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

I dem asiatiska, indoeuropeiska, oceanrelaterade samt amerikanska mytologierna existerar kosmos uppdelat inom flera världar, var förutom den vanliga världen detta även finns enstaka övre planet, befolkad från gudar alternativt gudomliga förfäder, samt ett undre planet, hemvist till dem döda alternativt underjordiska andar.

Dessa världar existerar ofta spegelbilder från den vanliga världen, tillsammans sina egna mark samt himlar. Vissa mytologier besitter sju, åtta alternativt nio nivåer. Den vanliga världen äger dessutom överallt minimalt fyra riktningar motsvarande väderstrecken, samt ibland en femte, "här", vilket inom sin tur ibland delas in inom "upp" samt "ner". Dessa riktningar kopplas även ibland mot elementen, både var dessa existerar fyra respektive fem mot antalet.^[6]

Övernaturliga varelser

[redigera | redigera wikitext]

Alla mytologier innefattar andevarelser från en alternativt annat stöt, ifall ej annat således liksom dem liksom existerar ytterst ansvariga till skapelsen.

inom en flertal legender ifrån samtliga delar från världen existerar enstaka från dessa varelser ett jätteorm, associerad tillsammans dricksvatten och/eller regnbågen samt symboliserande detta ursprungliga kaoset. Denna är kapabel artikel grunden på grund av existensen, dess bevarare, alternativt dess förstörare. då sedan världen tagit struktur inkommer lägre, mer inriktade gudar.

Dessa kunde artikel inriktade vid vissa fakta, såsom inom dem nordiska alternativt grekisk-romerska mytologierna, alternativt vid geografiska områden, liksom inom mot modell Japan alternativt stora delar från Afrika. Dessa ägde ibland uppenbart mänskliga drag – samt mänskliga svagheter.

Oavsett ursprung delar myter vissa gemensamma drag såsom religiösa och övernaturliga inslag, koppling till en större samling berättelser och delat

^[7]

I flera mytologier anses himlakropparna artikel levande varelser, antingen gudar, människor alternativt varelse. inom dem flesta från dessa anses solen manlig samt månen kvinnlig, även angående detta finns gott ifall undantag. Dessutom fick andra gudar ansvara på grund av fanns sitt väderstreck, alternativt fanns sin från dem världar kosmos byggdes upp från.

^[8]

Människan

[redigera | redigera wikitext]

De flesta mytologier uppehåller sig ej någon längre tidsperiod nära människans alster, dock uppehåller sig däremot nära hennes öden samt dessas orsak. Oförutsägbara händelser förklaras ofta tillsammans med infall hos dem nyckfulla gudarna, tillsammans deras mänskliga svagheter vilket vrede alternativt svartsjuka likt yttersta bas.

inom andra berättelser förklaras förekomsten från död tillsammans med för att människan annars skulle bli alltför talrik.^[9] inom andra berättelser förekommer stora katastrofer likt en från gudarna utdelat straff till människans försyndelser. Denna katastrof tar sig ofta formen från ett världsomspännande översvämning, vilken endast en fåtal människor överlever samt därefter befolkar världen vid nytt.

liknande katastrofer existerar ibland en straff till incest, samt slutar då tillsammans med för att människan får lära sig hur man undviker detta.^[10]. Vissa katastrofer såsom orsakas från kvinnor, liksom mot modell den bibliska Eva alternativt den grekiska Pandora får motivera kvinnornas lägre ställning inom samhället.

inom andra fall anses kvinnorna ett gång äga styrt världen, dock för att dem även tappat bort eller missat makten vid bas från misskötsel. vid liknande sätt motiverades vissa individers högre ställning, bland annat vid bas från då dem framträdde inom samhället – var både sen samt tidig tillträde ansett finast inom olika samhällen – alternativt vid bas från gudomlig börd.^[11]

Kropp samt själ

[redigera | redigera wikitext]

Mytologier tenderar för att låta olika företeelser – såväl människor likt naturfenomen likt stjärna, månen, höjd samt stora växt – artikel besjälade alternativt utrustade tillsammans någon form eller gestalt från ande.

inom vissa legender existerar denna enstaka kopia från kroppen, samt ett producera inom den en manifesterar sig även inom den andra. Efter döden färdades själen ofta på grund av för att vistas inom underjorden, permanent alternativt temporärt innan den återföddes. Shamaner anses äga förmågan för att låta själen lämna kroppen samt färdas fritt inom andevärlden.

Ni kan välja en eller flera bilder

inom vissa områden anses detta även existera vilket liksom sker då man drömmer.^[12]

Hjältar

[redigera | redigera wikitext]

Hjältar – vanligen manliga sådana – från olika stöt förekommer flitigt. Den vanligaste existerar kulturhjälten, såsom lägger grunden mot samhället. Hjältarna behöver ej existera människor, såsom mot modell den grekiske Prometheus liksom stjäl elden till för att hjälpa människan – till övrigt ett typ från hjältedåd vilket går igen inom andra mytologier.

Besläktad tillsammans med kulturhjälten existerar skälmen, såsom överlistar sina fiender, ibland på grund av för att låta människan ta vid sig enstaka närmast gudalik roll. Ibland existerar skälmen dock tydligt destruktiv, samt ställer maximalt mot besvär alternativt rent från tragedi till människan.

Översikt

andra hjältar, såsom Cú Chulainn alternativt Aeneas, användes till för att stärka den kulturella identiteten.^[13]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Willis, Roy (red) (2006). Prismas stora lärobok angående mytologi (andra upplagan).

  Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4658-6 

Noter

[redigera | redigera wikitext]