I vilka länder är de flesta luthianer

Ordet protestantism alternativt protestantisk kristendom används numera angående en antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund samt grupper likt besitter sitt ursprung inom några från dem kristna reformrörelserna såsom ägde plats beneath 1500-talet, liksom avvisar den romersk-katolska församlings krav vid för att artikel den enda rättmätiga kristna kyrkan, samt likt ej står inom kommunion tillsammans dem ortodoxa kyrkorna.^[1] termen protestant tillkom nära riksdagen inom Speier 1529 på grund av för att beteckna lutheranerna, dock ej några andra teologiska riktningar.^[2] termen protestantism existerar belagt inom tyskan sedan sent 1500-tal (endast ifall lutheraner), inom detta engelska språket sedan 1640 tillsammans vag innebörd, inom detta svenska språket sedan 1680 grundlig samtliga reformationsrörelserna, inklusive både lutherska samt reformerta, dock ofta inom inskränktare användning till evangelisk-luthersk troslära.^[2] inom vag fras är kapabel termen numera även användas angående enstaka rad sentida evangeliska inriktningar (inklusive evangelikala samt baptistiskafrikyrkor samt andra lågkyrkligaväckelserörelser), mindre ofta angående anglikaner, liksom vanligtvis ej använder detta mening liksom självbeteckning, samt likt ofta betraktar sin kyrka vilket enstaka reformerad katolsk kyrka.^{[3][4][5][6][7]}

Idag existerar termen vanligare såsom självbeteckning bland reformerta kristna (eller inom dem unierade kyrkorna liksom assimilerat reformerta samt evangelisk-lutherska kyrkor, tillsammans reformert profil vilket följd) än bland evangelisk-lutherskt kristna.

inom inget från exempelvis Svenska kyrklig normerande handling förekommer termen protestantism liksom självbeteckning. Geografiskt existerar termen mer populärt inom den talar engelska världen än inom den tyskspråkiga. inom den senare används termen Evangelisch angående både lutheraner samt reformerta.

Definition samt ursprung

[redigera | redigera wikitext]

År 1526 gav detta tysk-romerska rikets parlament temporärt korrekt mot varenda härskare inom riket för att besluta ifall tro till dem underlydande i enlighet med principen Cuius regio, eius religio (att konungens tro existerar landets religion).

1529 såg kejsaren Karl V ovan politiken igen samt förkunnade för att tills den katolska församlings position blev klargjord genom ytterligare en kyrkomöte skulle varenda nya religiösa rörelser inom riket förbjudas. Termen protestant användes ursprungligen angående den samling från teologer, furstar samt rikets städer inom Tysk-romerska riket vilket nära riksdagen inom Speier 1529 vittnade på grund av (Pro Testare) vad dem själva ansåg fanns den riktiga tolkningen från den katolska tron, samt protesterade mot kejsarens beslut.

termen kom ursprungligen endast för att syfta vid lutheranerna, dock dessa föredrar för att kallas på grund av evangelisk-lutherska, samt termen "protestantisk" besitter endast sällan använts liksom officiell självbenämning från lutheranerna. termen Protestantismus existerar belagt inom tyskan inledningsvis nära 1500-talets slut, termen protestantism inom engelska 1640 samt inom svenska 1680.^[2]

Försöket för att försona kejsardömets flera (formellt ännu katolska) statskyrkor nära riksdagen inom Augsburg 1530 misslyckades.

Lutheranerna framlade den Augsburgska bekännelsen såsom en läromässigt enhetsdokument, dock detta avvisades från den kyrkliga sidan. beneath dem föregående samt nästa år uppkom andra reformrörelser, liksom vid skiftande punkter avvek ifrån dem sachsiska lutheranernas teologi samt kyrkoordning. Detta ledde mot konflikter mellan kyrkan inom Sachsen samt dem andra reformrörelserna.

Kyrkan i Västeuropa splittrades därmed i två grenar

Luther bröt tillsammans Erasmus ovan frågan angående viljans frihet 1525, samt Erasmus förblev trogen medlem från den romersk-katolska kyrkan beneath kurera sitt liv. identisk tid kritiserade Luther dem därför kallade anabaptisterna, vilket förkastade barndopet. Den reformerade kyrkan inom Zürich präglades från Huldrych Zwingli, samt enstaka brytning tillsammans med denna kom mot stånd 1529, då dem båda samfunden ej ägde identisk nattvardssyn.

Kyrkan inom Köln försökte 1543 implementera Erasmus framtidsperspektiv, dock hämtade hjälp från både Melanchthon samt Strassbourg-teologen Martin Bucer.

Efter ett tids inbördeskrig erkände kejsaren nära freden inom Augsburg 1555 varenda furstes riktig för att egen att fatta beslut eller bestämma något om kyrkan inom vederbörandes furstendöme skulle följa romersk-katolsk teologi alternativt den Augsburgska bekännelsen.

Den protestantiska kyrkan har utspridit sig till hela värden i tex Sverige, Danmark, Finland, Norge, Storbritanien, Tyskland, Nigeria, Slovakien, Liberia mm

Detta beslut ledde mot ett definitiv formell brytning mellan protestantiska trossamfund samt den romersk-katolska kyrkan på grund av tyskt vidkommande. dem vilket vare sig accepterade romersk-katolsk teologi alternativt den Augsburgska bekännelsen tilläts ej äga någon personlig statskyrka, samt tvingades därmed för att antingen motvilligt konvertera mot den lutherska bekännelsen alternativt flytta utomlands (exempelvis dem nordamerikanska kolonierna).

Reformer genomfördes inom Genève från jean Calvin, dock dem calvinska kyrkornas teologi kom för att kättarförklaras från lutheranerna inom Konkordieformeln1577. Zwinglis samt Calvins anhängare slöt sig samman beneath gemensamma bekännelsedokument beneath 1560-talet, dock ursprunglig nära Westfaliska freden 1648 erhöll dem rätten för att bli tyska statskyrkor, angående några furstar sålunda skulle vilja.

Anabaptister plats strängt förbjudna för att fira gudstjänst inom både lutherska samt calvinska stater, samt flera från dem flydde, antingen mot Nederländerna, vilket ägde infört religionsfrihet 1648, alternativt mot dem nordamerikanska kolonierna.

Fredrik Vilhelm III från Preussen genomdrev 1817 enstaka tvångsunion mellan lutherska samt reformerta kyrkor, inom avsikt för att endast en gemensam statskyrka skulle finnas inom Preussen.

Ordet protestantiskt är belagt från Tyskland sedan 1500-talet

Denna unionskyrka kunna kallas på grund av "protestantisk" inom engelskspråkig litteratur, dock kallas på grund av "Evangelisch" inom tyskspråkiga kontext. Försöket misslyckades. Istället på grund av numeriskt värde kyrkor fanns plötsligt minimalt tre, därför för att konfessionella lutheraner samt reformerta, trots förföljelser ifrån statsmaktens blad, bildade egna trossamfund.

för att förena trossamfund såsom ej existerar överens angående predestinationsläran, nattvardssyn samt bildbruk inom kyrkorummet visade sig artikel svårt.

Med tiden besitter termen protestantism kommit för att användas angående samtliga kyrkor vilket ej hör mot den romersk-katolska kyrkan alternativt den östligt ortodoxa kyrkan.

tillsammans ett sådan bred samt töjbar definition skulle dock den assyriska kyrkan, dem orientaliskt ortodoxa kyrkorna, valdenser, den reformerta kyrkan, den anglikanska kyrkan, baptisterna, anabaptisterna, kväkare, herrnhutism, metodism, gammalkatolska kyrkor, nyhussiter, sjundedagsadventister, pentekostalism, trosrörelsen, Plymouthbröderna, Nya kyrkan, Jehovas vittnen samt mormonerna räknas mot "protestanterna".

Denna bredare definition fullfölja begreppet oklart samt svårt för att nyttja, eftersom dessa kyrkor ej besitter någon gemensam gudsuppfattning, kristologi, människouppfattning, bibelsyn, kyrkosyn, dopsyn, nattvardssyn, ögonkontakt vid predestinationsläran, ögonkontakt vid detta tredelade ämbetet alternativt spiritualitet.

Man skulle alternativt behärska utpeka tillkomst vid 1500- samt 1600-talet vilket en kriterium, dock då skulle detta exkludera assyrierna, orientalerna, valdenserna samt möjligen även herrnhutarna, vilket existerar ett kvist från hussiterna, samt nyhussiterna.

detta skulle även exkludera metodisterna samt Nya Kyrkan (som existerar 1700-talsrörelser), mormonerna, plymouthbröderna, adventisterna, gammalkatolikerna, Svenska missionskyrkan samt Jehovas Vittnen (som existerar 1800-talsrörelser), samt pentekostalerna samt trosrörelsen (som existerar 1900-talsrörelser).

Denna definition skulle ändå ej leda mot någon begreppsmässig klarhet, därför för att den läromässiga, organisationsmässiga samt spiritualitetsmässiga skillnaden mellan anglikaner, baptister samt kväkare existerar avsevärd. Vilka gemensamma drag skulle termen "protestantisk" syfta på?

En från 1500-talets kyrkliga reformrörelser pausade kvar inom den Romersk-katolska kyrkan samt förbjöd bland annat avlatshandeln nära detta Tridentinska kyrkligt sammanträde 1545-1563.

[2]

för att äga "reformerats" vid 1500-talet existerar alltså ej en kriterium inom sig vid vad likt existerar protestantism.

Inriktningar

[redigera | redigera wikitext]

Lutherdomen

[redigera | redigera wikitext]

Den humanistiska rörelsen beneath renässansen eftersträvade kyrkoreformer, dock givetvis ej ett splittring från den befintliga västkyrkan inom flera kristendomsriktningar.

ett från förgrundsgestalterna plats Erasmus från Rotterdam, vilket inledningsvis kom för att påverka både reformkatoliker samt dem sachsiska teologerna Martin Luther samt Philipp Melanchthon. mot dem gemensamma idealen hörde bibelöversättning mot folkspråken, studier från kyrkofäderna vid originalspråken, förbättrad prästutbildning samt förbättrad lekmannaundervisning.

Under år 1516-1517 kritiserade Luther quadriga (den fyrfaldiga bibeltolkningen) samt den skolastiska teologin ifrån sin professur nära universitetet inom Wittenberg. inom sina 95 teser mot avlat (skrivna vid latin, dock snart översatta samt spridda) kritiserade denne missbruk från avlatssystemet, dock ej avlaten liksom sådan. Efter Leipzigdisputationen1519 mellan Luther samt dominikanteologenJohann Eck, då Luther hävdade för att Skriften isolerad skall artikel normerande inom trosfrågor, samt för att påven är kapabel ta miste, utfärdade påvenLeo X1520 ett bannbulla mot Luther, samt fordrade för att Martin Luther återkallade 41 från sina 95 teser.

Ordet protestantism är belagt i tyskan sedan sent 1500-tal (endast om lutheraner), i det engelska språket sedan 1640 med vag innebörd, i det svenska språket sedan 1680 omfattande alla reformationsrörelserna, inklusive både lutherska och reformerta, men ofta i inskränktare användning för evangelisk-luthersk troslära

Det Tysk-romerska riket plats beneath start från 1500-talet uppdelat inom omkring 300 stater samt städer, fanns samt enstaka tillsammans någon grad från självstyrelse beneath ett statschef. nära Fördraget inom Worms, vilket plats en försök för att en samtliga detta Tysk-romerska riketsstånd liksom fanns samlade inom Worms inledde man mötet tillsammans med beskyllningar emot Luther.

Mötet slutade tillsammans med för att Luther genom "påbudet inom Worms", såsom proklamerades den 25 femte månaden i året, förklarades laglös samt all läsning samt besittning från hans litteratur bannlystes. Luther kom dock beneath beskydd från kurfursten Fredrik den vise från Sachsen, liksom såg enstaka chans för att ställa kyrkan beneath den världsliga statsmakten.

Denna drivkraft kom för att samspela tillsammans med teologiska skäl, då monarker inom olika delar från nordvästeuropa gick reformbenägna teologer mot mötes, samt omvandlade tidigare kyrkoprovinser mot reformerade statskyrkor.

Lutherdomen (tyska: Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet

flera från detta Tysk-romerska rikets norra monarkier lät därför omvandla sina regionala kyrkor efter den wittenbergska reformens mönster mot en antal evangelisk-lutherska kyrkor, dock ett fullständig brytning tillsammans heliga stolen ägde ännu ej ägt utrymme.

De evangelisk-lutherska kyrkorna antog den Augsburgska bekännelsen1530, inom en misslyckat försök för att hindra splittring mellan den romersk-katolska kyrkan samt kyrkan inom Sachsen.

beneath 1550-, 1560- samt 1570-talet pågick grundlig stridigheter mellan lutherska teologer inom struktur från bland annat dem majoristiska, synergistiska samt flacianska striderna, dock striderna bilades genom samlandet från den s.k. Konkordieboken.

Östlutherdom

Östlutherdom, även kallat Östlig lutherdom, Bysantinsk lutherdom alternativt Bysantinsk ritlutherdom hänvisar mot dem lutherska kyrkor inom Ukraina samt Slovenien vilket använder den bysantinska riten inom sina liturgier.

Lutherdomens grundsatser

[redigera | redigera wikitext]

Sola fide, lat. ’Genom tron allena’, existerar grundsatsen inom Martin Luthers lära. Den uppkom beneath den lutherska reformationen inom Kurfurstendömet Sachsen, tillsammans tillsammans fyra andra sloganliknande "sola" vilket bildar lutherdomens "fem sola":

Reformert kristna från kalvinsk konfession delar dessa grundsatser, dock flera från dem trossamfund vilket inom dagligt anförande numera kallas på grund av protestantiska delar ej inom varenda avseenden dessa grundsatser.

dem lutherska grundsatserna existerar därför ej en kriterium vid vad vilket existerar protestantiskt inom nära fras. en modell existerar metodismen likt relativiserar Sola scriptura-principen genom för att även betrakta Förnuft, kunskap samt Tradition vilket instrument inom teologin,^[8] några andra existerar dem arminianska trossamfunden samt Sista dagars heliga-rörelsen såsom relativiserar Sola gratia-principen genom för att betrakta saligheten likt en konsekvens från Guds nåd samt människans gensvar (Synergism (teologi)).

Lutherdomen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Reformkatolska ansatser inleddes nära Västerås riksdag kalenderår 1527 beneath monark Gustav Vasas period liksom regent.

De svenska teologerna Olaus Petri, Laurentius Petri samt Laurentius Andreae ägde studerat inom Tysk-romerska riket samt var influerats från Philipp Melanchthons teologi, vilket inom sin tur inom upphöjd grad påverkade reformationsförloppet inom land.

Den kanoniska rätten avskaffades nära en kyrkomöte inom Uppsala 1536^[9] samt ersattes tillsammans Den Svenska Kyrkoordningen nära en kyrkomöte inom Uppsala 1572, dock tillsammans med bevarat biskopsämbete mot skillnad ifrån dem lutherska kyrkorna inom Tysk-romerska riket. Kalvinismen avvisades från en kyrkomöte inom huvudstaden 1565, samt den Augsburgska bekännelsen, ett evangelisk-luthersk bekännelseskrift, antogs nära Uppsala sammankomst 1593.

Efter Avsättningskrigets mot Sigismund slut 1599, ratificerades Uppsala kyrkomöte slutligen beneath dåvarande hertig Karls försorg.

Reformerna inom land i norden, då ett sektion från landet, genomfördes från Mikael lantbrukare.

Ordet "protestantisk" alternativt "protestantism" förekommer ej inom något från Svenska församlings officiella handling, vare sig förr alternativt inom nutid.

Svenska kyrkan definieras inom nuvarande Lag ifall Svenska Kyrkan inom stället såsom ett evangelisk-lutherskfolkkyrka.

Kalvinism samt reformerta kyrkor

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Reformert kristendom.

Den Reformerta kyrkan existerar enstaka beteckning på grund av dem kyrko- samt samfundsbildningar, liksom leder sitt ursprung åter mot dem kristna reformationsrörelser inom Schweiz liksom leddes från Huldrych Zwingli vid 1520-talet samt jean Calvin efter 1534.

Den reformerta protestantismen skiljer sig ifrån lutherdomen inom inledande grabb vid bas från Calvin. Calvins motsats mot Luther träder klarast fram inom nästa fem huvudpunkter:

• Ställningen mot Skriften; dem reformerta tillämpar Bibelns tecken vid en mera teoretisk samt lagmässigt sätt än lutherdomen,
• Predestinationen,
• Sakramentslära samt inom kontext därmed
• Kristologi samt slutligen
• Kyrkobegreppet.

I den Reformerta Världsalliansen ingår kyrkor vilket ej delar Zwinglis samt Calvins teologi, exempelvis Arminianerna, vilket bröt tillsammans med calvinismen nära Dordrechtsynoden 1619.

inom landet står Svenska Missionskyrkan arminianerna nära, ej vid bas från någon direkt inverkan, på grund av dem båda samfunden äger helt skilda historiska bakgrunder. Däremot påverkade arminianismen John Wesley, grundaren från metodismen. Metodisten George Scott påverkade den tidiga nyevangelismen, såsom plats Svenska Missionskyrkans uppkomstmiljö.

Finns en samband existerar detta alltså omväg genom flera mellanled.

Baptism

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Baptism.

Baptism existerar ett kristen riktning var man inom dopfrågan tar avstånd ifrån barndop samt istället anser för att endast den vilket tagit ställning inom trosfrågan samt fullfölja en medvetet omröstning i enlighet med Bibeln samt kristen tro rätteligen förmå döpas.

mot skillnad ifrån lutherska kyrkor äger baptistkyrkor ej biskopar.

Baptismen besitter sin bakgrund inom dem engelska separatisterna vid 1600-talet.^[10] Den inledande egentliga baptistförsamlingen grundades från engelsmannen John Smyth inom Nederländerna 1607. beneath 1600-talet växte baptismen inom England, samt spreds därifrån främst mot Nordamerika samt senare mot andra länder.

Baptismens bakgrund inom land börjar inom september 1848 då den inledande baptistförsamlingen bildades inom Borekullastugan inom Landa socken inom Halland, beneath ledning från den nydöpte F.O. Nilsson.

Andra huvudinriktningar

[redigera | redigera wikitext]

Om definitionen från "protestantism" existerar för att ej stå inom kommunion tillsammans med den romersk-katolska kyrkan hör även nästa kyrkofamiljer mot protestanterna, dock dessa kyrkor betraktar ej sig själva såsom protestantiska:

Diagram ovan protestantiska riktningar

[redigera | redigera wikitext]

Följande tidsdiagram visar protestantismens primära avdelningar samt rörelser.

Antitrinitariska rörelser såsom Stone-Campbells reformationsrörelse äger utelämnats inom diagrammet.

Styrelsesätt

[redigera | redigera wikitext]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Interiör ifrån Uppsala domkyrka tillsammans detta högre mittskeppet mot vänster samt detta lägre sidoskeppet mot höger.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]